Kulturhistoria

"Och visst har mycket förändrats och fortsätter att förändras i vårt sätt att leva. Just därför är det så roligt att tillsammans med antikskribenten Jane Fredlund djupdyka i vilka ting som utgjorde ett hem för länge sedan, hur maten kom på bordet, hur hygienen sköttes och vad som skänkte glädje och guldkant. Bilderna och tingen berättar fascinerande historier..."

Hem & Antik

"Boken är rikt illustrerad... Levande, ingående och välskrivet. 4 av 5"

BTJ, Pia Holmström

Har du undrat hur man levde i Sverige för 150 år sedan?

Upplev en fascinerande resa tillbaka i tiden. Om svenska folkets liv i vardag och fest. Följ med och upptäck de dagliga rutinerna både på landsbygden och i staden hur man städade och tvättade sig, hur man bodde och vad man åt. Lär dig om de traditionella högtiderna som julfirandet och andra festligheter som samlade familj och vänner.

Intresset för gamla ting är stort, och Så levde vi förr placerar in bruksting och pynt i sina kulturhistoriska sammanhang. Boken spänner över ett stort område, med kapitel som Karda ull och spinna lin, De dyrbara kryddorna, Det gamla apoteket, Te, choklad och punsch, Den borgerliga salongen

Med rikliga beskrivningar och autentiska minnen från förr fångar boken essensen av ett svunnet Sverige och väcker det till liv på ett underhållande och informativt sätt. Perfekt för alla som älskar historia och vill dyka djupare in i Sveriges kulturella arv.

Långt innan SMHI och femdygnsprognoser på tv fanns att tillgå hade man Bondepraktikan till hjälp för att sia om väder och vind. Denna rika samling folkvisdom förklarar inte bara hur man ska tolka naturens tecken utan ger även råd och vägledning till mycket annat i livet. Det är därför inte konstigt att den under flera hundra år har varit en av Sveriges mest lästa och uppskattade böcker. Missa inte tillfället att med denna illustrerade nyutgåva ta reda på vad jorden, himlen och havet kan berätta för dig!

Bondepraktikan utkom för första gången i Tysk-romerska riket 1508 och bestod då endast av ett tiotal sidor om vädersiande. I efterföljande utgåvor tillkom råd även för andra områden. På 1660-talet utkom den första kända utgåvan på svenska, som särskilt i verspartierna bar tydliga spår av den danska översättningen från 1597. Bondepraktikan fick i Sverige ytterligare tillägg, varav det senaste från 1730-talet. Även språket justerades allt eftersom, men har sedan förrförra seklet inte genomgått några större förändringar.

Fromme läsare, köp nu mig, mycket förstånd lär jag dig. Bondepraktikan är mitt namn, läs mig, det länder dig till gagn. Det hela årets lopp vill jag dig lära, varefter du dig skall regera.

"Den nya upplagan är en skönhetsupplevelse att läsa texterna på knittelvers, alla fina träsnitt från ursprungsupplagorna, den är vackert inbunden och försedd med det ursprungliga företalet. Här finns både pietetsfull omsorg om originalets kvalitéer och känsla för hur bokälskaren njuter."Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Följ med till de svenska fäbodarna

Har du besökt en fäbod? Kanske minns du klangen från kornas skällor, fraset av nygräddade våfflor och doften av kokkaffe.

När sommaren nalkades flyttade boskapen hit med fäbodjäntan för att beta bland grånande stugor och blånande berg. Hårt slit förädlade mjölken till gyllene smör, starkluktande ostar och smakrikt messmör.

”Smöret smakte jag aldrig” handlar om grunden i traditionell matkultur. Följ med fäbodjäntan när hon kärnar, ystar och lagar allt från vardagens grova gröt till sommarfesternas saffransostkaka. Detta svenska matarv upplevs förstås allra bäst på en fäbodvall. Tack vare recept anpassade efter nutida förhållanden kan du nu även avnjuta fäbodmaten hemma.

Isabelle Fredborg skriver om svensk mathistoria på bloggen Swedish Spoon. Intresset för fäbodarna och deras mattraditioner väcktes av experiment med att kärna eget smör.

”Maten vi äter under årets högtider är livsviktig. Det är kultur på absolut högsta nivå och för mig på blodigaste allvar. Och det är samtidigt både sjukt härligt och hemskt betungande. Det finns ju så många måsten och individuella favoriter.” 

Stefan Ekengren reder ut begreppen kring våra traditionella svenska högtider och ger dig både klassiska och nya recept. Inför varje högtid får du hjälp med planering och förslag på arbetsordningen. Hur långt i förväg går det till exempel att grava laxen, rulla köttbullarna eller baka påsktårtan? I påskkapitlet varvas recept på fyllda ägghalvor, pocherade ägg och ugnsomeletter med lammstek och vegetariska alternativ som broccoli- och getostpaj, och som avslutning en citron- och marängtårta med mazarinbotten. Kanske en äggtoddy också. Under midsommar gäller det att få till den perfekta mathållningen från morgon till kväll. Då serveras jordgubbsfrukost, ett praktverk till matjessilltårta, lerpottasill och på kvällen olika grillspett med lax, biff och grönsaker. Och så kanske den största högtiden av alla, julen. Förutom den självklara skinkan och Janssons frestelse finns recept på bland annat laxtartar med kapris och dragon, sellerisallad och finsk kålrotslåda – och en riktigt maffig annandagsmiddag med helstekt kalkon och gräddsky. Boken innehåller totalt cirka 200 recept och är ett referensverk att återkomma till gång på gång.

Vi bugar, kindpussar, skålar och tackar – ofta utan att tänka på varför. Vi deltar i ritualer genom lydnad, tystnad, applåder och stödjer oss på ting eller bilder (symboler) som väcker respekt eller avsky. Makt, religion, politik, fest och sorg binds samman i dessa handlingar.

I konsumtionssamhället har varor och tjänster blivit våra nya ikoner. Framför teven deltar vi i moderna ceremonier – frivilligt, men efter mönster som liknar tvång. Bakom ritualerna finns myter, olika slags sagor eller påbud som skapats för att styra människan mer effektivt än lagar.

Dessa essäer blottlägger hur eliter formar samhället genom religiösa, politiska och kulturella myter. Från dop och bröllop till kriser och reklampauser visar författaren hur ritualer fungerar som både smörjmedel och fjättrar. I vårt konsumtionssamhälle har shopping och skärmar ersatt gemenskapen. Det är ceremoniernas mästare som förför oss.

Torsten Sandström är professor em i civilrätt vid Lunds universitet.

Are you going to travel to Sweden? Or moving there for your studies, work or love? Are you afraid of a Swedish culture shock? Matthias, a "professional new-Swede", explains how to act like a typical Swede, in 55 easy steps.

For example, in this book you’ll learn how to:

Find out why:

… and many more steps how to smoothly blend in among Swedes. Learn what Swedish people fear and desire. This Sweden guide will get you prepared for a fantastisk time in Sweden.

50th anniversary edition - With a new foreword by Matthew B. Crawford, author of Shop Class as Soulcraft

The bestselling masterpiece about one man's search for meaning on a motorcycle trip through the American West-- an enduring examination of how we live and how to live better

One of the most important and influential books of the past half century, Zen and the Art of Motorcycle Maintenance is Robert M. Pirsig's classic exploration of human experience and endeavor. Pirsig's narrative of a father and son on a summer motorcycle trip becomes a profound personal and philosophical odyssey into life's fundamental questions. A true modern classic, it remains at once touching and transcendent, resonant with the myriad confusions of existence and the small, essential triumphs that propel us forward.

"Profoundly important. . . . Full of insights into our most perplexing contemporary dilemmas." --New York Times

Året är fyllt av traditioner, fester och högtider som vi firar vid bestämda tidpunkter. En del är nya, andra har firats länge. Men vad vet vi egentligen om uppkomsten och historien kring alla hjärtans dag, nyår, valborg och mors dag? I den här boken beskrivs årets högtider och traditioner med fokus på deras kulturhistoriska rötter. Förutom storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår uppmärksammas även märkesdagarna i kalendern, som till exempel Olofsdagen eller Mickelsmäss. Genom dem får vi en glimt av hur människors liv och villkor såg ut i det förindustriella samhället.

Folkloristen Tora Wall guidar oss genom hela kalenderåret och går igenom ursprung, historia och seder såväl historiska som nutida kring de svenska traditionerna och högtiderna. 

Denna vackert formgivna och rikt illustrerade utgåva har inspirerats av dåtidens Husbibel , som var en självklarhet i alla hushåll.

Upptäck den fascinerande världen av historisk matlagning i denna banbrytande bok! Vi utforskar fyra århundraden av handskrivna recept, huvudsakligen författade av svenska adelskvinnor, och avslöjar en rik mat- och måltidskultur som sträcker med likheter över tid. Från bakverk till kött, fisk, grönsaker och efterrätter – denna bok täcker allt.

Ett urval gjordes ur receptsamlingarna och dessa recept realiserades vid en måltid vid forskningsrestaurangen vid Umeå universitet, en måltid som spänner över 400 år. Vid den kulinariska resan undersöktes bland annat hur de olika rätterna upplevdes av gäster som är vana vid dagens moderna smakprofil.

Boken innehåller även ett spännande arkeologiskt matlagningsexperiment, baserade på Cajsa Wargs kokbok från 1755, för att utforska skillnaderna i tillagning och smak mellan traditionella och moderna metoder, alltså med vedspis- och ugn respektive modern utrustning.

Studien är en perfekt blandning av historisk och experimentell arkeologi, och visar hur vi kan levandegöra vårt immateriella kulturarv genom gamla receptsamlingar. En perfekt bok för matentusiaster, historiker och kulturarvsälskare.

Stora delar av den samiska kulturen har förminskats så till den grad att de flesta samer samt forskare tror att samerna är en kultur helt utan dans, sång och musiktradition.   I den här boken visar författaren, Ola Stinnerbom, att den samiska historien innehåller både faktafel, feltolkningar där förtryck och självförtryck bromsar upp förståelsen för kulturen. Det är också ett försök att sluta cirkeln kring myten om de försvunna samiska kulturarven, dansen, jojken och trumman.  

I mer än 30 års tid har Ola Stinnerbom sökt efter förståelsen för hur stora delar av kulturarvet utplånats av staten och kyrkan. Hur förhåller man sig till källor som skrivits av lappologer och rasbiologer med värderingar som vi idag tar avstånd från.  

Det finns en stor kunskapslucka om hur kulturen egentligen såg ut innan storsamhället och kyrkans intågande i Sapmi. I boken ger Ola sin syn på den samiska historien och kastar ljus på delar av kulturen som de flesta aldrig hört talas om.

Ola Stinnerbom är samisk mångkonstnär och scenkonstartist; dansare, koreograf, slöjdare, jojkare, musiker och forskare. Han har i över 30 år forskat och sökt efter den försvunna samiska dansen och hittat den. Ola samarbetar idag med Ann karin Orseth, Nasjonalt senter for kunst og kultur i opplæringen (KKS) ved Fakultet for lærerutdanning og kunst og kulturfag, Norge.

Med en blandning av historisk upparbetning, fakta och egenreflektion försöker den sydsamiske dansaren och koreografen, som även är slöjdare och forskare, att återuppliva samiska traditioner som har försvunnit. Ola Stinnerboms uppgift som traditionsbärare är nödvändig. Hans förmåga att addera små iakttagelser till helheter är beundransvärd. Helhetsbetyg: 4 (av 5).

Ines Lohr i BTJ

"Språkflödet i Allt om våra högtider är engagerat och har ett bra och lättförståeligt flyt vilket gör att boken både kan läsas av vuxna och lite äldre barn ... Norlin slår hål på några myter om att våra vanligaste traditioner skulle vara väldigt uråldriga eller att de skulle vara svenska utan influenser från andra kulturer."

Btj

"går igenom alla årets högtider på ett underhållande och informativt sätt. En bok som kan ligga framme hela året."

Hus & Hem

Varför heter det julklapp? Har vi alltid ätit ägg till påsk? Hur kommer det sig att man dansar runt ett stort kors klätt med grönt på midsommarafton? Varifrån kommer traditionen att tända gravljus på alla helgons dag? Och vem var egentligen Lucia? Vi svenskar älskar verkligen våra högtider. Jul, nyår, valborg och midsommar firas med en entusiasm som ibland väcker förvåning i omvärlden. Vi äter en massa konstigt som semlor, påskgodis, surströmming och kräftor. Ibland sägs det att våra högtider är uråldriga och hedniska. Men faktum är att de flesta inte är äldre än några generationer. Vanan att ställa in en julgran hämtades från Tyskland i slutet av 1800-talet. Tomten, i sin nuvarande form, är drygt hundra år gammal. Mycket av det vi förknippar med en traditionell svensk jul skapades på 1950-talet.

I den rikt illustrerade Allt om våra högtider berättar Arne Norlin kunnigt och engagerat om nya och gamla festseder. Det börjar naturligtvis med jul, vårt största firande. Men här ryms alla våra högtider, stora som små. Bland de nyare märks alla hjärtans dag och halloween.

ARNE NORLIN är kanske mest känd för sina uppskattade barn- och ungdomsböcker, men han har också skrivit rosade fackböcker för vuxna. Familjen Bernadotte och Femtionio fantastiska Nobelpristagare är två tidigare titlar som givits ut på Lind & Co.

Hur har den svenskspråkiga befolkningen i Finland firat årets festdagar och livets högtider från 1800-talet fram till idag? Utöver de självklara högtiderna som jul, påsk och midsommar får vi veta mer om traditionerna kring Runebergsdagen, sjusovardagen, halloween och svenska dagen. I bokens andra del presenteras de individuella livsfesterna från barnsängskalas och skolårets festligheter till bröllop, födelsedagskalas och traditioner vid livets slut. Stora finlandssvenska festboken är rikt illustrerad.

Anne Bergman och Carola Ekrem är experter på festseder i Svenskfinland och deras bok bygger på ett omfattande traditionsmaterial i Svenska litteratursällskapets arkiv. 

Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland. 

"Det går inte att sluta läsa… Ett blivande referensverk som bågnar av fakta, kunnande och berättarlust.”  M-magasin

En knallröd sjal i grottklostret i Kiev, en överväldigande doft av rökelse i en spansk katedral, en anslående altarprydnad av Märta Måås-Fjetterström i ett kapell i Orsa Finnmark... Vad betyder sinnlighet för känslan av att höra samman med andra människor, platser och traditioner, och hur påverkar sinnliga upplevelser erfarenheten att vara utestängd? Varför är julpynt, familjerecept och hemliga svampställen viktigare för traditionsförmedling och tillhörighet än de gamla kunskaper vi får genom exempelvis konfirmationsundervisning? Hur kan religiös identitet förstås?    

Religionsvetaren Ann af Burén reflekterar i dessa essäer kring uppmärksamhetens riktning och om vad som väcker förundran. Hon utforskar hur vi kan förstå religion som något som görs, genom relationer till andra och till vår omvärld.

Essential reading for anyone interested in Japanese culture, this unsurpassed masterwork explores the political, religious, and economic life of Japan. The World War II–era study by the cultural anthropologist Ruth Benedict paints an illuminating contrast between the culture of Japan and that of the United States. The Chrysanthemum and the Sword is a revealing look at how and why our cultures differ, making it the perfect introduction to Japanese history and customs.This influential book shaped American ideas about Japanese culture during the occupation of Japan, and popularized the distinction between guilt cultures and shame cultures.

Future Shock is about the present. Future Shock is about what is happening today to people and groups who are overwhelmed by change. Change affects our products, communities, organizations--even our patterns of friendship and love. Future Shock vividly describes the emerging global civilization: tomorrow's family life, the rise of new businesses, subcultures, life-styles, and human relationships--all of them temporary. Future Shock illuminates the world of tomorrow by exploding countless cliches about today. Future Shock will intrigue, provoke, frighten, encourage, and, above all, change everyone who reads it.