I en sal på lasarettet : en berättelse om min mamma, tuberkulosen och folkhemmet

En kall februarikväll 1947, två dagar före hennes sjuårsdag, skrivs en flicka med tbc in på Norrtulls sjukhus. Efter fyra månader på sjukhuset skickas hon till barnsanatoriet Tjärnan i Dalarna för att tillfriskna. Först till lucia ska den lilla flickan få komma hem till sin familj igen.

Flickan kommer att bli Björn Wimans mamma. I den här boken berättar han hennes historia: vistelsen på sanatoriet, hemkomsten och rädslan för att insjukna igen, tystnaden som omgav sjukdomen i familjen, hur erfarenheten präglat henne som barn och som vuxen.
Det är också en berättelse om den fruktade lungsjukdom som skördat så många liv under mänsklighetens historia, som kommit att symbolisera såväl smuts och fattigdom som förfining, kultur och livshunger. Och om varför tuberkulosen blev det framväxande folkhemmets största fiende.

I en sal på lasarettet är en gripande, rik och insiktsfull bok om en sjukdom, om människorna som drabbades av den och om ett samhälle som kanske gick för långt i sin iver att utplåna den. För vad gör det med ett litet barn att vara borta från sina föräldrar så länge? Och vad har det gjort med den generation som kommit efter?