Socialhistoria och kulturhistoria

"Ellen Key var en av dessa kvinnliga idealister som slogs för Arts-and-craft, för besinning och demokrati. Hon var hatad av August Strindberg, bara en sådan sak. Lindblom har gått igenom Keys anteckningsböcker och kan berätta om hur hennes hem Strand vid Vättern byggdes och vad som odlades där – och menyer från hennes middagar med tidens eldsjälar. Boken är ett slags titthål in mot en tid då stark idealism parades med moral." Lars Ring, Svenska Dagbladet

"Texten är personlig och lättillgänglig för den kulturhistoriskt intresserade samt försedd med ett rikligt bildmaterial med både nytagna och historiska fotografier [...] Läsaren får ta del av Ellen Keys idéer, inredningstankar och hennes middagar med vänner som många tillhörde dåtidens kulturelit. En fin och inspirerande presentation av huset och platsen som skulle främja livet, möten med människor och de samtal och idéer som uppstod ur detta." Helhetsbetyg: 5/5 – Briljant Maria Bennmalm, BTJ

När Ellen Key byggde sitt hem Villa Strand, med fri utsikt över ­Vättern, var det inte för att enbart uppföra ett hus med trädgård. På Strand förenades skönhet med funktion och nytta.Louise Lindblom visar i boken hur huset in­rymmer praktiska och finurliga lösningar, och hur trädgården, förutom genom sin skönhet, bidrog till hushållet och middagar med allt från dåtida byggnadsarbetare till kulturelit. Här återges många recept på rätter under den tid som Strand växte fram. I boken finns också ett stort antal fotografier, såväl nytagna som historiska. Huset skulle främja livet - i taket fick inga rätvinkliga hörn finnas där tankar kunde fastna. Trädgården planerades för att vara både vackert blommande och bidra med många ­olika grönsaker, frukter och bär till köket. I boken framgår ­vilka växter till trädgården Ellen Key intresserade sig särskilt för.Men människorna, med alla samtal och idéer, var ändå det viktigaste. Ellen antecknade såväl maträtter som gäster vid både enklare bjudningar och prominenta middagar. Tidsandan framträder i de många recepten i boken, som Ellen antingen har skrivit eller kommenterat. Förklaringar och påpekanden har gjorts av bokens författare, som också tillagat några av rätterna. Louise Lindblom är fil. mag. i historia och arbetar som lärare parallellt med författandet. Född och uppvuxen i Västerås, nu boende i Skåne. Ingår i Ellen Key International Research Network (EKIR). Hon har tidigare gett ut böckerna De besvärliga: skyddshemmets vanartiga flickor, Ellen Key och Selma Lagerlöf: breven och en biografi om Henrika Widmark. Louise Lindblom har också skrivit artiklar till uppslagsverket Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL).

Sagt om Louise Lindbloms tidigare böcker:Ellen Key och Selma Lagerlöf: breven (2022)»Det är alltigenom en intressant läsning om brevväxling mellan två av våra historiskt viktigaste kvinnliga författare.«Gun Berger, Wermlandiana»I denna bok är för första gången Ellen Key och Selma Lagerlöfs 30-åriga brevväxling transkriberad och läsbar för allmänheten. Dessa internationellt berömda kvinnors liv, deras vänner och ovänner, deras olikheter och likheter i uppfattningar om kvinno­frågor, fredsfrågor med mera skildras här. Louise Lindblom ger oss denna unika inblick.«Ellen Key-sällskapet»Louise Lindblom lyckas med att ge helt nya ingångar till den intellektuella arena där de båda vistades. Ingångar som ger inspiration till vidareläsning och nya tankar.« Yvonne Gröning, Dala-DemokratenDe besvärliga: skyddshemmets vanartiga flickor (2024)»Louise Lindblom berättar och resonerar utan att moralisera åt något håll över samhällets norm och åtgärder kring de som inte godtar den, i det goda folkhemmets tid då alla skulle med.«Josephine Askegård, Arbetaren»Genom gedigen forskning och grävande i arkiv har författaren Louise Lindblom gjort det möjligt för oss att få en bild av de omhändertagna och deras liv.«Maria Näslund, Göteborgs-Posten

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

VINNARE AV AUGUSTPRISET 2019 I DEN FACKLITTERÄRA KLASSEN

Hur mycket kan man veta om en ål? Eller om en människa?

"Ålevangeliet" är en bok om världens mest gåtfulla fisk. En fisk som gett upphov till ett alldeles eget mysterium inom naturvetenskapen, det som kallas ”ålfrågan”. En fisk som alla från Aristoteles till Sigmund Freud försökt förstå sig på, utan att lyckas. Och som nu dör ifrån oss, i mångt och mycket fortfarande en gåta.

Men ”Ålevangeliet” är också en bok om författaren och hans far och hur ålen förde dem samman. En berättelse om ursprung, öde, livet och hur det bör levas. Samt om det som är livets sista och ofrånkomliga utmaning: hur man hanterar döden.

Följ med genom 1970-talets Stockholm – en kontrasternas stad med bilar och betong, portvakter och pilsnerkaféer.  

I den nya fotoboken Staden som inte längre är. 1970-talets Stockholm samtalar fotograf Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall, antikvarie på Stadsmuseet, om det Stockholm som var då. Utgångspunkt är den stora mängd fotografier som Ingvar tog i sin tjänst på Stadsmuseet 1973–1983.  

1970-talets Stockholm är småstad och storstad i ett. En ny citykärna har under 1950- och 1960-talet vuxit fram. Moderna kontorshus, bankbyggnader och butikslokaler har poppat upp, samtidigt som underhållet av innerstadens bostadshus är gravt eftersatt. Det moderna tar form intill hus med flagnande fasader, dusch i källaren och avsaknad av centralvärme.  

Det är också en tid där politikens storslagna stadsomvandlingsplaner krockar med sämre ekonomi och den folkliga opinion som nu väcks mot omvandlingens kostnader i pengar och förlorade miljö- och kulturvärden.  

Mitt i detta står Stockholms stadsmuseums fotografer och antikvarier med kameror, pennor och block. Uppdraget är att dokumentera byggnader och beskriva kulturhistoriska värden inför de ombyggnationer som väntar.  

Idag kan vi se på 1970-talet i backspegeln, samtidigt som minnet fortfarande är högst levande. Vad har vi vunnit, vad har gått förlorat, vad blev bra, vad blev mindre lyckat? Boken ger inga svar, men hoppas väcka frågor och funderingar hos dig som läser.  

Det är omöjligt att föreställa sig hur Sveriges kulturella och politiska historia hade sett ut utan resor och möten med stora världens auktoriteter och kändisar. Möten har varit av central betydelse för kunskapers och idéers in- och utflöden, från 1500-talet till vår tid.

I den här boken får vi närvara vid hundratals tillfällen då svenskar mött sin tids idoler, såsom de själva berättat om dem i brev, memoarer och reportage. Spännvidden är stor och går alfabetiskt från d’Alembert till Ørsted, kronologiskt från Martin Luther till Judith Butler.

Vi får veta hur det gick när Bang träffade Gandhi, vi följer med när Florence Nightingale tar emot en svensk sjuksköterska i sitt hem och när statsminister Louis De Geer möter Karl Marx på kurort. Vi kikar in på Teslas skrivbord där pennorna ligger i raka rader och kan lägga märke till hur flera resenärer reagerar på elden i Voltaires ögon. Vi får veta hur Sven Hedin förbereder sig inför besök hos Hitler och får vara med när Simone de Beauvoir får hjälp med disken av en framtida svensk professor. Vi får rentav återgivet några ord yttrade på svenska av Michel Foucault.

Öga mot öga är en lika rolig som lärorik exposé över svenskars dråpliga och devota, beundrande och besvikna kontakter med omvärlden. En gedigen betraktelse över kändisskapandets och nätverkandets historia och betydelse inleder verket.  "Det är på tok för kort för en så charmerande bok som det här är fråga om."Svenska Dagbladet"Brobergs eleganta och lättillgängliga prosa gör boken till ett rent nöje att läsa"BTJ

Gunnar Broberg (1942–2022) var professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, mottagare av Augustpriset för Gyllene äpplen och kanske mest känd, även ute i världen, för Linnébiografin Mannen som ordnade naturen. Denna bok utges postumt i samarbete med Agneta Helmius.

Detta är en bok om människor som har ljugit. En del av dem håller fortfarande på. Vi lever i en tid när sanningen utmanas av fejkade nyheter, alternativa fakta och rena påhitt. Men ljugandet har gamla anor.

I den här boken får du möta DDR-ledaren Walter Ulbricht som 1961 försäkrade att ingen mur skulle byggas genom Berlin, drottning Lovisa Ulrika som ljög för sin egen dagbok, Bill Clinton som 1998 gjorde skillnad på att luras och att ljuga - och många andra människor som satt spår i historieböckerna med sina osanningar.

Du får också läsa om tänkare som har lögnen som livsintresse. I mer än tvåtusen år har vi funderat och diskuterat. Vad är en lögn? Är det alltid fel att ljuga? Om inte, vem får i så fall göra det och när? Och vad är egentligen lögnens motsats? Svaren hittar du här, i Daniel Rydéns spännande och lärorika berättelse om ljugandet av igår - och idag.

»En engagerande och högaktuell studie av vad som drev historiens mest inflytelserika civilisationer... En underhållande och lärorik läsning för alla som är intresserade av de krafter som formar civilisationers utveckling.« Financial Times

Guldåldrar kännetecknas av perioder av spektakulär kulturell blomstring, vetenskapliga upptäckter, teknologiska framsteg och ekonomisk tillväxt – men ingen har varit den andra lik. Deras idéer, samhällen och plats i den större världen skiljer dem åt. Men alla tidigare guldåldrar har tagit slut – antingen på grund av yttre påfrestningar eller inre splittring, för mycket högmod eller för lite vaksamhet.

Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara frågan: Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut?

Civilisationens topp är lika insiktsfull som fängslande – en hyllning till vår otroliga utveckling och en varning om att vi inte har råd att bli självbelåtna.

»Kan en historiebok vara mer aktuell?« The Economist

»En exemplarisk bok presenterad med oklanderlig tydlighet. Norberg skriver som vanliga människor talar och har en mästerlig kontroll över en häpnadsväckande mängd information. Mycket övertygande – och en verklig läsglädje.« The Irish Independent om Civilisationens topp

»Johan Norbergs Peak Human är verkligen en briljant bok. Den är seriös och samtidigt rolig att läsa. Den gjorde mig smartare – och den kan mycket väl göra detsamma för dig.« Tom G Palmer om Civilisationens topp

»Ingen person och inget samhälle har tillräcklig begåvning, vishet eller nobless för att på egen hand lösa livets svåra problem. Med klarhet och elegans påminner Johan Norberg oss om att öppenhet inför andra människors idéer och perspektiv är den enda vägen till välmående.« Steven Pinker om Öppen/Sluten

»Johan Norberg ger en gripande exposé av hur fria marknader har lagt grunden för mänskligt välstånd – och hur de kan fortsätta att göra det.« Financial Times om Det kapitalistiska manifestet

JOHAN NORBERG är idéhistoriker, författare och föreläsare. Hans böcker, som har översatts till över trettio språk, inkluderar Det kapitalistiska manifestet, den internationella bästsäljaren Framsteg och Öppen/Sluten, som utsågs till en av årets böcker av The Economist. Norberg är senior fellow vid Cato Institute i Washington, D.C., och skriver regelbundet för publikationer som The Wall Street Journal, Reason och The Spectator.

**Augustprisnominerad för Årets svenska fackbok 2021****Nominerad för Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stora fackbokspris 2021** 

”Det har saknats ett aktuellt standardverk om judarnas historia i Sverige. Det råder Carl Henrik Carlsson bot på … Han viker inte undan för de såriga och svåra frågorna."Dagens Nyheter

”Ett nytt standardverk i ämnet”Svenska Dagbladet

”Detaljrikedomen är svindlande och texten rör sig vigt mellan det lexikala och det filmiska” Flamman

”Carl Henrik Carlssons bok fyller ett känt tomrum" Arbetarbladet

"Författaren lyckas många gånger genom att fokusera på detaljer ge en bild av den stora scenen" Axess

"En utmärkt, mycket informativ volym, som ger sin läsare en hel del att bita i."BTJ

”Med Carl Henrik Carlssons lärda och faktarika bok ges för första gången en översikt på god vetenskaplig grund över judarnas historia i Sverige. Studien kommer bli ett standardverk på området!”Clio

"Carl Henrik Carlsson ger oss en imponerande exposé över Sveriges judiska historia, från den blygsamma början fram till nuet."Göteborgsposten

”Nu har en ny skapelse sett dagens ljus, jämväl med samma titel men med ny författare – fil dr Carl Henrik Carlsson. Boken är uppfräschad i aktualitet../…/ Läsningens spänning är ändå bibehållen.”Expressen

Göteborgsvitsen, Barnens dag, Gustav Adolfsbakelsen, skolämnet slöjd och musiken till Idas sommarvisa – alla är de exempel på företeelser som uppfattas som typiskt svenska men som i själva verket är skapade av svenska judar. För att inte tala om alla övriga avtryck gjorda av judiska konstnärer, författare, politiker och skådespelare. Om dem och många andra handlar den här boken.

Judar har fått bo permanent i Sverige sedan 1770-talet utan att behöva konvertera till kristendomen, även om det länge fanns många restriktioner. Den förhållandevis lilla befolkningsgruppen har alltid varit heterogen med stora socioekonomiska, kulturella och religiösa skillnader. Integrationen har i stort sett varit mycket lyckad. Intresset för och forskning om judarnas historia i Sverige har ökat avsevärt under de senaste decennierna, men ett översiktsverk har länge saknats. I den här boken ges en sådan helhetsbild. Vi möter enskilda judar men får också veta hur judiska församlingar och andra organisationer vuxit fram och relaterat till det omgivande majoritetssamhället – det har ständigt gällt att försöka hålla balansen mellan tradition, förnyelse och anpassning och att förhålla sig till den ständigt närvarande antisemitismen.

Lär känna tanten! Hon som lägger upp håret på papiljotter, som bakar sina egna kakor, som aldrig skulle sätta på sig ett par jeans men gärna en rockklänning med knäppning i ryggen.

Tanterna har länge varit osynliga. De har slitit i det tysta. De stod hemma i fläckiga förkläden och rullade köttbullar till de män och kvinnor som nu styr Sverige. De sydde deras kläder, badade dem och talade om vad som är rätt och fel. Hittade knepen för att få pengarna att räcka till under en tid när det inte var självklart att få vara mätt.De svenska tanterna är födda under 1910–1930-talen och tillhör generationerna som aldrig fick en egen ungdomskultur.

Deras storhetstid infaller strax efter andra världskriget. På bio visas då filmer som "Maj på Malö" och "Kyssen på kryssen". På gatorna rullar Volkswagens Bubblor och Volvos PV. Mäns och kvinnors världar är tydligt uppdelade. Om det finns plats för en hobby är den oftast praktiskt inriktad och har en nyttotanke.

I De sista tanterna har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. Följt med Ebba, 85, på syjunta, Maj-Britt, 82 till Salong Fleur, ställt frågor och lyssnat. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen och blickar framåt till dagens hemmafrutrend och tantinspirerade mode.

Capri är berömt för sin magiska skönhet, men också mytomspunnet på grund av de många fascinerande personligheter som vallfärdat dit. Under romartiden var ön kejserligt residens, sedan föll den i en törnrosasömn på grund av sin svårtillgänglighet. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet började besökarna strömma till. Först kom konstnärer och författare, sedan följde kungligheter, miljonärer och excentriker. I dag är det snarare de stora mängder turister som sätter sin prägel på ön. 

Bengt Jangfeldt berättar initierat och kunnigt om de människor och företeelser som bidragit till Capris ryktbarhet: eremitprästen Anselmo på Monte Solaro, Anacapris skyddshelgon Sant Antonio, ett flertal svenska konstnärer och författare som inspirerats av ön, Graham Greene och hans rosenträdgård, andra berömda besökare som Hermann Göring, Henry James, Dwight D. Eisenhower, Maxim Gorkij och Vladimir Lenin, samt naturligtvis Axel Munthe och drottning Victoria.  Boken utkommer även i engelsk översättning. 

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

"Och visst har mycket förändrats och fortsätter att förändras i vårt sätt att leva. Just därför är det så roligt att tillsammans med antikskribenten Jane Fredlund djupdyka i vilka ting som utgjorde ett hem för länge sedan, hur maten kom på bordet, hur hygienen sköttes och vad som skänkte glädje och guldkant. Bilderna och tingen berättar fascinerande historier..."

Hem & Antik

"Boken är rikt illustrerad... Levande, ingående och välskrivet. 4 av 5"

BTJ, Pia Holmström

Har du undrat hur man levde i Sverige för 150 år sedan?

Upplev en fascinerande resa tillbaka i tiden. Om svenska folkets liv i vardag och fest. Följ med och upptäck de dagliga rutinerna både på landsbygden och i staden hur man städade och tvättade sig, hur man bodde och vad man åt. Lär dig om de traditionella högtiderna som julfirandet och andra festligheter som samlade familj och vänner.

Intresset för gamla ting är stort, och Så levde vi förr placerar in bruksting och pynt i sina kulturhistoriska sammanhang. Boken spänner över ett stort område, med kapitel som Karda ull och spinna lin, De dyrbara kryddorna, Det gamla apoteket, Te, choklad och punsch, Den borgerliga salongen

Med rikliga beskrivningar och autentiska minnen från förr fångar boken essensen av ett svunnet Sverige och väcker det till liv på ett underhållande och informativt sätt. Perfekt för alla som älskar historia och vill dyka djupare in i Sveriges kulturella arv.

Nu kommer boken Folkdräkten : Sollerön, Mora, Venjan, Våmhus i NYTRYCK!

En inspirations- och instruktionsbok

Folkdräkter, hemslöjd och återbruk har något av en renässans just nu, och att sy en egen folkdräkt behöver inte vara varken svårt eller dyrt. I alla fall inte med tillgång till informativa fotografier och pedagogiska instruktioner. Och självklart med en någorlunda kunskap i sömnad.

Med Folkdräkten : Sollerön, Mora, Venjan, Våmhus vill Mejt Rittedal slå ett slag för dräktbruket i Sverige i allmänhet och i Mora med omnejd i synnerhet. Boken blir den första i sitt slag i Sverige då den kommer komplett med mönsterark till vuxna och barn. Många av sömnadsinstruktionerna, mönstren och sömmarna är allmänt gällande för olika dräkter runt om i Sverige. Som till exempel hur man rynkar en kjol, olika sömmar från Dalarna, mönster på kilmössa, långrock och så vidare.

Den som väljer att sy dräkten som idag brukas på Sollerön och i Mora, Venjan och Våmhus tar samtidigt del av och är med och bevarar en del av Sveriges rika och mycket ålderdomliga kulturarv. Dräkten är en av de äldsta folkdräkterna i Sverige med anor från 1600-talet. Den är kanske mest känd från Anders Zorns målningar av kullor men också för att kranskullan och kransmasen i Vasaloppet bär den.

Dagens textila kreatörer och folkloredesigners kan också få inspiration till nyskapande konst och mode och möjlighet att göra egna tolkningar av de gamla teknikerna, mönstren och snitten. Författaren vill inspirera till en vilja att bevara dräktbruket i Sverige och folkdräkternas fortlevnad och menar att Sverige vore fattigare utan sina folkdräkter! Turisterna vill ju till exempel se vårt kulturarv här i Sverige och däri ingår folkdräkter, men vem skall sy dem om ingen kunskap finns bevarad?

Folkdräkten vann Silver i Svenska Designpriset 2016.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

"Det är lika mycket en populärvetenskaplig deckare som en historiebok, ett försök att resonera sig fram till hemligheten bakom en man som omvandlades till en myt

omedelbart efter sin död…"

Dick Harrison, Svenska Dagbladet

”...boken i sig är en njutning med ett underbart bildmaterial som vittnar om att det trots tidens alla ränkspel också fanns något vackert som vände sig till själen.”

Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"Botvidslegenden får kropp. Den lyfts ur glömskan och talar till oss, själva marken talar."

Dagen

Utsedd till "Årets bok om svensk historia 2025"av Nättidningen Svensk Historias läsare.

Det är nästan tusen år sedan sörmlänningen Botvid levde, dog och helgonförklarades. Detta hände i ett märkligt skede i historien, i brytpunkten mellan hednisk vikingatid och kristen medeltid. I en tid då tankesätt och levnadsvanor dramatiskt förändrades.

Det var ingen slump att just den unge bondsonen Botvid då lyftes fram som helgon och symbolgestalt för svenskarna. Syftet var politiskt och ingick i planerna på att samla olika områden till ett sammanhållet kristet rike under en gemensam kung, Sverige.

Vad kan man veta om personen Botvid, en »kändis« som levde för så länge sen? Berättelsen tar formen av en detektivundersökning där Maja Hagerman med hjälp av ny forskning, arkeologiska fynd och medeltida pergamenthandskrifter tecknar Botvids liv och tid. Med sin osvikliga blick för historiska sammanhang berättar hon fantasieggande och kunnigt om Botvids dramatiska livsöde och vad som hände efter hans död, och låter oss träda in i den tid då riket Sverige blev till.

Har du hört talas om Gotlands eget Atlantis i Tingstäde träsk, eller runstenen i Uppland som visar ett samlag? Läs om Sveriges minst kända världsarv, Struves meridianbåge utanför Haparanda, och de rostande skroven vid båtkyrkogården på Tjurkö i Blekinge. Runt huvudstaden finns den så kallade Korvlinjen, befästningsverk från början av 1900-talet, och i Huddinge kan man besöka ett övergivet sameläger. Både underhållande och kunnigt presenteras här ytterligare över hundra utflyktsmål från norr till söder. 125 udda sevärdheter i Sverige är rikt illustrerad med både bilder och specialritade kartor – en utmärkt vägvisare både för fåtöljresenären och för den som själv vill ge sig ut på upptäcktsfärd.

Mats Areskoug är journalist, byggnadsingenjör och författare. Han har tidigare givit ut Hälsningar från Gotland – vykort och nutidshistoria, driver bloggen Oskyltat och medarbetar i Dagens Nyheter och Grönköpings Veckoblad.

Clas Svahn, journalist, författare och UFO-expert, har skrivit ett förord till boken.

"det är svårt att inte kapitulera inför 125 udda sevärdheter i Sverige ... Boken beskriver sevärdheter som verkligen är egendomliga. Som exempel kan ges Piratens grogglucka i Tranås, platsen där mors lilla Olle matade björnen med lingon (!) på 1850-talet eller den till synes balanserande stenen i Sibro. ... Det är förstås all sidoinformation likt den ovan som lyfter boken." Btj, betyg 4 av 5

Moa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry).

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt.

När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur … – Aristoteles, Om sömn och sömnlöshet, 350 före vår tideräkning

I det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten.

I Nattens gudar leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Vinnare av det Facklitterära Augustpriset 2018

Först kom kylan. Sedan värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Till en början barn och åldringar. Därefter även de starka. Det tredje året var alla visthusbodar tömda. I Stockholm anklagade man de svältande för att själva ha orsakat sin nöd.

Missväxten under åren 1867–69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.

»Makalös i sin bredd, sitt djup och sin detaljrikedom ... Den här boken har en urstark tidskänsla, inte minst i sina många ögonvittnesskildringar, lika förfärliga som fängslande. Man läser så att säga med händerna för ansiktet.«

- Anna Rudberg-W, Upsala Nya Tidning

»Detta barkbrök smakar Augustpris ... Magnus Västerbro skildrar nyktert och skoningslöst hur svälten löser upp både människans och samhällets kropp.«

- Sven Olov Karlsson, Expressen

»Svälten är populärhistoria av allra finaste slag: välskriven, väldokumenterad och med en fasaväckande wow-känsla över en otroligt dramatisk period som blott sträcker sig fyra generationer bakåt i tiden. Och vad mer är: Magnus Västerbro vågar förklara och dra slutsatser. Det är ett anslag som vi, om uttrycket ursäktas, är svältfödda på.«

- Åsa Linderborg, Aftonbladet

»Magnus Västerbro påminner oss om vår historia på ett djupt drabbande sätt. Boken är helt enkelt ruggigt bra. Läs den!«

- Margaretha Levin Blekastad, Sundsvalls tidning

Nominerad till Augustpriset 2024: Årets svenska fackbok

”Varje sida fullmatad med ’aha!’” Sydsvenskan

”En fascinerande och gedigen historieskrivning som saknats fram till nu”Expressen

”Folkbildande och tankeväckande … sannolikt det mest omfattande som skrivits om svensk matkultur.” Borås Tidning

”Den svenska mathistorien [har] äntligen fått ett heltäckande standardverk. Att det är docenten i måltidskunskap Richard Tellström som skrivit den innebär att man kan lita på dess uppgifter.” Edward Blom, Svenska Dagbladet

”Erbjuder både rika insikter och en tidigare saknad överblick över ett ämne som i så hög grad har format oss och vår syn på oss själva … Som ciceron rör sig Tellström ledigt genom historien. Prosan är smidig, lättfattlig och medryckande.” Jenny Damberg, Respons

"Ett praktverk för alla med mat- och historieintresse."BTJ

"Tellströms bok om svensk mathistoria imponerar"Opulens

Den mat du lägger upp på tallriken ikväll har inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Valen berättar om vad du anser är nyttigt, lättlagat, ekonomiskt, miljövänligt, men också varifrån du kommer och vart du är på väg. Maten beror också på politik, juridik, logistik, djurhållning, krig, väder, migration, internationella samarbeten, forskning, marknadskrafter, okunskap. Faktiskt har även Gud, Martin Luther, Gustav Vasa,mamma och folkhemmets ideologier fått säga sitt. Alla styr de över knäckebrödet, pizzasalladen och julbordets kalla grisfötter i gelé. Varje tugga är en tanke!Allt detta sammantaget kallas matkultur, och den svenska matkulturen har sin egen idéhistoria. Denna åttahundraåriga händelsekedja får här sin lika underhållande som vederhäftiga presentation, ackompanjerad av otaliga bilder. Varje tugga är en tanke kommer att glädja alla med den minsta nyfikenhet på de djupare skälen till att middagen blev som den blev just ikväll.

"Vad blir det för mat? Den frågan är vi säkert många som både ställt och ställts inför. Men vad styr egentligen vad vi lägger på tallriken? Richard Tellström bjuder i sin bok in till en fascinerande resa genom den svenska måltidshistorien från 1200-talet och framåt. Med kunskapande utstickare från det dukade bordet visar Tellström hur maten vi äter speglar det omgivande samhället och dess utveckling, hur en middagsbjudning kan vara ett kulturellt statement. I en tid präglad av snabbmat och Instagramvänliga tallriksmodeller erbjuder Tellströms bok ett fördjupande och tillgängligt perspektiv att försjunka i mellan måltiderna." Ur Augustjuryns motivering. 

"Gnistrande, imponerande, fullkomligt superb" Sveriges Radios Naturmorgon

"Årets fynd." Dagens Nyheter

"Sverker Sörlin är en av våra stora fackboksförfattare." SVT Kulturnyheterna

"Populärvetenskapligt berättande när det är som bäst." Barometern

"Kunnigt, ivrigt och nästan aktivistiskt – Snö tar fram det bästa hos människan." Västerbottenskuriren

"Vid läsning av en magnifik bok, som idéhistorikern och författaren Sverker Sörlins Snö. En historia, är det som om världen runt omkring upphör att existera. För läsaren finns bara boken. Det är nästan som att bli insnöad, i en tyst och trygg värld." BTJ, som ger Snö 5 av 5 i betyg.

"Sverker Sörlin väcker Snöängeln inom oss med sin bok. Vinterns läsning helt enkelt." Norrbottenskuriren

"Han är ett slags snöns Jeanne D Arc, en härförare och bundsförvant till oss som aldrig upphört att förtrollas av de vita flingorna / / jag blir snabbt bergtagen." Svenska Dagbladet

En berättelse om snön inom oss, men också om snön som skyddar världen. Den handlar om diamanter och fågelvingar, vad snön en gång var.

Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra någonting när det stormar. En bok om urfolksjägare och vinterkrigare, om snön vi leker i och snön som är på blodigt allvar – om alpina pister, Vasaloppsspår och världens äldsta skida, funnen i Västerbotten.

Via Elsa Beskows sagor, lilla istidens renässansmålare och japanska fysiker är Snö: En historia en berättelse om snön som bundsförvant och motståndare, lika mycket poetisk idéhistoria som personlig essä.

Snö är Sverker Sörlins återkomst till det breda populärvetenskapliga berättandet i en tid när världen smälter.

Sverker Sörlin är idéhistoriker och prisad författare. Han är också internationellt framstående professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och en omtyckt folkbildare.