Birgitta Stenberg – författare

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

Apelsinmannen kallades i pressen den mystiske person som figurerade i en lång rad av 50-talets skandalomsusade rättsprocesser. Namnet fick han för att ha bjudit den riksbekante pastor Kejne på förgiftade apelsiner, som omsider ledde till dennes död.Birgitta Stenberg kände Apelsinmannen och följde det egendomliga händelseförloppet.Det var en tid då det cirkulerade uppjagade rykten om en homosexuell konspiration bland makthavarna i Sverige, då Vilhelm Moberg förgäves offrade år av arbete på att försöka ge offentlighet åt vad som skedde, då tidningsskriverierna kring Haijby, Kejne och Quensel var som hetast och mest förvirrande. En tid då Berzelii-kravallerna skakade stockholmarna, då avantgardeteatrarna och källarklubbarna växte fram i Gamla Stans gränder.Birgitta Stenberg vandrade in i den miljön för att träffa litteratörer och poeter och skriva en roman om det surrealistiska persongalleri hon fann där. Men de poetiska drömmarna skar sig snart och hon fann sig stå inför en högst påtaglig verklighet, fylld av politisk sprängstoff.

När den italienska pressen skrev att poeten Paul Andersson "försökte begå självmord genom att kasta sig ut från ett fönster i första våningen", var det då hela sanningen? Och Robert, som hällde ut en dunk fotogen och tände på sängen där Paul låg och sov, tyckte han det straffet var rättvist för vad som hänt i Spanska trappan?Vad hade egentligen Gullan för sig, hon med den idealistiska tidningens skarpaste hjärna? Varför försökte hon få sin älskade i fängelse? Blev lilla Angelica förförd av en katolsk präst?Och Birgitta själv, visste hon om att hon var anställd och avlönad av CIA i ett par års tid? Eller var hon bara blåögd?

Alla vilda är fortsättningen på Birgitta Stenbergs uppmärksammade självbiografiska romansvit, som inleddes med Kärlek i Europa. Här skriver hon fortsatt om den period på 50-talet då hon levde på Mallorca i en internationell krets av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator. Det speciella med Birgitta Stenbergs berättelser om sitt liv är berättartonen, blandningen av självironi, koketteri och rättframhet, framförd på ett slags välbehärskad hemingwaysk lakonisk prosa.

Eldar och is är på många sätt den avslutande delen av Birgitta Stenbergs uppmärksammade och kritikerhyllade självbiografiska romansvit. Som vuxen får Birgitta ett brev som ifrågasätter viktiga händelser i hennes familjs historia. I samma stund påbörjar hon en resa bakåt i tiden - en resa som inleds med Alma, hennes mormor. På sitt första arbete förälskar Alma sig i prästens hustru, vilket i sin tur leder till ett intrikat ménage à trois. När prästen sedan gör henne gravid är skandalen ett faktum. Alma avskedas och föräldrarna gifter bort henne med drängen på gården. Som tonåring tar den utomäktenskapliga dottern Ingeborg chansen och flyttar till Stockholm. Hon är ung, vacker och ambitiös - och skräckslagen inför risken att förbli fattig. Snabbt griper hon de möjligheter som öppnar sig. Hennes dotter Birgitta gör tvärtom. Utan att ingripa låter hon saker hända sig som får svårlösta konsekvenser. Eldar och is är en roman med flera outplånliga kvinnoporträtt. Inte minst Ingeborg, vars intensitet, nyckfullhet, frimodighet, fåfänga och kärlekslängtan löper som en röd tråd genom hela berättelsen. Men samtidigt ställer romanen en knivskarp fråga om vad som kan berättas när minnet blir ifrågasatt.

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

I ett säreget pikareskäventyr låter Birgitta Stenberg sin hjältinna flyta omkring i en tillvaro utan fasta normer - den chans hon får består i förbindelsen med en ung man ur en annan miljö och med annan livsinriktning.Men hon kan inte hålla fast en chans, hon driver vidare som ett frö för de hårda vindarna i den hårda staden.

Novellsamlingen Skurkar (1973) är Birgitta Stenbergs avsked till den undre världen där hon har samlat roliga och burleska skildringar av livet på kåken och utanför.

Birgitta Stenbergs Rapport (1969) är en roman med verklighetsbakgrund. Det är en dokumentation av den andra världen - den värld där narkotikan drar en gräns mot det etablerade samhället och dess gemenskap, där narkotikan bildar en andra gemenskap med andra villkor.

Med romanen Eldar och is avslutade Birgitta Stenberg 2010 den svit självbiografiska böcker som även innefattar Kärlek i Europa, Apelsinmannen, Spanska trappan, Rapport och Alla vilda. Med dessa böcker har hon bjudit på sig själv, utmanat konventioner och på kuppen blivit en av Sveriges mest älskade författare.I Skriver mig ut ur världen har hon samlat artiklar, noveller och dikter som hon låtit publicera i vitt skilda sammanhang eller som av olika skäl blivit liggande. De ämnen hon har valt är alltifrån den svenska synden, fiske och det älskade hemmet på ön Åstol. Eller med hennes egna ord: "Det blev ett tufft jobb att gå igenom allt, välja och vraka, men jag hade otroligt kul under tiden eftersom jag själv glömt en del av allt jag skrivit. Jag hoppas ni som läsare får en lika rolig stund."

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

Apelsinmannen kallades i pressen den mystiske person som figurerade i en lång rad av 50-talets skandalomsusade rättsprocesser. Namnet fick han för att ha bjudit den riksbekante pastor Kejne på förgiftade apelsiner, som omsider ledde till dennes död.Birgitta Stenberg kände Apelsinmannen och följde det egendomliga händelseförloppet.Det var en tid då det cirkulerade uppjagade rykten om en homosexuell konspiration bland makthavarna i Sverige, då Vilhelm Moberg förgäves offrade år av arbete på att försöka ge offentlighet åt vad som skedde, då tidningsskriverierna kring Haijby, Kejne och Quensel var som hetast och mest förvirrande. En tid då Berzelii-kravallerna skakade stockholmarna, då avantgardeteatrarna och källarklubbarna växte fram i Gamla Stans gränder.Birgitta Stenberg vandrade in i den miljön för att träffa litteratörer och poeter och skriva en roman om det surrealistiska persongalleri hon fann där. Men de poetiska drömmarna skar sig snart och hon fann sig stå inför en högst påtaglig verklighet, fylld av politiskt sprängstoff.

När den italienska pressen skrev att poeten Paul Andersson försökte begå självmord genom att kasta sig ut från ett fönster i första våningen , var det då hela sanningen? Och Robert, som hällde ut en dunk fotogen och tände på sängen där Paul låg och sov, tyckte han det straffet var rättvist för vad som hänt i Spanska trappan?Vad hade egentligen Gullan för sig, hon med den idealistiska tidningens skarpaste hjärna? Varför försökte hon få sin älskade i fängelse? Blev lilla Angelica förförd av en katolsk präst? Och Birgitta själv, visste hon om att hon var anställd och avlönad av CIA i ett par års tid? Eller var hon bara blåögd?

Eldar och is är på många sätt den avslutande delen av Birgitta Stenbergs uppmärksammade och kritikerhyllade självbiografiska romansvit.Som vuxen får Birgitta ett brev som ifrågasätter viktiga händelser i hennes familjs historia. I samma stund påbörjar hon en resa bakåt i tiden - en resa som inleds med Alma, hennes mormor. På sitt första arbete förälskar Alma sig i prästens hustru, vilket i sin tur leder till ett intrikat ménage à trois. När prästen sedan gör henne gravid är skandalen ett faktum. Alma avskedas och föräldrarna gifter bort henne med drängen på gården.Som tonåring tar den utomäktenskapliga dottern Ingeborg chansen och flyttar till Stockholm. Hon är ung, vacker och ambitiös - och skräckslagen inför risken att förbli fattig. Snabbt griper hon de möjligheter som öppnar sig. Hennes dotter Birgitta gör tvärtom. Utan att ingripa låter hon saker hända sig som får svårlösta konsekvenser.Eldar och is är en roman med flera outplånliga kvinnoporträtt. Inte minst Ingeborg, vars intensitet, nyckfullhet, frimodighet, fåfänga och kärlekslängtan löper som en röd tråd genom hela berättelsen. Men samtidigt ställer romanen en knivskarp fråga om vad som kan berättas när minnet blir ifrågasatt.

Billy och Lotta vill gå i skolan. De sitter i Lottas klätterträd och lyssnar till ringsignalen som förkunnar rast. Men de får inte gå ut på gatan så de kan inte gå och leka med barnen på skolgården. Då kommer Lotta på att de kan gå genom trädgårdarna om de klättrar över staketen och murarna. Fast det blir problem när de kommer till farbror Storms trädgård. Han har en damm på sin sida muren, och snart står de med vatten upp till knäna. Sen kommer farbror Storm själv ut och jagar dem genom trädgårdslandet och ut genom den sista häcken (en taggig stickig barrig häck). Då kan de se skolgården men inte komma dit för vägen som ligger emellan. Slutar äventyret där? Nej, farbror Storm hinner ifatt dem. Han är inte alls arg längre, utan frågar var de bor. Där säger Lotta och pekar på skolan. Farbror Storm tror inte på det, men följer dem ändå till skolan. De blir infösta i ett klassrum av en vikarie och farbror Storm viskar de rätta svaren på frökens frågor till Billy och Lotta som svarar rätt. Men sen måste de gå hem och sätta på torra strumpor säger farbror Storm.När Billy kommer hem frågar hans mamma vad han lekt idag, och Billy svarar att han alls inte har lekt, utan gått i skolan. Jaha, säger Billys mamma och skrattar.

Ekorrböckerna är en serie bilderböcker i lågprisutgåva. Återutgivning av högkvalitativa bilderböcker till ett vardagsöverkomligt pris är seriens filosofi.

Högt upp i trädet tappar Billy taget och ramlar! Det gör förskräckligt ont och kräver ett sjukhusbesök med både gips, övernattning och oväntade möten. Ett vardagsäventyr av Birgitta Stenberg illustrerat med Mati Lepps oemotståndliga bilder. Billy klättrar högre och högre upp i trädet, han ska bara kittla Lotta under foten, men så faller han och AJ! vad ont det gjorde i armen! På sjukhuset säger doktorn att han har fått en spricka i armen och måste gipsas och sova över en natt, tillsammans med sin mamma. Men det är ju inte varje dag som Billy är på sjukhus, och han kan ju inte bara sova bort denna händelse! Så när mamma har somnat smyger han ut i korridoren. På sjukhuset händer en hel del spännande saker, särskilt på natten. Det finns nämligen andra som är vakna... Den första boken om Billy gavs ut 1989. Sedan dess har det blivit 15 ytterligare äventyr om Billy och den lite mera rebelliska grannen Lotta. Mänskliga relationer och barndramatiska händelser som den första upplevelsen av ett utedass, ett spännande krabbfiske eller hur det känns att bli jättearg står centrum. Mati Lepp tecknar en Billy-värld att känna igen sig i: rummet, leksakerna och gardinerna i köket återkommer i varje bok. Och såklart sitter Billys signum – den prickiga baskern – på plats! För första gången ges nu Billy på sjukhus ut i den populära Ekorrserien - behändiga prisvärda kvalitetsbilderböcker för barn.

Killen med den prickiga baskern firar 20-årsjubileum!

I den här boken står Billys kära boll i centrum. Billy har kollat in hur de stora killarna trixar, klackar och dribblar, och han tränar stenhårt på att kunna göra likadant. Tillsammans med grannen Lotta och andra intresserade i området lyckas de få till en riktig fotbollsmatch med rökare, någon tåfjutt och en riktigt luftpastej över mål!

Det här är den femtonde boken om Billy. Berättelserna om honom och den känslosamma och lite mera rebelliska grannen Lotta handlar om mänskliga relationer och barnnära dramatik. Som att uppleva sitt första utedass, krabbfiske, åka hiss med två grisar och hur det känns när man blir svartsjuk eller jättearg. Birgitta Stenberg berättar om vardagliga äventyr som intresserar små barn och Mati Lepp har skapat en Billy-värld som man känner igen sig i: Billys rum, leksaker och gardinerna i köket återkommer i varje bok. Och Billys signum, den prickiga baskern, sitter stenhårt på plats i alla lägen!

Lille runde Billy såg dagens ljus 1989 i boken Visselpipan, en enkel berättelse för de allra yngsta. Sedan dess har vi fått veta en hel del om Billy och hans mamma, att han är granne med Lotta och tant och farbror Storm, att han har en mormor i stan och kusiner på landet. Men vad som finns i den mystiska ringen runt hans mage är fortfarande en väl förborgad hemlighet.

I Billy och grisarna utökas Billys bekantskapskrets med två grymtande vänner: Billys mormor ringer och berättar att hon har två fina grisar som Billy bara måste komma och titta på. Men hur kan man ha grisar om man bor i lägenhet undrar Billy. Detta måste undersökas på plats tillsammans med Lotta!

De kan snart konstatera att grisarna inte bor i lägenheten, utan i ett eget mysigt litet hus på innergården. Där pysslas de om av mormor och hennes grannar. Men det dyker också upp två skummisar som står och trycker i porten. De verkar väldigt intresserade av grisarna, men kommer aldrig fram och klappar dem som andra gör – vad har de i kikarn egentligen?

Billy och hans mamma reser till en ö på sommaren. Billy har aldrig sett havet förut och vid öns hamn finns det spännande sjöbodar. Billy går in i en av dem och den är full med fiskeredskap och där i hörnet - finns ett monster! Just då stiger farbror Dysterkvist in i sin sjöbod och börjar berätta om hur monstret, eller marulken, en gång jagade honom och om alla andra lömska och farliga saker som lurar på små barn i vattnet. Billy vet inte om han är så pigg på att gå och bada med sin mamma efter detta möte.Men det visar sig att farbror Dysterkvist har skrämt flera av barnen vid stranden och även Billys mamma när hon var liten. Och nu tycker hon att det får vara nog! En kväll tar mamman och Billy med sig marulken, en filt och en kamera och smyger tyst fram till Dysterkvists fönster - efter det skrämde farbror Dysterkvist aldrig mer några barn!

Birgitta Stenberg och Mati Lepp har gjort tio bilderböcker om Billy, det här är den femte. Billy har sedan han först såg dagens ljus (1989) blivit en välkänd bilderbokskaraktär i Sverige och övriga Norden, samt blivit översatt till holländska och tyska.

Det händer inte ofta, men som alla andra blir Billy också arg ibland. Det här är den trettonde boken om Billy och den första där han är riktigt arg!En dag när Billy vaknar är allting annorlunda, nallen ligger på golvet och regnet skvalar ner för rutan. Men nallen ser inte alls ledsen ut. Han ler precis som han brukar. Då blir Billy arg! I magen och i huvudet och plötsligt känner han att han vill skrika någonting elakt. Hela morgonen håller ilskan i sig. Också när det slutar att regna och Billy går ut till arga Lotta och de andra är han arg.

Mati Lepp har med sin välkända tecknarstil kontrasterat de starka känslorna med sina naivistiska illustrationer. Färgskalan är som vanligt ljus och varm och bilderna lätta för barn att känna igen sig i, både i situationerna och den vardagliga miljön.

Billy är älskad av många, både barn och vuxna. Birgitta Stenbergs och Mati Lepps berättelser om Billy speglar vår egen vardag och den spänning som ändå finns där, trots att vi inte alltid tänker på den på det sättet. Det gör också att drivkraften i böckerna blir urstark, barnen vill läsa vidare och få veta hur det går. De vill få reda på varför Billy egentligen är arg.

Billys mamma berättar att de ska få besök i morgon, av morbror Sixten och kusin Olle. När Billy hälsade på Olle och hans syskon på landet retades de så Billy blir lite orolig inför besöket. Men Billy vill inte berätta det för mamman. Han går ut till arga Lotta i stället, och hon går lika rakt på sak som alltid:

- Lantisar är knäppa!

- Känner du några? frågar Billy.

- Nej, men det vet väl alla, svarar Lotta.

Det blir en nervös väntan för Billy. När Olle kommer verkar arga Lotta tycka att det är ganska kul ändå. Fast när de tre ska leka ihop blir Billy lämnad ensam.

Ur ett nyanserat barnperspektiv tar Birgitta Stenberg upp några alltid lika aktuella ämnen; barns lek tillsammans, fördomar och mobbning. Det kan vara svårt för barnen att själva se att de är utsatta, och ännu svårare för dem att veta när de ska be föräldrar eller andra vuxna om hjälp. Därför är det av största vikt att det finns bra böcker om barns lek. Det här är just en sån bok. Alla barn kommer att kunna känna igen sig i situationen och kan relatera till det Billy upplever. Men det här är inte en "problembok", den präglas som vanligt av Birgitta Stenbergs och Mati Lepps värme och humor, och fungerar lika bra som godnattsaga som inledning till en diskussion i en barngrupp. Det är den elfte boken om Billy!

Billy drömmer en fantastisk dröm där han åker runt i en fin trampbil som han sett i leksaksaffärens fönster. När han vaknar minns han också att det är hans födelsedag. Kan det bli en trampbil? Nej, paketet som Billys mamma har på frukostbrickan är för litet. Men det är i alla fall en bil, en jätteliten bil.    Det blir en konstig dag, ingen har tid med Billy. Ingen verkar bry sig om att Billy fyller år. Men fullt så illa är det inte. Alla har varit upptagna med att förbereda ett fantastiskt kalas för Billy. Och vad är det i den där jättestora presenten som är från dem alla?

Birgitta Stenbergs och Mati Lepps sjunde bok om Billy, här i nytt format.

Billy ska åka till landet med mormor, men när de kommit en bit märker Billy att någonting rör sig under en filt i baksätet. Mormor stannar bilen och de undersöker vad det kan vara. Arga Lotta, visar det sig!   Hon är så arg på sin pappa för att han lagat staketet mellan Billys och arga Lottas trädgård, att hon bestämt sig för att rymma. Billys mormor ringer Lottas pappa från landet, och självklart får hon stanna med dem ett tag.   När de ska börja laga mat hittar de en groda i salladshuvudet. En groda som kan ändra färg, och som ställer till med fler mysterier på landet ...   Och givetvis blir arga Lotta glad till slut. Billy och hon hjälps åt att hitta en lösning på staketproblemet pappan orsakat.

Birgitta Stenberg och Mati Lepp har nu gjort tolv bilderböcker om Billy. Sedan han först såg dagens ljus (1989) har den charmige Billy blivit en välkänd bilderbokskaraktär i Sverige och övriga Norden, samt blivit översatt till holländska och tyska.

Billy och hans mamma är ute och leker i snön. Åker kälke och bygger en snö-Billy, men så måste mamman gå in, och då kommer arga Lotta. Hon är så arg att hon måste hoppa jämfota. Hennes mamma och pappa vill att hennes lillebror ska flytta in i hennes rum. Billy tycker det låter ganska trevligt för han har inga syskon och skulle gärna ha vilja ha en liten bror i sitt rum. Arga Lotta har bestämt sig för att rymma och frågar om Billy vill följa med. Egentligen vill inte Billy följa med, men han tänker att det kanske kan vara bra för man vet ju aldrig vad som kan hända Lotta ute i skogen. Hon kanske bryter benet eller någonting. Men först måste de hämta lite matsäck, så de går in till Billy och smyger åt sig en matsäck med ost, korv, bananer, läsk och marmelad, och glasspinnar, pizza, kanelbullar och blåbär. De tar kälken. Arga Lotta får sitta medan Billy puttar på. Det går bra i nedförsbacken, men inte när de kommer ut på gatan. Då blir det för tungt. Matpaus, bestämmer Lotta, och så gör de i ordning en picknick på kälken, men de goda dofterna sprider sig och grannens jättestora hund Ruffe kommer och sätter i sig av godsakerna. Billy kommer på att han kan få vara draghund, så de spänner för Ruffe och sätter sig på kälken. Han drar genast iväg, men inte ut i skogen, utan rakt in trädgården till sitt eget hus. Där bor tant och farbror Storm, som öppnar dörren när de hör Ruffe och då ser de Billy och Lotta. Snart kommer Billys mamma och Lottas mamma och pappa. Lottas pappa berättar att han ska bygga ett eget rum till Lottas lillebror. Billys mamma säger: - Billy, nästa gång måste du säga till! Jag vill ju också rymma ibland, och då kan vi ju ge oss iväg tillsammans! Detta är Birgitta Stenbergs och Mati Lepps tionde bok om Billy. Den finurlige lille runde killen, hans mamma och hans kompis Lotta har under det senaste decenniet klivit rakt in i de svenska barnboksläsarnas hjärtan.

En natt vaknar Billy av ett långt och starkt mjaaaaauuu. En konstig dröm? Nej på fönsterblecket står en katt som som snabbt hoppar in i Billys rum genom fönstret som står på glänt!    Katten gör sig snabbt hemmastadd i köket och Billys rum och Billy hoppas att den ska vilja stanna kvar hos honom och att ingen ska komma och leta efter den heller. Men var kommer den ifrån och vad pysslar den med inne i Billys rum när han är ute och leker med Lotta? Det är något mystiskt på gång!

Billy såg dagen ljus i boken Billy och visselpipan 1989 och sedan dess har Birgitta Stenberg och Mati Lepp gjort ytterligare 13 böcker tillsammans. Berättelserna om Billy och den känslosamma och lite mera rebelliska grannen Lotta handlar om mänskliga relationer och barnnära dramatik som att uppleva sitt första utedass, krabbfiske, åka hiss med två grisar och hur det känns när man blir svartsjuk eller jättearg. Birgitta Stenberg berättar om vardagliga äventyr som intresserar små barn och Mati Lepp har skapat en Billy-värld som man känner igen sig i: Billys rum, leksaker och gardinerna i köket återkommer i varje bok. Och Billys signum, den prickiga baskern, sitter stenhårt på plats i alla lägen!   Stenberg och Lepp är ett välslipat arbetspar som tillsammans lyfter fram och blåser liv i sina karaktärer (Dagens Nyheter). En fröjd för öga och öra (Folkbladet). [...] det är alltid trivsamt i Billys sällskap, vänligt men långtifrån gulle-kladdigt. (Förskolan).

Billys mormor bor mest utomlands, men nu ska hon komma på besök. Billys mamma börjar snart muttra något om att hon ¿anar det värsta¿ när mormor drar in i huset. Och mycket riktigt: på nolltid plockar hon först fram sitt sällskapsdjur, råttan Amalia, och varvar ner stående på huvudet mot en vägg. Billy är fascinerad! Men detta är ändå bara början. På bussen hoppar Amalia över till en främmande killes jacka. Hon har känt lukten, eller i hennes nos snarare doften, av killens råtta Jojje som sitter innanför jackan. Vad som händer innanför jacka vet vi ju inte riktigt, men det hoppas och far något alldeles väldigt där inne. För att riktigt trassla ut svansar och tassar blir Kasper, som killen heter, tvungen att följa med hem till Billy. Blir Billys mamma glad att se dem alla? Tror inte det men saken klaras upp och separationen löper smärtfritt med bara enstaka tårar. Billy kommer över sin rädsla för råttor och kommer fram till att det inte är så himla farligt att vara lite annorlunda. Men han avböjer vänligt men bestämt mormors erbjudande om att få en egen liten råtta. Mamma pustar ut. Birgitta Stenberg har helt avsiktligt valt ett djur som får många av oss att rysa till och som inte ses som odelat gulligt. Men det mesta är bara fördomar och okunskap när det gäller råttor och t ex ormar. Blir man bara lite bekant respekterar man dem istället. Mati Lepps råttor är lätta att älska! Och man blir inte så överraskad att mamman till en kvinna som går omkring med en brandbilsröd kvastfrisyr är lite kaxig och crazy¿ Som alltid är Matis bilder fulla av detaljer och blinkningar åt tidigare Billy-böcker.

Billy hittar en visselpipa när hans mamma pratar i telefon. Den kombinationen är inte särskilt lyckad, så hans mamma ber honom gå ut och vissla på trappan. Ja, ja nickar den visslande Billy, som inte hör att hans mamma förmanar honom att hålla sig borta från vägen, dit han genast går. Han skrämmer ett gammalt par som går förbi, och sen försöker han skrämma en ficka som eheter Molly också, men hon bara skrattar. Då kommer det en stor hund springande mot Visselbilly.Billy och Molly röddar sig över ett plank, men säkerheten är falsk. Hunden hoppar över planket och kommer fram till den vettskrämda Billy som fortfarande har visselpipan i munne, men hunde bara slickar Billy i ansiktet och de blir vänner ch leker en stund. Sen går både Molly och hunde hem, och Billy sätter sig på trappan (utan visselpipan). Då kommer mamman ut och frågar om han haft roligt.- Inte hela tiden, svarar Billy och berättar vad som hänt.- Billy, Billy, vilken fantasi du har! utbrister då hans mamma och ber hon om komma in och äta glass.

Det här är den första boken om Billy. Redan här satte Birgitta Stenberg och Mati Lepp standarden för de bland småbarnen och deras föräldrar så älskade Billy. Den är enkel och lättgripbar, men ändå med många bottnar i både text och bild.

Det händer inte ofta, men som alla andra blir Billy också arg ibland. Det här är den trettonde boken om Billy och den första där han är riktigt arg!En dag när Billy vaknar är allting annorlunda, nallen ligger på golvet och regnet skvalar ner för rutan. Men nallen ser inte alls ledsen ut. Han ler precis som han brukar. Då blir Billy arg! I magen och i huvudet och plötsligt känner han att han vill skrika någonting elakt. Hela morgonen håller ilskan i sig. Också när det slutar att regna och Billy går ut till arga Lotta och de andra är han arg.

Mati Lepp har med sin välkända tecknarstil kontrasterat de starka känslorna med sina naivistiska illustrationer. Färgskalan är som vanligt ljus och varm och bilderna lätta för barn att känna igen sig i, både i situationerna och den vardagliga miljön.

Billy är älskad av många, både barn och vuxna. Birgitta Stenbergs och Mati Lepps berättelser om Billy speglar vår egen vardag och den spänning som ändå finns där, trots att vi inte alltid tänker på den på det sättet. Det gör också att drivkraften i böckerna blir urstark, barnen vill läsa vidare och få veta hur det går. De vill få reda på varför Billy egentligen är arg.