Visar resultat för..."Bokförlaget Stolpe"

Att använda historien för att förbättra politiken kan verka självklart. Om vi har goda kunskaper om det förflutna borde vi kunna fatta bättre beslut i dag. Men hur får vi tillgång till den historiekunskapen, och hur bör den användas? Tyvärr görs det sällan på ett bra sätt, och historiker och beslutsfattare samverkar sällan. I sin nya bok visar Francis J. Gavin på de många sätt historisk kunskap kan hjälpa oss att förstå och navigera i den komplexa och ofta förvirrande värld som omger oss. 

I sin mest användbara form är historia samtidigt en praktik, ett omdöme och en lyhördhet inför det förflutna – en disciplin i ordets bästa bemärkelse, snarare än ett avgränsat studiefält. I Tänka historiskt presenterar Gavin en historisk känslighet med kraft att komplicera våra antaganden, göra det främmande bekant och det bekanta främmande. Det historiska tänkandet kräver att vi, utan att helt upphäva vårt moraliska omdöme, försöker förstå andra på deras egna villkor. 

Indiska museisamlingar besitter enligt uppgifter fler romerska mynt än i något annat land utanför imperiets gränser. Exporten till Rom var så betydande att senatorer med kraft ville stoppa det valutautflöde som blev följden.  Det var inte bara exklusiva tyger och kryddor som fann sin marknad i Rom och senare i Västeuropa. Under senare delen av antiken och medeltiden var Indien källan till vetenskap och abstrakta idéer, exempelvis det siffersystem som i dag används globalt och, än viktigare, insikten att även frånvaro och tomhet behöver en matematisk symbol – nollan. 

Vägarna från Indien sträckte sig emellertid åt flera håll än väst. Under lång tid var kulturpåverkan österut, mot Sydostasien, Kina och Japan avgörande för områdets samhällsutveckling – genom sanskritlitteratur, utveckling av politiska strukturer, hinduism och buddhism.  I Guldvägen skildras Indiens centrala roll för Gamla världens utveckling under ett årtusende. Den brittiske historikern William Dalrymple sammanfattar ett livs forskning om subkontinentens betydelse och argumenterar för att utbytet på handelsvägarna som utgick från Indien var mer betydelsefullt än den som gick via den traditionella Sidenvägen. 

Johan Tobias Sergel (1740–1814) är inte bara Sveriges störste skulptör genom tiderna. Han var också en pionjär inom den internationella nyklassicismen och därmed en av de främsta i den europeiska samtiden. Sergel liknade sitt möte med Rom vid en konstnärlig pånyttfödelse: här bestämde han sig för att lämna det mesta av den franska rokokon bakom sig. Skulptörens nya ledstjärnor blev antiken om dagen och om kvällarna studier efter naturen . I sin tolkning av de kända antika förebilderna behöll han dock rokokons sinnlighet. Det är detta drag som i så hög grad skiljer Sergel från de två namn som snart skulle komma att dominera historieskrivningen, nämligen italienaren Antonio Canova och dansken Bertel Thorvaldsen. 

I denna biografi får vi följa dramatiken i Sergels liv, läsa om hans nära relation till Gustav III och de många konstnärsvännerna, hans saknad av Rom och de sista åren som präglades av sjukdom. Johan Tobias Sergel. Konstnär och europé bygger på nytt källmaterial och försöker bland annat förklara varför Sergel blev världsberömd i sitt hemland, men okänd i världen.  Biografin är den första som även utkommer på engelska. 

Havet och dess gåtfulla krafter har alltid fascinerat människor – vad döljer sig egentligen under ytan? Vattnet har också en särskild plats i folkloren, där det ofta förknippats med kraftfulla magiska egenskaper. 

Med avstamp i den fornnordiska mytologins berättelser tar den Augustprisnominerade författaren och folkloristen Tora Wall med oss på en resa genom en diger och mångbottnad föreställningsvärld, så som den kommer till uttryck i myter, folktro, sägner och sagor. I den rikt illustrerade Havet möter vi figurer som den mäktige havsguden Njord, havsfrun som rår över strömmarna och havsfolk som bor djupt under ytan. Men vi får också läsa om mytomspunna sjörövare, pirater och spökskepp – alla en del av havets oemotståndliga mystik. 

Gnosticismens historia skildrar ett av västerlandets mest mångfacetterade och missförstådda idékomplex. I stället för en entydig gnosticism – något som aldrig funnits – ges en bild av de uttryck, konflikter och kreativa impulser som genom årtusenden format fenomenet. Kampen om vad som är den rätta tron och sökandet efter dold kunskap står i centrum. 

Paul Linjamaa tar avstamp i antiken – kristendomens formativa århundraden – när gränserna mellan filosofi, vetenskap och religion var mer flytande. Här föds de idéer som senare anklagas för att vara heretiska – irrläror – men som samtidigt ger upphov till nya sätt att förstå världen. 

Under medeltidens och renässansens brokiga historia figurerar gnosticismen både som misstänkliggjord idétradition och som lockande litterärt och mystiskt tema. På vägen möter vi tänkare, konstnärer och visionärer som medvetet rörde sig utanför det tillåtna – pionjärer som bidrog till att forma den europeiska kulturen. 

Från upplysningen fram till gnosticismens pånyttfödelse i modern tid beskrivs den som idé, som levd religion och som hemlig identitet. Genom att kartlägga gnosticismens historia ger Linjamaa nya perspektiv på den ständigt pågående kampen om renlärighet, identitet och mening. 

Kulturhistorikern Johan Huizinga menade att lusten att leka är ett centralt element i människans natur – ett kännetecken för vårt väsen och en förutsättning för vår utveckling. Han karaktäriserar människoarten i förhållande till de andra djuren som homo ludens, på svenska den lekande människan . Utan lust och förmåga att leka skulle stora delar av vår kultur inte ha utvecklats, som poesi, juridik, vetenskap, bildkonst, filosofi – och mycket annat.

Huizinga spårar den lekande människans bidrag från Platon, genom medeltiden, renässansen och in i vår moderna civilisation. Med hjälp av tvärkulturella exempel från bland annat humaniora och politik definierar han lek mot en rik teoretisk bakgrund. Homo ludens utkom första gången 1938 (på svenska 1945 som Den lekande människan) och blev snabbt ett referensverk.

Denna utgåva har ett nyskrivet förord av Douglas Hedley, professor i religionsfilosofi vid University of Cambridge.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Capri är berömt för sin magiska skönhet, men också mytomspunnet på grund av de många fascinerande personligheter som vallfärdat dit. Under romartiden var ön kejserligt residens, sedan föll den i en törnrosasömn på grund av sin svårtillgänglighet. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet började besökarna strömma till. Först kom konstnärer och författare, sedan följde kungligheter, miljonärer och excentriker. I dag är det snarare de stora mängder turister som sätter sin prägel på ön. 

Bengt Jangfeldt berättar initierat och kunnigt om de människor och företeelser som bidragit till Capris ryktbarhet: eremitprästen Anselmo på Monte Solaro, Anacapris skyddshelgon Sant Antonio, ett flertal svenska konstnärer och författare som inspirerats av ön, Graham Greene och hans rosenträdgård, andra berömda besökare som Hermann Göring, Henry James, Dwight D. Eisenhower, Maxim Gorkij och Vladimir Lenin, samt naturligtvis Axel Munthe och drottning Victoria.  Boken utkommer även i engelsk översättning. 

Nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok 2024. I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. 

Östersjön är mer än bara ett innanhav – det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till dagens Natodominerade område har detta bräckta hav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer genom Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget. 

Östersjön har även visat sig vara en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt – en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur kan regionen komma att påverkas av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier? 

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Baltic Sea - A Geopolitical History.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. 

I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding.

I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?

"Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten.

"...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.

Att styra världen är en grundligt dokumenterad historieskrivning över kalla kriget. Med hjälp av nyöppnade sovjetiska och kinesiska arkiv djupdyker Sergey Radchenko i den utrikespolitiska korrespondensen med allt från amerikanska presidenter till albanska revolutionärer. På så vis ger Radchenko perspektiv på de psykologiska drivkrafterna hos de styrande i Kreml – från Stalin till Gorbatjov – som historiskt har haft en betydande roll i Sovjetunionens jakt på erkännande, prestige och status. 

Radchenko argumenterar för att den kommunistiska ideologin ofta underordnades strävan efter global legitimitet, att Sovjetunionens utrikespolitik i många fall gick med på att tumma på sina kommunistiska ambitioner i utbyte mot löften om erkännande som supermakt. Avslutningsvis diskuterar Radchenko det samtida Ryssland. Med stöd i sina resonemang om kalla krigets historia och dess ledares psykologi delger författaren läsaren sina egna tankar om Vladimir Putins Ryssland och om den fortsatta roll som identitet, prestige och historiskt narrativ spelar för maktpolitik. 

Arts & Crafts-rörelsen började som en motreaktion till industrialismen och de rådande stilidealen i Storbritannien vid 1800-talets mitt. De grundläggande idéerna hos dess anhängare, bland andra konstkritikern John Ruskin och konstnären William Morris, utvecklades till en global rörelse och spreds genom hantverkskolonier och influerade yrkesutövare på flera områden, från formgivning och arkitektur till ornamentik och odling. Rörelsen nådde Sverige några årtionden senare och tog sig uttryck som ett romantiserande av det enkla livet, knutet till hemmet. En av rörelsens frontfigurer i Sverige är Carl Larsson, vars färgrika målningar är kända för att skildra vardagslivets enkelhet.

I den här boken gör tolv författare nedslag i de hemmiljöer, konstskolor, museer och andra organisationer där idealen och visionerna skapades, tolkades och utvecklades. Vi får läsa om rörelsens fortsatta relevans för vår tid; inte bara som en älskad mönsterskatt som inspirerar och ligger till grund för nya stilar, utan även vårt förhållande till skapande, hållbarhetstänk och livsstil. Denna generöst bildsatta antologi finns även i engelsk utgåva.

Alla svenskar har en relation till huvudstaden men hur blev Stockholm det Stockholm vi känner i dag? I denna antologi skildrar ledande arkitekturhistoriker byggandets historia i Stockholm, både i övergripande bilder av hela epoker och i detaljporträtt av särskilt intressanta byggnader. Det är en historia som spänner över fyra sekel från den stora vådelden 1625 till nutid och innehåller även spaningar om hur framtida byggande kan sätta sin prägel på huvudstaden.

Båda kända och mindre kända byggnader, såväl slott som radhus, passerar revy. Stockholms historia blir en spegel av hela Sveriges ekonomiska, politiska och kulturella utveckling.

Det är också en bok om personerna och tankarna som har präglat staden. Bakom varje detalj, varje gatas dragning och varje nymodigt inslag finns personer som har haft idéer och personer som har valt att satsa på dem. Här får vi möta många av dem som har skapat det Stockholm vi i dag känner och älskar.

Italien, 1584. Mjölnaren Domenico Scandella, kallad Menocchio, står inför inkvisitionsdomstolen anklagad för kätteri. Bland annat försvarar han envist idén om att världen skapats genom en märklig förruttnelseprocess: Gud, änglarna och alla levande varelser har uppkommit som maskar i en ost. Mjölnaren döms till livstids fängelse för sina idéer. Han släpps efter två år med förbid att lämna sin hemby och mot löftet att inte vidare tala om de känsliga ämnena. Men snart är han åter ute på gator och vägar och pratar med folk. En ny rättegång väntar...

Kulturhistorien är till stor del de bildade människornas historia. Det är de som efterlämnat tydbara källor, anteckningar, brev och böcker. Folkets kultur är mindre omskriven. Men på 1970- och 80-talen trädde en ny generation historiker fram kring den franska tidningen Annales. De intresserade sig för vardagen, idéers rörelser, folkets liv, mentalitet och försörjning snarare än politik, krig och partirörelser. Carlo Ginzburg var en av Annales-skolans främsta företrädare och hans mest kända verk är Osten och maskarna, utgiven på svenska 1983. Med hjälp av inkvisitionsprotokollen gör Ginzburg 1500-talets bondekultur levande för oss, och en enskild människa träder fram ur historien.

Denna nyutgåva innehåller ett nyskrivet förord av Maja Hagerman.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt. 

Syftet med skriften Landtmannabyggnader: hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur. 

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841 1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.

"Det verkliga bruk vi har av Shakespeare eller av Cervantes, av Homeros eller Dante, av Chaucer eller Rabelais, det är att de bistår vårt inre jag i dess växande. Att fördjupa sig i kanon gör en inte till en bättre eller sämre människa, en dugligare eller odugligare medborgare. Det enda Västerlandets kanon kan bidra med, det är en djupare insikt om hur vi bäst använder vår egen ensamhet, den ensamhet vars slutgiltiga gestalt är vår uppgörelse med vår dödlighet."I Den västerländska kanon argumenterar Harold Bloom, legendarisk kritiker och professor i litteraturvetenskap vid Yale, för att litteratur ska bedömas ur ett estetiskt perspektiv, inte ett ideologiskt eller politiskt. Boken, som utkom första gången 1994, är skriven ur en frustration med en växande kritik mot kanon av politiska skäl, en rörelse som enligt Bloom riskerar att tillintetgöra själva begreppet och förstöra ett mångtusenårigt arv. Harold Bloom visar i Den västerländska kanon och i hela sitt författarskap vilken inkännande läsare han är, helt fokuserad på textens kvaliteter och vad litteraturen kan göra för den enskilda människan.  Denna nyutgåva har ett nyskrivet förord av Carl-Johan Malmberg. 

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken finns även på engelska. 

I detta banbrytande teologiska och religionsvetenskapliga verk utforskar Rudolf Otto det heligas natur, vad han kallar "det numinösa", grunden för religiös erfarenhet. Det heliga behöver en egen kategori, menar Otto. Det är inte rationellt och kan inte reduceras till etik eller estetik. Det här är en poäng som Freidrich Schleiermacher tidigare gjorde och som Otto utforskar i detalj. Han introducerar flera viktiga begrepp när han prövar fenomenet, bland annat myserium tremendum et fascinans, religion som ett mysterium som både lockar och skrämmer. Otto är bred i sina referenser och jämförelser. Han förankrar undersökningen i klassisk filosofi, kristen och muslimsk mystik, liksom hinduism och buddhism.

Ottos arbete fick stort genomslag i nittonhundratalets europeiska kulturvärld, akademiker och intellektuella i en rad fält. Karl Barth, Carl Gustav Jung och Mircea Eliade bara för att nämna några hänvisade alla till Otto. Det heliga kan utan tvekan sägas vara ett av de verkligt inflytelserika verken under nittonhundratalet. Boken utkom på svenska för första gången 1924. Denna nyöversättning är gjort av Ola Sigurdson, professor i teologi vid Universitetet i Oslo. Han har även skrivit en inledning.

Machiavellis observation om ledarskapets svåra balansgång är lika relevant i vår tid, som den en gång var i 1500-talets Florens. Kinas framväxt, Rysslands attack mot Ukraina och den växande politiska och ekonomiska närvaron i den globala södern har aktualiserat frågan om vikten av kompetent ledarskap inom politiskt styre.

Denna antologi utforskar utmaningarna för ledarskap och statskonst i en allt mer komplex värld och ställer frågan huruvida vi kan skapa politiska eliter som är kapabla att på ett säkert vis vägleda väst genom de många prövningar vi står inför. Genom att se till vårt förflutna såväl som till vår samtid undersöker världsledande forskare och skribenter hur ledarskapsidéer har utvecklats genom historien för att ge oss en större förståelse för statskonsten och för vilka färdigheter och organisationer som krävs för att driva små stater, stora imperier och allt däremellan. Boken finns även i engelsk utgåva.

Idén om att människan har en dubbelsjäl har mycket gamla rötter, och kan hittas i de flesta kulturer och samhällen, till exempel inom religion och konst. Fenomen som extas, trance och utomkroppsliga tillstånd har observerats och analyserats i relation till den dubbla själens historia och förekomst i olika kulturer. Hur kan vi förstå dessa upplevelser? Vad har de för betydelse för vår förståelse av människans förhållande till den eviga och den sekulära världen? Kan de förklaras psykologiskt? 

Antologin Dubbelsjälen i religiös erfarenhet utforskar idén om att människan har en dubbel själ, dels gudomlig och dels jordisk. Några av vår tids främsta religionshistoriker, idéhistoriker, socialantropologer och psykologer går på djupet i frågan såväl filosofiskt som historiskt och i samtiden. Boken innehåller tidigare opublicerade texter om Hilma af Klints syn på dubbelsjälen. 

Boken finns även på engelska, The Double Self in the Religious Experience.

Mircea Eliade (1907-1986) anses vara en av västvärldens mest uppskattade filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Det verk han själv betraktade som sitt främsta är Myten om den eviga återkomsten arketyper och upprepning från 1949 (på svenska 2002, översättning av Dan Shafran och Åke Nylinder). Med den här nyutgåvan av Eliades banbrytande verk lyfts ett omvälvande tankesätt fram på nytt. 

Myten om den eviga återkomsten belyser övertygelser och ritualer i en mängd arkaiska religiösa kulturer och undersöker deras tidsuppfattning. Denna tidsuppfattning förknippas med ett allmänt sätt att tänka, och skänker mening och verklighet åt varje mänsklig handling genom att knyta den till en arketyp, det vill säga något den imiterar. Eliades tes är att mytisk tid inom äldre kulturer ersätter den historiska tiden och att skeenden uppfattas som cykliska snarare än linjära eller progressiva. Det finns en rädsla för historien och tidens gång, därför används riter och ritualer som ett skydd som skapar mening och möjliggör för människan att uthärda plågor och det Eliade kallar historiens fasa . 

Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Heligt och profant (1957) av Eliade kommer att ges ut på nytt.

En gång hörde Lviv, i nuvarande västra Ukraina, till det habsburgska riket och sågs som ett Europas Jerusalem där polacker, judar, ukrainare och tyskar levde sida vid sida. Framstående konstnärer och forskare gav form åt en modernistisk rörelse som kunde mäta sig med den i Berlin och Wien. Sedan förlorade Lviv precis som många andra centraleuropeiska städer nästan alla sina invånare genom krig, förintelse och fördrivning och därmed sin förmåga att minnas.   

Sjuttio år senare, i spåren av Krimkrisen, försöker Lutz C. Kleveman gräva upp stadens förflutna. Det han upptäcker och mästerligt skildrar i Lviv. Europas bortglömda mitt (2017) är inget mindre än Europas historia fram till idag. En stads biografi skrivs ständigt om och när nu Ukrainas historia skakas om i grunden blir det desto viktigare att förvalta det förflutna till kommande generationer.  

Lutz C. Kleveman berättar levande och mycket personligt om denna fascinerande stad som bär på så många historier och har varit skådeplats för så många kulturer, drömmar och tragedier. Ett stort nöje att läsa! Philipp Blom (Der taumelnde Kontinent: Europa 1900 1914)  

Lutz C. Kleveman har studerat modern historia vid London School of Economics och arbetat som journalist för bland annat Die Zeit, Newsweek och Daily Telegraph. Han har tidigare utgivit Kriegsgefangen (2011), The New Great Game(2003) och senast Smyrna in Flammen (2022).

"Den svenska översättningen förefaller noggrann och väl bearbetad." BTJ

I Diplomati redogör Henry Kissinger för sin samlade erfarenhet av vad som styr relationer mellan stater, och hur dessa relationer kan påverkas och styras av staternas ledningar.   

Grundläggande är Kissingers analytiska perspektiv, där han kontrasterar regioner där nationer vuxit fram i ömsesidig maktbalans med stater som ansett sig skyddade och därmed kunnat inta en mer exklusiv politisk hållning. Han spårar båda tanketraditionerna, den realpolitiska och den idealistiska, i USA:s utveckling, den förra exemplifierad av Theodore Roosevelts utrikespolitik, den senare av Woodrow Wilsons.  

Analyserna levandegör drivkrafter och hållningar genom historien och Henry Kissinger låter oss förstå styrkor och svagheter hos statsmän som Richelieu, Castlereagh, Metternich, Bismarck och Churchill. Inom samtidshistorien fördjupar han de analyserna med hjälp av erfarenheter och minnen av politiker som Charles de Gaulle, Zhou Enlai, Richard Nixon och Michail Gorbatjov.  

Henry Kissingers framställning får sin avslutning i en diskussion om USA:s roll i en värld där nationen å ena sidan inte längre är den unikt starkaste aktören, men å den andra inte längre kan isolera sig på sin kontinent.   Denna utgåva av Diplomati ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Världsordning (2022) är utgiven. Boken har ett nyskrivet förord av diplomaten Rolf Ekéus.

Medias rapporter om samtida krig spänner från anonyma cyberangrepp till machetebeväpnade miliser. I Konflikt (Conflict, 2023) ger den amerikanske generalen David Petraeus, tidigare överbefälhavare i Afghanistan och Irak, och den brittiske historikern professor Andrew Roberts en sammanfattande analys av världens krig och väpnade konflikter sedan andra världskriget. Teknik och taktisk förmåga är faktorer i deras framställning, men än mer betydande är ledares förmåga att urskilja det strategiskt viktiga, att formulera rimliga mål, att agera förnuftsmässigt och att inse betydelsen av faktorer som moralisk helgjutenhet, informationsövertag, vilseledning och politiska aspekter. Här återknyter författarna till Clausewitz konstaterande att krig är en fortsättning på politiken, men med andra medel.

Inte minst har författarnas analys bäring på kriget i Ukraina. Rysslands militära och politiska ledarskap har hittills brustit i praktiskt taget alla de förmågor och egenskaper som är avgörande, konstaterar Roberts och Petraeus.

General David Petraeus är en pensionerad amerikansk general och är för närvarande partner i ett ledande investeringsbolag samt ordförande i dess Global Institute. Han har tidigare tjänstgjort trettiosju år inom den amerikanska militären, tjänstgjort som chef för CIA och doktorerat vid Princeton University. Han är för närvarande seniorforskare och universitetslektor vid Yale University och är en framträdande kommentator när det gäller samtida säkerhetsfrågor, militära utvecklingar och internationella relationer.

Andrew Roberts är en internationellt välkänd biografiförfattare och historiker. Hans har skrivit ett flertal prisbelönade böcker, däribland Masters and Commanders (2009), The Storm of War (2011) och Leadership in War (2019) och Churchill: walking with destiny (2018). Roberts är för närvarande gästprofessor vid institutionen för krigsstudier vid King's College, London, samt Roger and Martha Mertz Visiting Research Fellow vid Hoover Institution vid Stanford University.

Eric von Rosen (1879 1948) var den mytomspunne greven på Rockelstad slott i Sörmland, känd för sin samtid som forskningsresande och folkbildare. Han var äventyraren som ledde expeditioner i Sydamerika och Afrika och tidvis var han en av Sveriges mest sålda författare och hans föredrag drog fulla hus. 

Men för vår samtid framstår Eric von Rosen som en gåtfull person och hans eftermäle överskuggas av ett ideologiskt vägval. Han uppvisade uttalade sympatier för 1930-talets Hitlertyskland och hade en nära relation till sin svåger Hermann Göring. Nu tecknas för första gången en fullödig bild av människan bakom fasaden. Ur skuggornas glömska framträder en mångsidig personlighet som gjorde avtryck på flera områden: som etnograf, fotograf, samlare, kulturmecenat, godsägare och en tidig värnare av naturen. 

Genom brev, dagböcker och en historisk bildskatt stiger vi in i en förgången värld befolkad av några av Sveriges ledande adelsfamiljer och kulturpersonligheter. Vi möter bland andra Sven Hedin, Tyra Kleen, Erland Nordenskiöld, Evert Taube och Emil Zilliacus, alla med en särskild relation till greven på Rockelstad. Stort utrymme får även hustrun Mary, född Fock, och deras långa äktenskap som inrymde både passion och brutna löften. 

Biografin ger också ny kunskap om von Rosens kontakter till det nazistiska Tyskland en mer invecklad historia än vad som tidigare varit känt. 

Boken har ett förord av Svante Nordin.