Visar resultat för..."Appell Förlag"

Inom ramen för ett forskningsexperiment ställs en grupp chefer inför ett nytt ledarskapskoncept som i alla avseenden skiljer sig från de traditionella. Drabbade av starka konstnärliga upplevelser konfronteras de med livets mest fundamentala frågor. Hur påverkar detta deras syn på makt och ansvar?

Julia Romanowska är forskare, medicine doktor från Karolinska Institutet och har en konstnärlig masterexamen från Kungliga Musikhögskolan. Hon har varit verksam som slagverkare, programmerare samt organisations- och ledarskapsutvecklare.

»Julia Romanowska bjuder på häpnadsväckande beskrivningar av hur chefer utsätts för konstens omstörtande värld. Med förundran läser jag en bok jag letat efter. Den berör den mest humanistiska forskningsfråga jag läst på länge: Hur jag utvecklas genom att se Dig. Trots att boken är faktaspäckad är allt vackert och tydligt skrivet. Maktens människor borde kasta sig över detta.«

Suzanne Osten – Regissör & professor

»Aristoteles påstod att man blev en bättre människa av att se tragedi på teatern. Att konsten kunde hela var en mycket vacker tanke. Lite för vacker för att vara sann. Ingen har väl någonsin trott att den skulle kunna bevisas, allra minst med hjälp av blodprov på chefer och deras anställda. Julia Romanowskas snillrika experiment borde studeras av alla som har med människor att göra.«

Maciej Zaremba – Journalist & författare

Perioden 1909–1931 blev avgörande för arkitekten Gunnar Asplund. Det var då han lade grunden till sitt livsverk. I den guldålder i svensk arkitektur och formgivning som brukar kallas Swedish Grace gick han i spetsen. Med Stockholms stadsbibliotek, Skogskapellet på Skogskyrkogården, Villa Snellman, Tingshuset i Sölvesborg och Stockholmsutställningen 1930 blev han en föregångare både i Sverige och övriga Norden. 

Asplund lämnade ett rikt kulturarv till eftervärlden. Det speglar också en turbulent tid med världskrig, bostadskris, hungerkravaller och spanska sjukan som spreds snabbt i kaserner och trånga lägenheter. Byggnaderna formades i takt med demokratisering och modernitet och spänner över ett brett fält – från nödbostäder och begravningskapell till feststämd biograf i det glada 20-talets tecken.

Detta pionjärarbete är rikt illustrerat med fotografier, ritningar och skisser. Läsaren får följa Gunnar Asplunds arbete med olika projekt utifrån tidens villkor. Fram växer bilden av en mästerlig arkitektur som åskådliggör vår moderna historia.

En bok för alla som vill lära sig grunderna i det latinska språket. Här bjuds också romersk kulturhistoria och en inblick i det latin som alltjämt omger oss. Kunskaper i latin öppnar dörren till Europas kulturhistoria från antiken till modern tid. Till den romerska – och den grekiska – världen under antiken, men även till idéer hos människor under medeltiden och renässansen. Tankar som fortfarande utövar stort inflytande på västerländsk kultur och världsuppfattning. Latin– en introduktion är en klassisk bildningsbok och reselektyr för såväl fåtöljen som ryggsäcken.  

Boken har belönats med utmärkelsen Svensk Bokkonst för sin grafiska form.

"Jag har älskat latin ändå sedan gymnasietiden i Grekland. Jag kommer alltjämt ihåg första meningen i första boken. Regina rosas amat. Jag är tacksam att det nu finns en bok som är den perfekta fortsättningen på en gammal kärlek." Theodor Kallifatides

"Andreas Nordin, klassiker och van pedagog, har skrivit en gedigen och attraktiv lärbok i latin. Det är en typografiskt och formmässigt ovanligt vacker bok som kan fungera både i folkbildning, skola och för enskilda studier." Eva Nylander, BTJ

”Det är svårt att koppla loss latinet från dess historia, och man kan även läsa den här boken som en historiebok. Mellan de grammatiska avsnitten kommer lättlästa skildringar av det antika Rom, med allt från dess politiska historia, matkultur, mode och kvinnohistoria till namnskick och religion.” Maria Arnstad, Språktidningen

I Latinsk grammatik – Grammatica Latina beskrivs det latinska språket från en elementär till en mer avancerad nivå. Därför lämpar sig boken såväl för nybörjare som för den som vill fördjupa sina grammatiska kunskaper. I allt väsentligt vilar den på traditionell grund, den som Donatus etablerade på 300-talet – men beskrivningen är modern och författaren har även integrerat nyare forskningsrön.

Tyngdpunkten ligger på klassiskt latin men också medeltidslatinet beskrivs kortfattat. Formlära och syntax illustreras med tydliga exempel. Ett kapitel ägnas åt ljudläran och ett åt ordbildning. Även en språkhistorisk översikt ingår. En detaljerad innehållsförteckning och ett omfattande register gör det lättare för användaren att orientera sig.

Latinsk grammatik – Grammatica Latina är avsedd för gymnasie- och universitetsnivå. Den kan även med fördel användas vid självstudier.

Andra upplagan.

Hovstallet i Stockholm är en del av det kungliga kulturarvet. Det äldsta kända kungliga stallet anlades på Helgeandsholmen 1535 av Gustav Vasa. För att riksdagshuset skulle kunna uppföras flyttades Hovstallet 1894 till sin nuvarande plats vid Väpnargatan på Östermalm, nära Nybroviken. Hovstallet byggdes från början för 120 hästar, men utvecklingen tog en annan vändning. Idag finns här vagnar, seldon och omkring 15 hästar och lika många bilar.De vackra vagnarna, seldonen och hästarna är viktiga delar i statsceremonielet och används vid riksmötets öppnande, statsbesök, högtidliga audienser, nationaldagsfirandet och den kungliga familjens högtider. För att bevara detta kulturarv, och även tillgängliggöra det för besökare, har Kungl. Hovstallets stiftelse bildats. 

Rikt illustrerad med nytagna fotografier av Dick Norberg.

Nedslag i den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar. Tankar om det hinsides, men även om dödens roll för de levande. Hur har döden hanterats, förnekats och konfronterats? Författarna synliggör de nära banden till religion, vetenskap, politik, moral och estetik.

Medverkande: Karin Dirke, Annika Berg, Johan Fredrikzon, Andreas Hellerstedt, Elisabeth Mansén, Roland Lysell, Inga Sanner, Erland Sellberg och Martin Wiklund.

På promenad, på jakt, på tiggarstråt. Stockholmsfåglarna finns överallt och ofta i människans närhet. Tore Janson berättar om vilka arter som väljer att dela sin tillvaro med huvudstadens människor och varför. När och var brukar man se de olika arterna och hur känner man igen dem? Hur skiljer sig orsakerna till att fåglar väljer att vistas i en storstad mellan arter och tider? Och vad händer i samspelet mellan stadsfåglar och människor?

I vanliga fall brukar fåglarna vara uppställda efter släktskap. Här är ett fyrtiotal arter istället ordnade efter var i staden man brukar se dem: på marken, i vattnet, i träden eller i luften. Möt steglitsen, gråhägern, sidensvansen, tornseglaren och många andra Stockholmsprofiler i denna lättsamma översikt med ett rikt bildmaterial och ett kulturhistoriskt fågelperspektiv. 

Tore Janson, professor em. i latin och i afrikanska språk, här fågelintresserad flanör med kamera.

Detta är berättelsen om hur pomeranser, citroner, lagerbär och fikon kunde bli en del av svensk odling. Maria Löfgren tecknar övervintringshusens historia i Sverige – från de första planerna på1500-talet, över orangerikulturens storhetstid under följande århundraden, fram till nedgången runt sekelskiftet 1900, då intresset för det omhuldade citrusträdet avtog och orangeri blev ett sällsynt ord.

Övervintringshus – med över tiden varierade värmesystem och byggnadsdetaljer som luckor, nischer och dekorationer i gjutjärn – var ett viktigt inslag i trädgårdarna vid slott och herresäten, en statussymbol för ägarna. Trädgårdsmästarna ställdes ständigt inför nya utmaningar, vilket här tydliggörs genom deras odlingsperspektiv och betraktelser. Med hjälp av samtida trädgårdshandböcker och ett rikt bildmaterial beskriver författaren finurliga sätt att förflytta de tunga krukorna med de dyrbara träden och visar sinnrika metoder för bevattning och omplantering. Kunskaper om glas, ljusinsläpp och dess förhållande till temperatur och luftning hade avgörande betydelse, liksom kännedom om allt från jord och näring till växtskydd och beskärning. 

Fram växer bilden av skönheten i dessa blomstrande rum, av deras mångfacetterade historia och av en yrkesgrupp med specialiserad kunskap och högt anseende. 

Maria Löfgren är hortonom, trädgårdsmästare och trädgårdshistoriker. 

Ellen Thesleff (1869–1954) var en av Finlands första expressionister och hör till Nordens mest framstående målare. Hon var en modig visionär och banbrytare i en tid då den moderna världen gjorde sitt intåg. Thesleff var också en kosmopolit som kände sig hemma i såväl Finland som i Paris och Florens. Hanna-Reetta Schreck är den första som fördjupat sig i Thesleffs hela omfattande brevväxling och genom den får vi ta del av konstnärens fascinerade historia. Boken ger också inblick i Thesleffs mångfasetterade konst och ett stort antal av de viktigaste verken ingår, liksom fotografier som belyser privatlivet. 

Översättning från finska: Camilla Frostell

Utges i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.