Birgitta Stenberg - Böcker

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

Apelsinmannen kallades i pressen den mystiske person som figurerade i en lång rad av 50-talets skandalomsusade rättsprocesser. Namnet fick han för att ha bjudit den riksbekante pastor Kejne på förgiftade apelsiner, som omsider ledde till dennes död.Birgitta Stenberg kände Apelsinmannen och följde det egendomliga händelseförloppet.Det var en tid då det cirkulerade uppjagade rykten om en homosexuell konspiration bland makthavarna i Sverige, då Vilhelm Moberg förgäves offrade år av arbete på att försöka ge offentlighet åt vad som skedde, då tidningsskriverierna kring Haijby, Kejne och Quensel var som hetast och mest förvirrande. En tid då Berzelii-kravallerna skakade stockholmarna, då avantgardeteatrarna och källarklubbarna växte fram i Gamla Stans gränder.Birgitta Stenberg vandrade in i den miljön för att träffa litteratörer och poeter och skriva en roman om det surrealistiska persongalleri hon fann där. Men de poetiska drömmarna skar sig snart och hon fann sig stå inför en högst påtaglig verklighet, fylld av politisk sprängstoff.

När den italienska pressen skrev att poeten Paul Andersson "försökte begå självmord genom att kasta sig ut från ett fönster i första våningen", var det då hela sanningen? Och Robert, som hällde ut en dunk fotogen och tände på sängen där Paul låg och sov, tyckte han det straffet var rättvist för vad som hänt i Spanska trappan?Vad hade egentligen Gullan för sig, hon med den idealistiska tidningens skarpaste hjärna? Varför försökte hon få sin älskade i fängelse? Blev lilla Angelica förförd av en katolsk präst?Och Birgitta själv, visste hon om att hon var anställd och avlönad av CIA i ett par års tid? Eller var hon bara blåögd?

Alla vilda är fortsättningen på Birgitta Stenbergs uppmärksammade självbiografiska romansvit, som inleddes med Kärlek i Europa. Här skriver hon fortsatt om den period på 50-talet då hon levde på Mallorca i en internationell krets av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator. Det speciella med Birgitta Stenbergs berättelser om sitt liv är berättartonen, blandningen av självironi, koketteri och rättframhet, framförd på ett slags välbehärskad hemingwaysk lakonisk prosa.

I ett säreget pikareskäventyr låter Birgitta Stenberg sin hjältinna flyta omkring i en tillvaro utan fasta normer - den chans hon får består i förbindelsen med en ung man ur en annan miljö och med annan livsinriktning.Men hon kan inte hålla fast en chans, hon driver vidare som ett frö för de hårda vindarna i den hårda staden.

Novellsamlingen Skurkar (1973) är Birgitta Stenbergs avsked till den undre världen där hon har samlat roliga och burleska skildringar av livet på kåken och utanför.

Birgitta Stenbergs Rapport (1969) är en roman med verklighetsbakgrund. Det är en dokumentation av den andra världen - den värld där narkotikan drar en gräns mot det etablerade samhället och dess gemenskap, där narkotikan bildar en andra gemenskap med andra villkor.