De sista tanterna : ett porträtt av 1900-talets osynliga vardagshjältar

Lär känna tanten! Hon som lägger upp håret på papiljotter, som bakar sina egna kakor, som aldrig skulle sätta på sig ett par jeans men gärna en rockklänning med knäppning i ryggen.

Tanterna har länge varit osynliga. De har slitit i det tysta. De stod hemma i fläckiga förkläden och rullade köttbullar till de män och kvinnor som nu styr Sverige. De sydde deras kläder, badade dem och talade om vad som är rätt och fel. Hittade knepen för att få pengarna att räcka till under en tid när det inte var självklart att få vara mätt.De svenska tanterna är födda under 1910–1930-talen och tillhör generationerna som aldrig fick en egen ungdomskultur.

Deras storhetstid infaller strax efter andra världskriget. På bio visas då filmer som "Maj på Malö" och "Kyssen på kryssen". På gatorna rullar Volkswagens Bubblor och Volvos PV. Mäns och kvinnors världar är tydligt uppdelade. Om det finns plats för en hobby är den oftast praktiskt inriktad och har en nyttotanke.

I De sista tanterna har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. Följt med Ebba, 85, på syjunta, Maj-Britt, 82 till Salong Fleur, ställt frågor och lyssnat. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen och blickar framåt till dagens hemmafrutrend och tantinspirerade mode.