Visar resultat för..."Johanna Lundqvist"

Tidiga specialpedagogiska insatser är avgörande för att alla barn och elever ska få en bra start och en god grund för fortsatt utbildning och livet i övrigt. Att vänta och se, och att passivt hoppas på förbättringar när svårigheter och problem uppstår, är inte ett alternativ eller en lösning. Det kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur ska du som pedagog tänka?

Tidiga insatser och barnsutbildningsvägar introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.

Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.

”Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt.”Ur Eva Björck-Åkessons förord

”Tidiga insatser och barns utbildningsvägar ger nyttig kunskap om nödvändigheten av tidiga insatser för att skapa förutsättningar för alla barn att må bra, lära sig och utvecklas. Den är lämplig som kurslitteratur och som en grund för utvecklingsarbete runt arbetet med barn i behov av extra stöd på förskola och i de tidiga skolåren.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 15, 2025

Den här boken handlar om tidiga insatser till barn och elever i behov av extra stöd. Författaren beskriver flera alternativa utbildningsvägar från förskolan till skolan. Hon presenterar också en specialpedagogisk begreppsapparat som yrkesverksamma och andra berörda kan ha nytta av i sina samtal om tidiga insatser, tidiga utbildningsvägar och inkludering.

Genom att göra specialpedagogisk forskning tillgänglig för alla verksamma inom de tidiga skolåren samt ge kunskap till och ett metaspråk åt alla som värnar inkludering, bygger boken välbehövliga broar mellan forskning och verksamhet inom området.

Boken bygger på författarens uppskattade avhandling. Den riktar sig till yrkesverksamma i tidiga skolår, inklusive förskola och fritidshem samt till lärarstudenter.

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt.

Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor.

Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk).

Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer.Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall?

Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar.  

Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan.  

Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet.  

Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.