Ludwig Wittgenstein – författare

Wittgensteins legendariska krigsdagböcker består av två delar – på högersidan i sina anteckningar skrev han filosofiska anmärkningar – på vänstersidan personliga anmärkningar i kodad skrift. När dagböckerna först publicerades postumt utelämnades de personliga anmärkningarna, då de ansågs alltför privata. 

De filosofiska dagböckerna är å andra sidan välkända och en ovärderlig källa till förståelsen av Tractatus logico-philosophicus. Det är här han först utarbetar de tankar som sedan återkommer i hans första huvudtraktat. På många sätt innehåller de i vissa avseende till och med mer än hans Tractatus.

De filosofiska anmärkningarna kan sägas korrespondera med de personliga, vilka visar att Wittgenstein inte enbart var den sakliga och kyliga logiker som man ofta antar. De visar att det fanns en tydlig etisk-religiös dimension i hans tänkande personlighet och de personliga anteckningarna (hemliga dagböckerna) ger en fascinerande bild av Wittgenstein – som var en av 1900-talets mest gåtfulla och inflytelserika filosofer.

Dagböckerna tillkom under första världskriget till vars front Wittgenstein enligt egen utsago hade sökt sig för att komma nära döden.

De båda böckerna samlas här i en volym och publiceras för första gången på svenska språket. Boken är den tredje i vår filosofiska utgivningsserie

Ludwig Wittgensteins ungdomsverk Tractatus logico-philosophicus har aldrig upphört att intressera och fascinera. I numrerade korta aforismer formuleras här en sammanhängande bild av världen, tänkandet och språket, som haft ett djupgående inflytande på modern filosofi, och som fortfarande diskuteras och tolkas på nya sätt. I språket drar Wittgenstein en knivskarp gräns för vad vi kan veta, tänka och säga, samtidigt som han tycks öppna för en livsfilosofi med övertoner av mystik. 

Anders Wedbergs översättning av Tractatus har varit svensk standard under lång tid. Den presenteras här i reviderad och språkligt moderniserad version. 

Detta är en nyöversättning (2021) av ett av de mest inflytelserika verken i modern filosofi. Filosofiska undersökningar  utkom postumt 1953, och är den viktigaste framställningen av Ludwig Wittgensteins sena filosofi, där han bland annat introducerar begrepp som språkspel och familjelikhet . På ett prövande och eftertänksamt sätt rör sig verket utan tydliga avbrott mellan filosofins kärnfrågor: språk och mening, tänkande, förståelse, avsikt, varseblivning och förnimmelse.

Många reflektioner handlar om hur ord används, ibland i form av påminnelser om hur vi faktiskt talar, ibland i form av påhittade exempel. Andra innehåller små dialoger kring ett filosofiskt problem eller reaktioner på en vilseledande filosofisk bild. Några innehåller obesvarade frågor eller behandlar filosofins egenart.

För översättningen svarar professor emeritus Lars Hertzberg och professor Martin Gustafsson, både verksamma vid Åbo Akademi.

Ludwig Wittgensteins Tractatus hör till de mest gåtfulla verk som skrivits. Den har lockat människor både utanför och innanför filosofin att försöka tolka de ibland ganska dunkla raderna i denna klassiker. Trots att boken skrevs för snart hundra år sedan är den lika levande i dag.Men det är inte bara själva texten som lockar. Wittgenstein skrev den under mycket dramatiska förhållanden, i första världskrigets skyttegravar. Medan bomberna briserar sitter han och plitar ner lösningen på filosofins gåta.Även om Tractatus är ett filosofiskt verk, där Wittgenstein lägger fram en helt ny filosofi om hur världen är uppbyggd, har boken mycket att ge alla läsare. Med nyskrivet förord av Sten Andersson.

"Det finns människor som är för svaga för att bryta samman. Jag är en av dem."

I Ludwig Wittgensteins dagböcker från 1930-talet får vi en intim och sällsynt inblick i en av 1900-talets mest inflytelserika filosofers liv. I detta unika och länge okända dokument vävs Wittgensteins filosofiska genialitet samman med hans mest personliga existentiella funderingar.

I anteckningarna från Cambridge och den norska avlägsenheten i Skjolden möter vi en man som brottas med sin kärlek till Marguerite Respinger, sina växlande känslotillstånd och sin rädsla för att bli vansinnig. Wittgenstein skriver om sin relation till kollegor som Frank Ramsey och G. E. Moore, tolkar märkliga drömmar och kommenterar samtidens kulturella och intellektuella strömningar. Han reflekterar över estetiska frågor hos kompositörer som Beethoven och Bruckner, samt går i dialog med författare som Dostojevskij och Kierkegaard.

Men mest av allt är dagböckerna en andlig självrannsakan, en personlig uppgörelse med frågor rörande etik och religion en intensiv och ärlig jakt på en autentisk relation till kristendomen och tron.

Tankerörelser är ett måste för alla som vill förstå inte bara filosofen utan också människan Ludwig Wittgenstein och de intima kopplingarna mellan de båda. Här presenteras dagböckerna i svensk översättning av Andreas Ekvall, som också försett dem med en initierad introduktion.

"Vad ska man egentligen säga om Ludwig Wittgenstein och hans krumma, hukande sinne? Han var en logiker som tvingades leva i människornas värld, som tvingades möta musik, kärlek, vänskap. Och som livet igenom gjorde sitt yttersta för att fånga dessa okända fenomen i en för honom igenkännbar form. Vid några tillfällen lyckades han få upp huvudet så högt att han såg över sin privata bergskam, då såg han långt, kanske längre än vad någon annan lyckats se. Men oftare var han fångad i sitt senvintermörker, plågsamt medveten om att någonting väntade på hans uppmärksamhet." - Henrik Sahl Johansson, SvD