Vilhelm Moberg – författare

Utvandrarna är den första delen om Kristina, Karl Oskar, Robert, Arvid och alla andra i Ljuder socken som lämnar fattig-Sverige för ett drägligare liv i USA. Efter många svältår och andra umbärande bestämmer de sig för att emigrera till Amerika och en strapatsrik resa tar sin början.

Vilhelm Moberg skrev sig rakt in i den svenska folksjälen med sitt Utvandrarepos. Utvandrarna gavs ut första gången 1949 och har lästs och älskats allt sedan dess. Serien har också levt vidare genom både Jan Troells rosade filmer och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons hyllade musikal "Kristina från Duvemåla". Julen 2021 har en ny filmatisering i regi av Erik Poppe premiär. Utvandrarserien är en tidlös kärlekshistoria kantad av hungersnöd, drömmar och längtan.

Med förord av Björn Ulvaeus.

När Karl Oskar och Kristina kommer fram till New York möter de ett land som tar emot dem med öppna armar. Och omgående börjar de den långa färden till Minnesota, där de ska bygga sitt nya hem. Som sällskap har de sina reskamrater från Ljuder socken och de blir också en stor trygghet.

Som del två i Utvandrarserien gavs Invandrarna ut första gången 1952 och har sedan dess lästs och älskats av många. Serien har också levt vidare genom både Jan Troells rosade filmer och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons hyllade musikal "Kristina från Duvemåla". Utvandrarserien är en tidlös kärlekshistoria kantad av hungersnöd, drömmar och längtan.

Omslagen till de fyra böckerna är formgivna och broderade av brodösen Karin Holmberg. Med de skickligt gjorda omslagen blåser hon liv i traditionell svensk hantverkstradition från Kristinas och Karl Oskars dagar. Genom omslagen får vi följa deras resa från fattiga Sverige med få glädjeämnen och färger till ett rikare och bättre liv i USA. Ju längre serien fortskrider och ju bättre vi lär känna personerna, desto mer detaljerade blir också omslagen. Linneaslingan, som finns på baksidan på alla böckerna, visar på den ständiga längtan tillbaka till Sverige och hembygden.

Med nyskrivet förord av Linda Olsson.

För andra gången ska Karl Oskar och Kristina bygga upp ett hem, men denna gång är det i ett nytt land och på en ny kontinent. Tillsammans kämpar de med den nya gården och bygger med grannarna upp en ny gemenskap.

Vilhelm Moberg fortsätter i Nybyggarna att berätta om svensk-amerikanernas liv, fyllt av såväl glädje som motgångar. Genom både Jan Troells rosade filmer och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons hyllade musikal "Kristina från Duvemåla" har serien också levt vidare. Utvandrarserien är en tidlös kärlekshistoria kantad av hungersnöd, drömmar och längtan.

Omslagen till de fyra böckerna är formgivna och broderade av brodösen Karin Holmberg. Med de skickligt gjorda omslagen blåser hon liv i traditionell svensk hantverkstradition från Kristinas och Karl Oskars dagar. Genom omslagen får vi följa deras resa från fattiga Sverige med få glädjeämnen och färger till ett rikare och bättre liv i USA. Ju längre serien fortskrider och ju bättre vi lär känna personerna, desto mer detaljerade blir också omslagen. Linneaslingan, som finns på baksidan på alla böckerna, visar på den ständiga längtan tillbaka till Sverige och hembygden.

Med nyskrivet förord av Jan Troell.

I Sista brevet till Sverige avslutar Vilhelm Moberg Utvandrarserien, lika storslaget som han inledde den. Karl Oskar och Kristina är gamla, deras liv börjar ta slut, och de kan se tillbaka på ett hårt men också lyckligt liv tillsammans. Ett liv som på många sätt har blivit bättre för dem och deras familj.

Vilhelm Moberg skrev sig rakt in i den svenska folksjälen med sitt Utvandrarepos. Sista brevet till Sverige gavs ut första gången 1959 och har lästs och älskats allt sedan dess. Serien har också levt vidare genom både Jan Troells rosade filmer och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons hyllade musikal "Kristina från Duvemåla". Utvandrarserien är en tidlös kärlekshistoria kantad av hungersnöd, drömmar och längtan.

Omslagen till de fyra böckerna är formgivna och broderade av brodösen Karin Holmberg. Med de skickligt gjorda omslagen blåser hon liv i traditionell svensk hantverkstradition från Kristinas och Karl Oskars dagar. Genom omslagen får vi följa deras resa från fattiga Sverige med få glädjeämnen och färger till ett rikare och bättre liv i USA. Ju längre serien fortskrider och ju bättre vi lär känna personerna, desto mer detaljerade blir också omslagen. Linneaslingan, som finns på baksidan på alla böckerna, visar på den ständiga längtan tillbaka till Sverige och hembygden. Läs mer om hur detta omslag skapades på http://www.karinholmberg.se/2013/01/ett-trad-blir-till.html.

Med nyskrivet förord av Jens Liljestrand.

Vilhelm Moberg flyttade från sin småländska hembygd redan när han var några och tjugo, men i sitt författarskap lämnade han den aldrig. De romaner som utspelas bortom Värendsbygden handlar nästan alltid om längtan tillbaka dit, till jorden, till ursprunget.Din stund på jorden (1963) kan läsas som ett avsked till den utvandrarvärld som sysselsatte Moberg i över tio år. Affärsmannen och svenskamerikanen Albert Carlson sitter i början av sextiotalet på ett hotellrum i Kalifornien och försöker få syn på sitt eget liv. Bruset från Stilla havet blandas i hans fantasi med sorlet från Bjurbäcken intill fädernehemmet, och Carlson minns sin älskade storebror Sigfrid som dog när han var pojke. Broderns uppmaning att ta väl vara på livet, på ”din stund på jorden”, blir romanens sorgsna credo.

Min svenska historia berättad för folket av Vilhelm Moberg utkom första gången i två delar 1970 och 1971. Boken blev en omedelbar kritiker- och försäljningssuccé. Denna nya utgåva, den första sedan 1997, är en samlingsvolym med nyskrivna efterord av litteraturprofessorn Ola Holmgren och historikern Thomas Magnusson.

»När min läsning utvidgades, upptäckte jag att den svenska historien huvudsakligen handlade om den mindre grupp människor som fattat besluten för själva folket och avgjort dess livsvillkor; den stora mängden av landets invånare hade inte fått tillträde till den. Jag saknade de som besått och avbärgat åkrarna, de som fällt skogarna, röjt vägarna, byggt slotten, kungsgårdarna, fästningarna, borgarna, städerna, stugorna. Jag såg bara glimtar av dem som betalat skatterna, som avlönat alla präster, fogdar och ämbetsmän. Jag saknade nummerkarlarna i krigshärarna, som i främmande länder stupat för fosterlandet, deras hustrur som väntade därhemma, jag saknade tjänstehjonsklassen, för vilken en särskild lag, Tjänstehjonsstadgan, hade gällt, och jag kunde inte hitta löskefolket, de så kallade försvarslösa, som inte ägde jord, hus eller hem. Och jag beslöt att berätta om de människor i det förgångna, som historien hade glömt.« Vilhelm Moberg i förordet

»Historieskrivning har en tendens att bli retorisk och överlastad. Myllret av historiska detaljer hotar att skymma sikten. Men i Min svenska historia berättad för folket låter Moberg oss i stor utsträckning läsa om vad som händer mellan raderna. Det räcker med en träffande formulering för att ett större historiskt skeende skall stå fram för våra ögon. Mobergs förmåga kan med ett otidsenligt uttryck kallas inbillningskraft; en förmåga och egenskap som även den har kommit att bli otidsenlig bland författare och historiker.« Ola Holmgren i efterordet »Skogsgångaren«

»I sin skildring släppte Moberg aldrig taget om sitt grundtema: folkets kamp mot övermakten, kollektivet och individen, den kvalda rättvisan. Hans historieperspektiv har numera fått en ganska undanskymd plats i Sverige. Allt fler nyutkomna populärhistoriska skildringar tycks vara inriktade på samhällseliterna. De påminner om den historielitteratur som publicerades före första världskriget, historieböcker om kungliga personer, om aristokratiska familjeöden, om ofrälse namnkunniga högdjur, har återigen blivit populära. Man kan fråga sig om vi är på väg tillbaka till en epok där tableaux vivants räknades som historieskrivning.« Thomas Magnusson i efterordet »Mobergs historia och folkets«

Vilhelm Moberg (1898-1973) var en svensk författare, journalist och dramatiker, känd för romaner som Raskens, Rid i natt!, Soldat med brutet gevär, Din stund på jorden och emigranteposet i fyra delar om Karl Oskar och Kristina. Min svenska historia var den sista boken Vilhelm Moberg publicerade.

Omslagsbilden: Engelbrekt (till häst) med sina dalkarlar jagar iväg fogden Melchior Görtz som har spänt bönderna för plogen. Målning av Bengt Nordenberg från 1860. De två stora upprorsledarna i Vilhelm Mobergs Min svenska historia är Engelbrekt Engelbrektsson och Nils Dacke.

/LÄTTLÄST/

Möt Karl Oskar, Kristina, Ulrika och alla de andra som hoppades att livet skulle bli bättre i Amerika. Att de skulle slippa svält, slag och förföljas för sin tro. Det hoppet gav dem mod att lämna sitt land, släkt och vänner, och att möta en okänd framtid. Resan över havet är lång och svår. Många blir sjuka och alla når inte fram. Det är spännande och engagerande berättat, samtidigt som det är en bit svensk historia. Utvandrarna gavs ut första gången 1949 och är den första i en serie i fyra delar. Cecilia Davidsson har skrivit flera egna böcker för LL-förlaget. Hon har också bearbetat en rad klassiker till lättläst, bland andra Röda Rummet. Nu har hon tagit sig an Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

Lättlästnivå: 6 (1 är lättast och 6 svårast)

Vilhelm Moberg flyttade från sin småländska hembygd redan när han var några och tjugo, men i sitt författarskap lämnade han den aldrig. De romaner som utspelas bortom Värendsbygden handlar nästan alltid om längtan tillbaka dit, till jorden, till ursprunget.Din stund på jorden (1963) kan läsas som ett avsked till den utvandrarvärld som sysselsatte Moberg i över tio år. Affärsmannen och svenskamerikanen Albert Carlson sitter i början av sextiotalet på ett hotellrum i Kalifornien och försöker få syn på sitt eget liv. Bruset från Stilla havet blandas i hans fantasi med sorlet från Bjurbäcken intill fädernehemmet, och Carlson minns sin älskade storebror Sigfrid som dog när han var pojke. Broderns uppmaning att ta väl vara på livet, på ”din stund på jorden”, blir romanens sorgsna credo.

En gråkall aprilmorgon år 1850 samlades några män, kvinnor och barn från Ljuders socken i Småland för att utvandra till Nordamerika. De kom från de små stugornas och de stora barnkullarnas land. De hade gjort uppror mot fattigdomen och nöden, mot det ändlösa slitet på steniga åkrar, mot prästens och länsmans myndiga överhet i 1800-talets svenska u-land. De lyssnade till locktonerna från och om det nya landet i väster som hade jord utan brukare och kallade på jordbrukare utan land. Om landet de lämnade, med fattiga grå byar, törnrossnår och silverbäckar, med kor och getter i lidren, berättar Vilhelm Moberg och om de människor som lämnade det: Karl Oskar, Kristina och deras barn, den religiösa svärmaren Danjel och hans milda hustru Inga-Lena, Robert med äventyrslusten brinnande i blodet, och den ogifta skökan Ulrika i Västergöhl.

Utvandrarna (1949) är första delen i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

"Mans kvinna är den av mina romaner, som jag själv sätter högst", skriver författaren Vilhelm Moberg i förordet till denna illustrerade upplaga av hans verk, som utkom 1950 efter ursprungspubliceringen 1933.

Mans kvinna är både en kärleksroman och en historisk roman från Värend på 1790-talet. I centrum står bondkvinnan Märit, gift med Pavel, men hon älskar grannbonden Håkan. Ett laddat triangeldrama utspelas. Märit är två mäns kvinna. Hennes make vårdar gården exemplariskt och är skötsam. Älskaren Håkan är en sämre bonde, en slarver och tvingas lämna sin gård. Han kräver också att Märit skall lämna sin make. Känslor och förnuft ställs mot varandra för Märit.

Romanen utspelas i en tid och i en miljö som författaren skildrar med inlevelse och genuin insikt. Att detta verk skapades under bara fem veckors koncentrerat skrivande är svårt för läsaren att förstå. Boken har i denna utgåva av den klassiska romanen Eric Palmquists mästerliga illustrationer.

Ingrid Nettervik, kännare av Mobergs författarskap, har skrivit en informativ inledning.

Vilhelm Moberg behöver knappast någon närmare presentation. Han själv och hans många folkkära romaner har en plats i de flesta bokläsares hjärtan. Mans kvinna utkom första gången 1933. Den utspelades i Mobergs eget Småland även om handlingen var förlagd till sent 1700-tal. Det var Mobergs första historiska roman. Denna upplaga är den som Folket i Bild 1950 utgav med illustrationer av Eric Palmquist. Ovanligt nog skrev också Moberg ett förord till denna upplaga, vilket ingår i boken.

Sista brevet till Sverige (1959) är sista delen i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

Karl Oskar, numera Charles O. Nelson, är gammal och sjuk. Kristina dör och en ny generation, som i språk och tänkesätt skurit av banden med Sverige, tar vid. Karl Oskar vandrar i tankarna till barndomen. Att rota sig i det nya landet har varit mödosamt. Men då det ryktades om nödår i Sverige, kunde han sända ett lass vete till släkten samt dollarsedlar i breven hem.

Folket från Ljuder kommer via New Yorks människomyller till den nya kontinenten. Skräckslagna embarkerar de järnvägståg och flodångare mot sin nya boplats, en vildmark om vars indianer mycket ont ryktats. Hemlängtan är svår för Kristina; för den utåtriktade Karl Oskar går det bättre.

Invandrarna (1952) är del två i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

Nybyggarna (1956) är del tre i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

Det börjar stegvis gå Karl Oskar väl i händer: majsen ger mångfaldig utdelning och snart är han både nämndeman och kyrkvärd i det växande samhället. Brodern Robert följer tillsammans med Arvid lycksökarströmmen till guldet i Kalifornien. Kristina har svårt att förlika sig med det nya tungomålet och nybyggarlivets andliga traditionslöshet.

En gråkall aprilmorgon år 1850 samlades några män, kvinnor och barn från Ljuders socken i Småland för att utvandra till Nordamerika. De kom från de små stugornas och de stora barnkullarnas land. De hade gjort uppror mot fattigdomen och nöden, mot det ändlösa slitet på steniga åkrar, mot prästens och länsmans myndiga överhet i 1800-talets svenska u-land. De lyssnade till locktonerna från och om det nya landet i väster som hade jord utan brukare och kallade på jordbrukare utan land. Om landet de lämnade, med fattiga grå byar, törnrossnår och silverbäckar, med kor och getter i lidren, berättar Vilhelm Moberg och om de människor som lämnade det: Karl Oskar, Kristina och deras barn, den religiösa svärmaren Danjel och hans milda hustru Inga-Lena, Robert med äventyrslusten brinnande i blodet, och den ogifta skökan Ulrika i Västergöhl.

Utvandrarna (1949) är första delen i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

/LÄTTLÄST/

Karl Oskars, Kristinas och de andras resa fortsätter. De kommer fram till New York men måste färdas vidare över land för att komma fram till Minnesota, där de planerar att bo. Inte heller den resan blir lätt, både flod- och landvägen tar lång tid. Det är olidligt hett och farliga sjukdomar sprids.

När de äntligen kommer fram är orten, där en släkting till en i sällskapet tidigare bosatt sig, inte riktigt vad de tänkt sig. Hemmen är primitiva och det börjar bli sent på året. Karl Oskar och Kristina kämpar vidare, med att skaffa ett enkelt hem, få mat på bordet och göra allt de kan för sina barn. Och Karl Oskars bror Robert är inte nöjd han drömmer om att ge sig iväg igen, och hitta guld i det nya landet.

Cecilia Davidsson har återberättat Vilhelm Mobergs klassiker på lättläst svenska.

Invandrarna är den andra delen i serien.

Lättlästnivå: 6 (1 är lättast och 6 svårast)

Nordamerika i mitten av 1800-talet. Karl Oskar och Kristina är två fattiga bönder från Småland. De har lämnat sitt hem och bosatt sig i en dal i Minnesota med sina barn. Fler och fler människor kommer till dalen. Tillsammans börjar de bygga upp ett nytt samhälle med skola, kyrka och begravningsplats.Men Kristina har svårt att vänja sig vid livet i det främmande landet. Hon känner sig ensam och plågas av hemlängtan. Karl Oskar oroar sig för sin bror Robert som har gett sig i väg för att gräva guld i Kalifornien. Ingen har hört från honom. Kan han vara död?”Bearbetningen av Mobergs berättelse till lättläst text […] är så varsamt och skickligt gjord att den går rakt in i läsarens hjärta. En fantastisk läsupplevelse!”/ BTJJohan Werkmäster har återberättat Vilhelm Mobergs klassiker på lättläst svenska. Nybyggarna är den tredje delen i en serie på fyra delar.

Lättlästnivå: 6(1 är lättast och 6 svårast)

Lättlästnivå: 6(1 är lättast och 6 svårast)

Småländskt folkliv , berättelser från Vilhelm Mobergs ungdomsår, utkom första gången 1982, alltså efter författarens bortgång. Det är texter från Mobergs tidigaste år som skribent, tryckta på olika håll och här samlade av litteraturprofessorn Magnus von Platen, som också skrev bokens inledning.  Redan i denna bok ser läsaren den unge, sökande och oförvägne författaren Vilhelm Moberg. Här syns hans intresseområden och motivkrets som han ofta sökte sig till i sina senare, storslagna romaner. Bror Olsson har skrivit en initierad efterskrift.

Författaren Vilhelm Moberg behöver knappast någon presentation. Magnus von Platen var litteraturvetare och författare. Han utkom bl.a. med  Den unge Vilhelm Moberg: en levnadsteckning (1978). Bror Olsson var språkvetare och biblioteksman med hemmahörighet i Småland.

Folket från Ljuder kommer via New Yorks människomyller till den nya kontinenten. Skräckslagna embarkerar de järnvägståg och flodångare mot sin nya boplats, en vildmark om vars indianer mycket ont ryktats. Hemlängtan är svår för Kristina; för den utåtriktade Karl Oskar går det bättre.

Invandrarna (1952) är del två i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

Iwar Wiklander läser Din stund på jorden i en inspelning för Sveriges Radio från 1996.

Vilhelm Moberg flyttade från sin småländska hembygd redan när han var några och tjugo, men i sitt författarskap lämnade han den aldrig. De romaner som utspelas bortom Värendsbygden handlar nästan alltid om längtan tillbaka dit, till jorden, till ursprunget. Med anledning av att det i år är hundra år sedan Vilhelm Moberg föddes i soldattorpet i Moshultamåla ger Albert Bonniers Förlag ut tre av de romaner som ligger närmast hans egen och familjens historia. Din stund på jorden (1963) kan läsas som ett avsked till den utvandrarvärld som sysselsatte Moberg i över tio år. Affärsmannen och svenskamerikanen Albert Carlson sitter i början av sextiotalet på ett hotellrum i Kalifornien och försöker få syn på sitt eget liv. Bruset från Stilla havet blandas i hans fantasi med sorlet från Bjurbäcken intill fädernehemmet, och Carlson minns sin älskade storebror Sigfrid som dog när han var pojke. Broderns uppmaning att ta väl vara på livet, på ¿din stund på jorden¿, blir romanens sorgsna credo.

Rid i natt utspelas under första halvan av 1600-talet när bönderna i byn Brändebol tvingas gå dagsverken för en tysk adelsman. En av bönderna, Ragnar Svedje, vill att de ska vägra följa adelsmannens påbud, som han anser strider mot rätt och lag. När tyskens fogde hotar med kroppsstraff tycker dock byns ålderman att de ska ge efter. Ragnar Svedje måste fly till skogs för att inte bli gripen. Rid i natt brukar läsas som Mobergs engagemang mot nazismen och hans kritik av de svenska eftergifterna till Tyskland under andra världskriget.

Sista brevet till Sverige (1959) är sista delen i Vilhelm Mobergs stora Utvandrarepos som under hela 1900-talet varit en mycket läst och älskad svit och som även filmatiserats. Det är svårt att föreställa sig någon enskild svensk författare som mer påverkat så många svenskar under en så lång period som Vilhelm Moberg gjort och fortsätter att göra.

Karl Oskar, numera Charles O. Nelson, är gammal och sjuk. Kristina dör och en ny generation, som i språk och tänkesätt skurit av banden med Sverige, tar vid. Karl Oskar vandrar i tankarna till barndomen. Att rota sig i det nya landet har varit mödosamt. Men då det ryktades om nödår i Sverige, kunde han sända ett lass vete till släkten samt dollarsedlar i breven hem.

”I vår tid har svensk strävan krönts med resultat, som skulle synas våra fäder som de sju underverken i världen, om de trädde upp ur sina gravar. Sverige var från begynnelsen intet löftets lockande Kanaan, men svenskarna gjorde det omsider till sitt förlovade land, betraktat av de utländske med avundsjuk förundran.”

Vilhelm Moberg, 1898-1973, är en av Sveriges mest folkkära författare, känd för sin Utvandrarsvit. Svensk strävan utgavs 1941 av Försvarsstabens bildningsdetalj, som propaganda för krigsmakten inför hotet om en nazistisk ockupation.

Möt Karl Oskar, Kristina, Ulrika och alla de andra som hoppades att livet skulle bli bättre i Amerika. Att de skulle slippa svält, slag och förföljas för sin tro. Det hoppet gav dem mod att lämna sitt land, släkt och vänner, och att möta en okänd framtid.Resan över havet är lång och svår. Många blir sjuka och alla når inte fram. Det är spännande och engagerande berättat, samtidigt som det är en bit svensk historia.Utvandrarna gavs ut första gången 1949 och är den första i en serie i fyra delar. Cecilia Davidsson har skrivit flera egna böcker för LL-förlaget. Hon har också bearbetat en rad klassiker till lättläst, bland andra Röda Rummet. Nu har hon tagit sig an Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

Lättlästnivå: 6(1 är lättast och 6 svårast)

Trettio år har gått sedan korpral Rask gick bort. Efter hans död tvingades Ida flytta från soldattorpet till en liten stuga. Det är här vi nu träffar henne, korpralskan. Raskens efterleverska, åldrad och utan den kraft som hon alltid burit - men med stoltheten och envisheten i behåll.

Rasken som var så stolt och stursk - om han varit med här och hört på i dag! Han skulle inte ha tålt och fördragit det tal som hon fått höra: Fattighuset. Han skulle ha svarat den här herren från fattigvården - en kronans korpral som han hade respekt med sig. Om han fått leva, ja, om han fått leva; allt hade varit annorlunda. Men hans liv tröt, medan han ännu var i kraftens dagar: det var så utsett. Och vad skulle hon nu göra, gamla hjälplösa vrak? De ville frakta henne till fattighuset, och hon förmådde inte hindra dem.

Raskens efterleverska skrevs från början som en epilog till Raskens, Vilhelm Mobergs genombrott som författare 1927, men lyftes ur av Moberg själv eftersom han tyckte att den gjorde sig bättre som fristående berättelse.

En krönika av Vilhelm Moberg

Bondeåret är Vilhelm Mobergs egen version av den gamla "Bonde-Practican".

I denna rara utgåva, första gången utgiven 1966, förmedlar Moberg egna minnen och omfattande kunskaper om en nu svunnen era en tid då årets gång bestämde allt i bondens liv. De gamla trägravyrerna från 1600-talet er ytterligare dimensioner åt framställningen. Mobergs barndom och uppväxt, hans språk, hans känslighet för ordens valörer och insikter om sägner, ordspråk och uttryck understryker att han också var vår främsta bondeskildrare.

Ingrid Nettervik ger i sin inledning ett koncentrerat porträtt av författaren och hans livsverk, inte minst om förankringen i bondens värld.

Vilhelm Moberg (1898-1973) var en svensk författare, mest känd för Utvandrarserien.

/LÄTTLÄST/

Nu finns alla fyra delar i Vilhelm Mobergs Utvandrarserie på lättläst! Nordamerika i mitten av 1800-talet. Karl Oskar och Kristina är två fattiga bönder från Småland. De har lämnat sitt hem och bosatt sig i en dal i Minnesota med sina barn. Fler och fler människor kommer till dalen. Tillsammans börjar de bygga upp ett nytt samhälle med skola, kyrka och begravningsplats. Men Kristina har svårt att vänja sig vid livet i det främmande landet. Hon känner sig ensam och plågas av hemlängtan. Karl Oskar oroar sig för sin bror Robert som har gett sig i väg för att gräva guld i Kalifornien, och som ingen hört något ifrån sedan han for. Nybyggarna är den tredje delen.

Johan Werkmäster har återberättat Vilhelm Mobergs klassiker på lättläst svenska.

Bearbetningen av Mobergs berättelse till lättläst text [ ] är så varsamt och skickligt gjord att den går rakt in i läsarens hjärta. En fantastisk läsupplevelse! /BTJ

Lättlästnivå: 6 (1 är lättast och 6 svårast)