Visar resultat för..."Birgitta Stenberg"

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

Apelsinmannen kallades i pressen den mystiske person som figurerade i en lång rad av 50-talets skandalomsusade rättsprocesser. Namnet fick han för att ha bjudit den riksbekante pastor Kejne på förgiftade apelsiner, som omsider ledde till dennes död.Birgitta Stenberg kände Apelsinmannen och följde det egendomliga händelseförloppet.Det var en tid då det cirkulerade uppjagade rykten om en homosexuell konspiration bland makthavarna i Sverige, då Vilhelm Moberg förgäves offrade år av arbete på att försöka ge offentlighet åt vad som skedde, då tidningsskriverierna kring Haijby, Kejne och Quensel var som hetast och mest förvirrande. En tid då Berzelii-kravallerna skakade stockholmarna, då avantgardeteatrarna och källarklubbarna växte fram i Gamla Stans gränder.Birgitta Stenberg vandrade in i den miljön för att träffa litteratörer och poeter och skriva en roman om det surrealistiska persongalleri hon fann där. Men de poetiska drömmarna skar sig snart och hon fann sig stå inför en högst påtaglig verklighet, fylld av politisk sprängstoff.

När den italienska pressen skrev att poeten Paul Andersson "försökte begå självmord genom att kasta sig ut från ett fönster i första våningen", var det då hela sanningen? Och Robert, som hällde ut en dunk fotogen och tände på sängen där Paul låg och sov, tyckte han det straffet var rättvist för vad som hänt i Spanska trappan?Vad hade egentligen Gullan för sig, hon med den idealistiska tidningens skarpaste hjärna? Varför försökte hon få sin älskade i fängelse? Blev lilla Angelica förförd av en katolsk präst?Och Birgitta själv, visste hon om att hon var anställd och avlönad av CIA i ett par års tid? Eller var hon bara blåögd?

Alla vilda är fortsättningen på Birgitta Stenbergs uppmärksammade självbiografiska romansvit, som inleddes med Kärlek i Europa. Här skriver hon fortsatt om den period på 50-talet då hon levde på Mallorca i en internationell krets av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator. Det speciella med Birgitta Stenbergs berättelser om sitt liv är berättartonen, blandningen av självironi, koketteri och rättframhet, framförd på ett slags välbehärskad hemingwaysk lakonisk prosa.

I ett säreget pikareskäventyr låter Birgitta Stenberg sin hjältinna flyta omkring i en tillvaro utan fasta normer - den chans hon får består i förbindelsen med en ung man ur en annan miljö och med annan livsinriktning.Men hon kan inte hålla fast en chans, hon driver vidare som ett frö för de hårda vindarna i den hårda staden.

Novellsamlingen Skurkar (1973) är Birgitta Stenbergs avsked till den undre världen där hon har samlat roliga och burleska skildringar av livet på kåken och utanför.

Birgitta Stenbergs Rapport (1969) är en roman med verklighetsbakgrund. Det är en dokumentation av den andra världen - den värld där narkotikan drar en gräns mot det etablerade samhället och dess gemenskap, där narkotikan bildar en andra gemenskap med andra villkor.

”Rafflande och innehållsrik biografi över Birgitta Stenberg och hennes avtryck i svensk litteratur.”Dagens Nyheter ”--- Tenngart --- skriver med ljus entusiasm och ett språk som ligger mellan sakprosa och skönlitteratur, med andra ord så långt från akademiskt torr prosa man kan komma”Sydsvenskan

”Paul Tenngart berättar (Birgitta Stenbergs) historia, både den privata och om hennes böcker, på ett ärligt och levande sätt, som Birgitta i sin himmel säkert uppskattar.”Expressen

Hon fick sitt existentiella uppvaknande som 18-åring på baren La Reine Blanche i Paris. Sex år senare, 1956, debuterade hon som romanförfattare med Mikael och Poeten och kort därefter fick hon sitt genombrott med Chans, den banbrytande skildringen av den unga raggartjejen Maris drömmar.

Birgitta Stenbergs berättelser är direkta produkter av författarens nyfikenhet på världen och lust att erfara. Hon reste som ung runt i Sydeuropa, lärde sig språk, experimenterade med droger, blev katolik, hängde på gaybarer och skrev. Det resulterade i ett mångsidigt, färgstarkt och mycket betydelsefullt författarskap. 

I Världen väntar mig utforskar litteraturvetaren Paul Tenngart en författare som alltsedan femtiotalet har visat oss svenskar vägen mot nya livsformer. Med sin öppenhet och ärlighet stack hon ut i folkhemssverige och blev en folkkär författare och debattör.

Birgitta Stenberg, som förutom författare var översättare, biodlare, journalist, mekaniker, fiskare och cannabisodlare, har berört läsare i flera generationer, och hennes böcker fortsätter att både fascinera och utmana. Med verk som Kärlek i Europa, Apelsinmannen och Alla vilda har hon visat vad världen har att erbjuda – och vad man riskerar när man kastar sig ut i den.

”--- spännande och samtidigt bortom sensationslystnad. Jag gläds åt bokens välkomponerade stil, och intressanta öppningar mot vår tids samtal om gränsen mellan liv och litteratur.”Göteborgs-Posten

”--- en medryckande skildring av ett författarskap drivet av ’outsinlig energi och permanent viljestyrka’, där tvetydigheterna i (Birgitta Stenbergs) livslust framhävs snarare än förtigs.”Svenska Dagbladet

”Litteraturvetaren Paul Tenngart väver i Världen väntar mig på ett insiktsfullt, kunnigt och respektfullt sätt ihop (Birgitta Stenbergs) liv med hennes verk.”M-Magasin

Den mörkblå kavajen bröts utåt i ett veck och hans lukt av rakvatten och fräsch renlighet sköljde över mig. Han var ytterst noggrant rakad och håret var klippt på millimetern. Antagligen tog han manikyr. Pedikyr? Det föreföll ligga inom möjligheternas gräns att ta reda på det.- Var fröken nöjd?Hon, en ung arbetslös akademiker som ganska ensamt driver kvinnornas kamp träffar honom, en äldre prydlig professor som inskränkt föreläser om ett romantiserat Afrika. Deras vägar korsas mest av en slump och egentligen irriterar han henne. Men något med hans röst väcker hennes intresse. Attraherar henne.Utan att döma låter Birgitta Stenberg oss iaktta dessa två personers möte, som skaver för båda, och där könsroller och förväntningar gör var och en obekväm på sitt sätt.Novellix ger ut små, snygga böcker med en novell per bok. Både klassiker och nyskrivet - allt ifrån Virginia Woolf till Håkan Nesser! Samtliga böcker med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellix-novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar. Stora läsupplevelser i ett litet format.

 I mitten av 1970-talet inledde Märta Tikkanen sin vänskap med Åsa Moberg. Senare träffade hon Birgitta Stenberg, B . Vänskapen med dessa båda författarkolleger blev mycket viktig och uttrycktes främst genom brev om stort och smått, om glädjeämnen och de svartaste sorgerna.

Under årens lopp har det i Märta Tikkanens liv funnits en ständig spänning mellan det egna behovet att uttrycka sig i sitt författarskap och familjens behov av hustru, älskarinna, mamma, mormor, farmor. En del av detta har blivit till store litteratur.

I breven till Åsa och Birgitta träder en annan berättelse fram. Breven formar sig till en engagerande biografi över en av våra stora och betydelsefulla författare.

Åsa Moberg, Tack tack tack! 

Nu måste jag bara få säja dej hur jätteglad jag blev över att du ville plocka upp min Doris igen och det så här eftertryckligt. Ren i våras hade jag gärna velat skriva och tacka för din uppmuntrande recension men kom mej inte för, det kändes påfluget och så lät jag bli Nu kunde du inte ha valt ett lämpligare tillfälle att vara hygglig, jag är gräsligt lessen och alldeles nere och din puff kom som från himlen sänd.

(Till Åsa)

Så glad att du finns. Cheerio. Vi skapar rastlöst vidare.

(Till Birgitta)

Kvinnor i Göteborg har gått samman för att förbättra livsvillkoren i staden. Att ge upp har inte övervägts berättar om vad Göteborgs kvinnoorganisationer kämpat för i mer än ett sekel. Närmare 30 skribenter medverkar.  

År 2021 när Göteborg fyller 400 år är det också 100 år sedan de första kvinnorna valdes in i Sveriges riksdag. Efter att rösträtten vunnits var motståndet mot kvinnor i politiken länge stort. I boken går det att läsa om framgångar -- och misslyckanden -- i arbetet för kvinnors lika rättigheter, möjligheter och villkor. Visioner om fred, nykterhet och bildning har drivit många framåt. Rätten till den egna kroppen är en röd tråd som följs från 1880-talet till #metoo.  

Ledord för kvinnoorganisationerna har varit vänskap, kunskap och medborgarskap. Sammantaget har organisationernas möten varit något av ett fritt kvinnouniversitet där kvinnors röster kunnat höjas. Berättelserna om Göteborgs kvinnorörelser vill ge underlag för samtal om hur demokratin i staden kan utvecklas i framtiden.