Visar resultat för..."Folkhemmet"

"Öppna era hjärtan" är en lågmäld men kunskapsglad bok – omöjlig att göra rättvisa åt här – som inte kan komma lägligare." Åsa Linderborg, Aftonbladet

"Sorgenfrei lyssnar med öppet sinne, borrar i hur stora världshändelser får efterverkningar i lokalsamhällena, svingar sig vigt mellan nivåerna. Dessutom är han en fin stilist. Boken är en fröjd att läsa."Malin Krutmeijer, Sydsvenskan

"Hans kloka och lyhörda bok hjälper oss att komma ihåg och bättre förstå vad vi har varit med om. Och låter – tack vare levande möten med människor i landet – en aning av hopp spira."Maria Schottenius, DN

”Öppna era hjärtan” är en varm och välskriven bok, präglad av en ömsint förståelse för såväl sverigedemokrater som muslimska invandrare."Ricki Neuman, SvD

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

"Öppna era hjärtan" är en bok för alla som intresserar sig för samhällsförändring i stort och för just dagens religiösa mångfald.

Ulf Lindgren, BTJ nr 7, 2026

Sverige det lilla landet med den oväntat starka krigsmakten. Från karolinska arméns offensiva fälttåg till kalla krigets kamikazeförsvar har svensk militärhistoria präglats av både briljanta segrar och tveksamma beslut. Inte minst har vi gång på gång visat att vi kan slå långt över vår viktklass men också att vi ibland är vår egen värsta fiende.

I Folkhemmet at war tar Krigshistoriepodden med oss på en fartfylld resa genom århundraden av svenska militära framgångar och fadäser. Med en skarp blick, mycket humor och en hälsosam dos patriotism dissekeras allt från Gustav II Adolf och Tage Erlander till den svenska nedrustningstiden och dagens NATO-medlemskap.

Det här är boken för den som vill förstå hur Sverige har försvarat sig genom tiderna, varför vi vunnit och förlorat och vad historien kan lära oss om framtidens försvar.

Krigshistoriepodden är en underhållande historiepodcast som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2024 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd och vann pris för Årets fackbok. 2025 är de aktuella med SVT-produktionen Krigsmaskinen Sverige. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.

Nominerad till Augustpriset för Årets Fackbok 2022

"Jag blev vansinnigt förtjust i Cervenka. Bra läsning är det."Leif GW Persson

"Med just min yrkesbakgrund hade jag mycket svårt att tro att jag skulle kunna drivas till gränsen för galenskap av att läsa en bok."Jan Guillou

"Girig-Sverige är en bok man viker dussintals hundöron i, en bok man vill berätta om för alla man möter --- Andreas Cervenka har här gjort en folkbildningsinsats som borde skaka om den svenska samhällsdebatten i grunden ---"Expressen

Bostadspriser som rusar mest i västvärlden. Hundratusentals svenskar som kastar sig in på börsen. En före detta socialdemokratisk statsminister som blir god för 100 miljoner kronor efter politiken. Ett tidigare kommunalråd som tjänar åtta miljarder på fem år. Över 330 nya miljardärer inom loppet av 24 månader.

Sverige var länge känt som ett av världens mest jämlika länder. Men de senaste decennierna har något skett. Klyftan mellan de superförmögna och resten av befolkningen har ökat snabbt. Andelen av ekonomin som ägs av den rikaste promillen är högre än i USA, och Sverige har fler dollarmiljardärer än Japan och Brasilien. Sverige är ett land där skatten på arbete tillhör jordens högsta, men där tillgångar beskattas betydligt lägre än i många andra länder. Det är ett land där det 2021 råder bostadsfeber, börsfeber och kryptofeber. Samtidigt. Där jakten på snabba pengar blivit en ny folkrörelse. 1996 fanns det 28 miljardärer i Sverige. Idag är de 542. Tillsammans har de blivit 30 gånger rikare på 25 år. Samtidigt är andelen svenska hushåll med låg ekonomisk standard den högsta någonsin.

I sin nya bok berättar Andreas Cervenka om Sveriges osannolika resa från högskatteland till miljardärsparadis. Girig-Sverige är en rikt illustrerad "svensk ekonomi för dummies", fullspäckad med grafer och tabeller. Med Andreas Cervenkas omisskännliga humor som ledsagare serveras läsaren ett försök till svar på frågan: vad är det som har hänt i Sverige?

"Girig-Sverige är en lika uppfordrande som underhållande bok som alla med omsorg om vart samhället är på väg kan ha behållning av. "Jönköpings-Posten

"Andreas Cervenka får en att baxna inför den svenska bubbelekonomin"Dagens Nyheter "Girig-Sverige skakar om mig”Svenska Dagbladet"Cervenka levererar underlagsrapporten för en svensk revolution"Aftonbladet

Nominerad till Augustpriset för Årets Fackbok 2022

"Jag blev vansinnigt förtjust i Cervenka. Bra läsning är det."Leif GW Persson

"Med just min yrkesbakgrund hade jag mycket svårt att tro att jag skulle kunna drivas till gränsen för galenskap av att läsa en bok."Jan Guillou

"Girig-Sverige är en bok man viker dussintals hundöron i, en bok man vill berätta om för alla man möter --- Andreas Cervenka har här gjort en folkbildningsinsats som borde skaka om den svenska samhällsdebatten i grunden ---"Expressen

Bostadspriser som rusar mest i västvärlden. Hundratusentals svenskar som kastar sig in på börsen. En före detta socialdemokratisk statsminister som blir god för 100 miljoner kronor efter politiken. Ett tidigare kommunalråd som tjänar åtta miljarder på fem år. Över 330 nya miljardärer inom loppet av 24 månader.

Sverige var länge känt som ett av världens mest jämlika länder. Men de senaste decennierna har något skett. Klyftan mellan de superförmögna och resten av befolkningen har ökat snabbt. Andelen av ekonomin som ägs av den rikaste promillen är högre än i USA, och Sverige har fler dollarmiljardärer än Japan och Brasilien. Sverige är ett land där skatten på arbete tillhör jordens högsta, men där tillgångar beskattas betydligt lägre än i många andra länder. Det är ett land där det 2021 råder bostadsfeber, börsfeber och kryptofeber. Samtidigt. Där jakten på snabba pengar blivit en ny folkrörelse. 1996 fanns det 28 miljardärer i Sverige. Idag är de 542. Tillsammans har de blivit 30 gånger rikare på 25 år. Samtidigt är andelen svenska hushåll med låg ekonomisk standard den högsta någonsin.

I sin nya bok berättar Andreas Cervenka om Sveriges osannolika resa från högskatteland till miljardärsparadis. Girig-Sverige är en rikt illustrerad "svensk ekonomi för dummies", fullspäckad med grafer och tabeller. Med Andreas Cervenkas omisskännliga humor som ledsagare serveras läsaren ett försök till svar på frågan: vad är det som har hänt i Sverige?

"Girig-Sverige är en lika uppfordrande som underhållande bok som alla med omsorg om vart samhället är på väg kan ha behållning av. "Jönköpings-Posten

"Andreas Cervenka får en att baxna inför den svenska bubbelekonomin"Dagens Nyheter "Girig-Sverige skakar om mig”Svenska Dagbladet"Cervenka levererar underlagsrapporten för en svensk revolution"Aftonbladet

I Saker miljöpartister vill förbjuda – en överlevnadsguide till det gröna folkhemmet samlas miljöpartisternas mest uppseendeväckande, absurda och bortglömda förbudsförslag genom tiderna. Få en unik inblick i den gröna ideologins visioner – från det smått galna till det rent surrealistiska – och träna upp ditt frihetliga självförsvar. En bok för alla som skrattar åt hyckleri, suckar åt förmynderi och längtar efter en bryggkaffe utan sojamjölk och klimatångest.

Ta med denna överlevnadsguide, ducka för pekpinnarna och navigera genom det gröna folkhemmet, där inget är för stolligt för att hamna på förbudslistan!

Människan har i alla tider använt psykedelika. Från de sydamerikanska schamanerna via antikens läkare till vår tids rejvkultur har de stillat oro, stimulerat kreativitet och fört oss närmare både Gud och varandra. De senaste åren har de psykedeliska substanserna genomgått en renässans inom både kulturen och forskningen. Men är de här för att frälsa eller förstöra?

Extas i folkhemmet handlar om extasens hemliga historia i Sverige och om de psykedeliska drogernas återkomst. Om vad en grupp KI-forskare upptäckte i ruset i Brasiliens regnskog och varför Carl von Linné skrev en hel bok om psykoaktiva droger. Men också om sextiotalets hippiekultur som ledde till politisk motreaktion och narkotikaklassning. 

Sagt om boken:"Det är sakprosa när den är som allra bäst: en språkligt begåvad och initierad författare tar läsaren i hand och avtäcker världar som ingen av dem tidigare kände till."

"Aretakis ger gestalt åt de mest häpnadsväckande personligheter och levnadsöden, utan att någonsin mista den röda tråden; huvudberättelsen om hur Sverige gick från att bidra med ledande kunskap om medvetandeutvidgande droger, till att bli kanske det mest avvisande och förbjudande landet i den fria världen."

”...öppnar upp de unkna och okunniga garderober där den svenska staten och dess medborgare låst in öppenheten och intresset för människans djupare dimensioner."Anita Goldman, Dagens Nyheter

”Jag läser Leonidas Aretakis Extas i folkhemmet och får mig till livs en tripp genom svensk droghistoria som överraskar en hel del.”Göran Greider, Dagens Nyheter

”...en utmärkt grund i diskussionen om psykedeliska droger... oavbrutet intressant, med nyfikenhet, öppenhet och viss skepticism där det passar.”Rebecka Åhlund, Smålandsposten

”...intressant och ambitiöst. Ibland komiskt, ibland tragiskt. "... bidrar till bildning, bakgrund och en vidare diskussion som förhoppningsvis kommer att beakta både medicinska möjligheter och risken för missbruk.”Fredrik Borneskans, Upsala Nya Tidning

”Hos Aretakis fördjupas bilden av vad man måste kalla det ’nationella felslutet’. Hallucinogena droger är helt främmande för svenskar – eller?"Ulf Eriksson, Expressen

Hur formas ett samhälle, och vad händer med människorna som lever i det när industrin växer fram, förändras och omprövas? I Bruksandan och folkhemmet skildras livet i ett svenskt industrisamhälle genom både personliga erfarenheter och historiska perspektiv.

Med Sandviken som utgångspunkt gestaltar Leif Jonsson hur ett samhälle tar form ur idéer, arbete och gemenskap. Här möts vardagsliv och samhällsbygge, där relationer, normer och livsvillkor utvecklas i takt med industrialiseringens framfart. Genom att väva samman minnen, forskning och berättelser ges en nyanserad bild av hur bruksandan har påverkat både den enskilda människan och kollektivet.

Bruksandan och folkhemmet är en bok för den som vill förstå samspelet mellan individ, arbete och samhällsutveckling i det moderna Sveriges framväxt.

Fem monumentala betongskulpturer av Pablo Picasso står i Sverige – fler än i något annat land. Hur hamnade världens mest berömde konstnär mitt i folkhemmets vardag? Boken Picasso i det svenska folkhemmet – berättelsen om fem offentliga skulpturer skildrar den otroliga historien om politik, prestige och passion när världskonsten mötte det svenska välfärdsprojektet. I 1960- och 70-talens Sverige väckte Picassos betongmonument både beundran och provokation. Författarna Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl, fotografen Ulf Berglund och initiativtagaren Peter Forhaug följer spåren efter Picassos svenska verk – från Kristinehamn och Helsingborg till Halmstad, Solna och Moderna Museet i Stockholm. Resultatet är en berättelse lika dramatisk som den är underhållande. ”Picasso i det svenska folkhemmet är mer än konsthistoria. Det är en berättelse om visioner, strider och hur en liten nation vågade drömma stort – med världens största konstnär som symbol,” säger författarna. Boken avslöjar de osannolika historierna bakom flera av skulpturerna: • En invigning där publiken buade. • Ett verk som stoppades i sista stund från att skeppas till New York. • Och en skulptur som – på fullt allvar – kördes över av en traktor på kommunens eget beslut. Genom arkivmaterial, tidningsklipp och intervjuer med de som var där tecknas bilden av hur Picassos konst landade i den svenska vardagen – i miljonprogrammets parker och studentområden. Det är också en skildring av en tid då konsten sågs som en självklar del av samhällsbygget. Drygt femtio år efter sin bortgång är Picasso fortfarande högst aktuell och boken ges ut samtidigt som Moderna Museet i Stockholm lanserar sin stora utställning Sena Picasso, med start den 22 november.

Mellan bruk och berså är en fotografisk berättelse om Gustavsbergs Porslinsfabrik och samhället som växte fram kring industrin. Med drygt trehundra unika fotografier, hämtade från fabrikens omfattande fotoarkiv, skildras liv och arbete i Gustavsberg under guldåren från 1930- till 1970-talet. Denna epok inleddes då Kooperativa Förbundet tog över verksamheten 1937, med ambitionen att skapa ett modernt brukssamhälle i folkhemmet. Gustavsbergs varumärke växte under dessa år till en stark symbol för modernitet och framstegstro, och både porslinsfabriken och samhället blev en populär vallfartsort för statschefer, konstnärer och arkitekter.

Fotografierna i boken visar inte bara livet i fabriken där det skapades mängder av produkter i porslin, keramik, plast och emaljerad plåt. Vi får också se hur bostäder, skolor, butiker och fritidsanläggningar växte fram och hur gustavsbergarna levde hemma i sin gröna berså. Författaren Kjell Lööw ger i boken tillsammans med fotografen Hans Malm och formgivaren Ylva Kjellberg fascinerande inblickar i hur livet en gång tedde sig i Gustavsberg, i en tid som idag känns både nära och avlägsen, välbekant och främmande.

Kunders omdöme.

Christer Carlsson: Har man inte den boken kan man inte kalla sig travintresserad! Ett måste!! Stor underhållning Willy! Stort Tack!!

Björn Hammarström: En alldeles underbar bok!

NY LÄSFEST!

Nu kommer en ny omgång travlegender från den prisbelönade författaren Willy Klaeson. 20 fantastiska travhästars liv och öden berättas i boken Travlegender 2: Fyrbenta favoriter i folkhemmet. Första boken i serien mottogs översvallande av läsarna. Omdömen som ”Bästa hästboken på länge!”, ”Toppen läsning för alla som gillar trav”, ”Superbra skrivet och fina bilder” och ”Den är såå bra” droppade in på sociala medier. Denna gång grottar författaren med hjälp av nya intervjuer ner sig i amatörundret Frances Marie, i travhästarnas svenska allfader Bulwark, kejsaren Big Noon, Lime Abbey som beskrevs som ett andeväsen, den älskade långspurtaren King Bunter, Miss Golden som längtade sig sjuk efter sin daglige följeslagare, rysshästen Limit som byttes mot två kvigor, franske Jamin som aldrig funnits om inte den lille pojken gömt hästar från nazisterna, Fresh Yankee som bara kostade 900 dollar men blev USA:s bästa, Centaur, fölet som sköts nära hjärtat men blev Sveriges bästa med kulan sittande kvar, Listjärn, som räddade sin färgstarke husse från alkoholism. Det är huvudrollsinnehavarna i elva av 20 berättelser. Missa inte Willy Klaeson enastående förmåga att ge liv åt historiska hästar – det är någonting ni sent kommer att glömma!

Sverige är ett ledande it-land. Grunden till denna ställning lades redan under femtio-, sextio- och sjuttiotalen. Den tidens datorer var så stora och dyra att bara mycket resursstarka organisationer kunde skaffa dem: försvarsmakten, storföretagen och statliga myndigheter. De var maktens maskiner.

Stordatorer användes för att leda stridsflygplan, effektivisera verkstadsproduktion och övervaka landets tågtrafik och kraftsystem. Men också för att hjälpa staten dra in skatter i ett alltmer komplext skattesystem och betala ut nya former av sociala bidrag. Skräddarsydda datorsystem utvecklades för dessa olika tillämpningar i ett nära samarbete mellan dataspecialister och specialister på användningsområdena. Men datorernas genomslag på allt fler områden väckte även kritik och debatter om integritet, sårbarhet och arbetslivets utarmning.

Bokens författare skildrar denna mångfacetterade historia utifrån ett unikt källmaterial och intervjuer med inblandade experter. Vi får bekanta oss med matematikmaskinen Besk, Aseas industrirobotar, flygvapnets stridsledningssystem och mycket annat som var beroende av avancerad datakraft. Boken ger insikter om det datoriserade samhället, dess styrkor och risker, som är relevanta också idag.

Arne Kaijser, Gustav Sjöblom, Johan Gribbe och Per Lundin är forskare med inriktning på teknik- och vetenskapshistoria.

Sverige det lilla landet med den oväntat starka krigsmakten. Från karolinska arméns offensiva fälttåg till kalla krigets kamikazeförsvar har svensk militärhistoria präglats av både briljanta segrar och tveksamma beslut. Inte minst har vi gång på gång visat att vi kan slå långt över vår viktklass men också att vi ibland är vår egen värsta fiende.

I Folkhemmet at war tar Krigshistoriepodden med oss på en fartfylld resa genom århundraden av svenska militära framgångar och fadäser. Med en skarp blick, mycket humor och en hälsosam dos patriotism dissekeras allt från Gustav II Adolf och Tage Erlander till den svenska nedrustningstiden och dagens NATO-medlemskap.

Det här är boken för den som vill förstå hur Sverige har försvarat sig genom tiderna, varför vi vunnit och förlorat och vad historien kan lära oss om framtidens försvar.

Krigshistoriepodden är en underhållande historiepodcast som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2024 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd och vann pris för Årets fackbok. 2025 är de aktuella med SVT-produktionen Krigsmaskinen Sverige. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.

Den svenske filmregissören Roy Andersson har med unikt bildspråk och drastisk humor skapat sitt eget filmiska universum. Här är den rikt illustrerade berättelsen om hans värld: uppväxten i Göteborg, filmskolan under det politiskt stormiga, sena 1960-talet, genombrottet med "En kärlekshistoria", skapandet av de älskade reklamfilmerna och slutligen återkomsten med de sena långfilmerna.

Ett halvsekel med IB-affären

Hösten 1973 anhölls journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou. Under året hade de skapat rubriker med sina avslöjanden om den hemliga organisation som i media kom att kallas IB. I dess verksamhet ingick inbrott, infi ltratörer och åsiktsregistrering, allt finansierat med skattemedel utan att beslut fattats i demokratisk ordning. Tillsammans med uppgiftslämnaren Håkan Isacson dömdes Bratt och Guillou till fängelse för spionage. Trots att det gått ett halvsekel sedan IB-affären briserade väcker den frågor som går rakt in i hjärtat på de nutida debatterna om demokrati, pressfrihet, neutralitetspolitik och vad vi är beredda att kompromissa med för att skydda rikets säkerhet.

I Spionjakt i folkhemmet ger Anna-Lena Lodenius en unik inblick i händelserna utifrån bland annat intervjuer med flera av de inblandade som berättar om hur avslöjandet förändrade deras liv. Hon skildrar också vänstervågen, tiden och samhällsklimatet under några turbulenta år i svensk historia.

Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.

I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet. 

Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.

Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget. 

Stig Sjödin (1917 1993) var en av de mest betydande svenska poeterna under andra halvan av 1900-talet. Här står arbetarförfattaren Sjödin i centrum, sådan han framträdde i sina diktsamlingar och i de dikter han publicerade i fackförbundspressen eller läste på möten.

Boken lyfter särskilt Sjödins skildringar av arbete, klass och arbetarrörelse i folkhemmet. Dessutom undersöks hur poeterna Jenny Wrangborg och Johan Jönson förhåller sig till sin föregångare.

Magnus Nilsson (f. 1975) är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet.

"En pionjärinsats" (Aftonbladet)

"Omsorgsfullt och grundligt framarbetad" (Dala-Demokraten)

"Sonja Åkesson borde bli välfärdens nationalskald." -

Aftonbladet

"Det är dikter att återvända till många gånger under livet. Till både glädje, sorg och tröst."

Göteborgs-Posten

"Ingen konst jag har tagit del av hittills i år har gjort mig lika hoppfull."

Jönköpings-Posten

"Sonja Åkesson är en av den svenska litteraturens stora humorister, liksom en av dess mest klarsynta feminister. Och när hon ger röst åt varje människas existentiella ensamhet lindrar hon den också."

Blekinge Läns tidning

"Sonja Åkesson är på ett självklart sätt den kvinnliga och verklighetsnära lyrikens ena grindstolpe i svensk litteratur."

KLASS

"Något vackert och djupt poetiskt mitt i allt sorgligt."

Opulens

Man lägger i den drygt 500-sidiga diktboken en pappers­remsa vid de rader man vill återkomma till. Och upptäcker efterhand att remsorna inte räcker till, [...] kort sagt att man kommer att behöva återkomma till så mycket att det hade räckt med ett enda bokmärke, placerat vid försättsbladet, som permanent påminnelse.

Svenska Dagbladet

"I den här digra samlingen får alla de olika åkessonarna plats."

BTJ

När Sonja Åkesson (1926-1977) slog igenom på 1960-talet innebar det en revolution i den svenska poesin. Aldrig tidigare hade någon skrivit så på en gång tillgängliga och starka dikter. Sonja Åkesson drar in sina läsare i livets allra vardagligaste vanligheter, samtidigt som hon fångar sorgen och svindeln i existensen. Hon skriver om det som är svårt med att leva, med ett absolut gehör, språklig fulländning och svart humor. Hennes samhällskritiska och formsäkra poesi är fortfarande i högsta grad levande, och spår av den går att hitta både hos äldre poeter som Kristina Lugn och yngre som Ali Alonzo.

Den nittonde april 2026 är det 100 år sedan hon föddes och äntligen finns hennes elva diktsamlingar åter samlade i en bok, med nyskrivet förord av Frida Hyvönen.

2028 ger Norstedts ut en biografi om Sonja Åkesson, skriven av Åsa Beckman, biträdande kulturchef på Dagens Nyheter.