Biografi: kungligheter

Hon kom som en frisk fläkt in i den stela svenska kungafamiljen, den danska prinsessan Ingeborg, när hon år 1897 gifte sig med prins Carl. Han var son till kung Oscar II, som snart kom att kalla henne för familjens lilla solstråle . Under den första fem decennierna av 1900-talet var hon en allmänt uppskattad medlem av kungahuset och förekom ofta i pressen, men i dag är hon bortglömd.

Många känner däremot till hennes döttrar, som blivit desto mer omtalade: drottning Astrid av Belgien och kronprinsessan Märtha av Norge. Boken, som är den första av två volymer, omfattar perioden från 1870-talet fram till andra världskriget. Ingeborg är nära förknippad med många viktiga händelser i vår historia under denna tid, som unionsupplösningen 1905, då hennes man länge var tilltänkt som ny norsk kung.

Det var också en omtumlande tid för Europas monarkier, många av dem vacklade och några störtades i samband med det första världskriget. Eftersom Ingeborg hade syskon och kusiner som var regenter i Norge, Danmark, England, Ryssland och Grekland, kom hon att bli ett nära vittne till vad som hände hennes släktingar.    

Boken bygger på en omfattande källforskning på olika kungliga arkiv i Europa och även i det ryska imperiearkivet i Moskva, som idag är svårt att besöka för västerlänningar. Många brev- och dagbokscitat har aldrig tidigare publicerats. Författaren har också kunnat intervjua de av prinsessan Ingeborgs barnbarn, som fortfarande varit i livet, och en rad andra släktingar och barn till hennes vänner och de som tjänstgjort hos henne.

Tomas Tullberg började sin yrkeskarriär med att arbeta i internationella banker. Efter ett tjugotal år slog han om och tog en fil.mag. i historia vid Stockholms universitet. Sedan dess har han haft olika konsultuppdrag inom strategisk kommunikation och utvecklingsfrågor, främst för kulturinstitutioner. Tomas Tullberg har tidigare gett ut en biografi om Carl von Linnés hustru, Sara Lisa, född Moraea. Liksom i fallet med prinsessan Ingeborg, ville han lyfte han fram henne ur historiens dunkel.   

Boken Monarkier i gungning. Prinsessan Ingeborgs värld, som är den första av två volymer, är en guldgruva för läsare intresserade av Europas kungahus.

Betyg 4 (av 5)

Pia Holmström i Bibliotekstjänsts tidning

Alla tre volymer i ett bokpaket!

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa.

Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor. Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok. 

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Peter den store var fast besluten att med alla medel omvandla Ryssland till ett imperium som kunde tävla med övriga europeiska länder. Med järnhand införde tsaren en mängd västerländskt inspirerade förändringar, allt ifrån att tvinga sina undersåtar att raka av sig skäggen till att skapa en slagkraftig armé och flotta. Med den fick han tillträde till Östersjön och grundade Sankt Petersburg, varpå han besegrade den svenske arvfienden Karl XII. Genom flera fälttåg expanderade han det ryska riket åt alla väderstreck. Som självhärskare med oinskränkt makt kunde Peter också ta kontroll över den dittills så mäktiga ortodoxa kyrkan.

Tomas Blom skildrar hur Peter i ett slag förde sitt rike från medeltida till upplysta ideal och hur intresset för västerlandets idéer och teknologi drev tsarens reformanda. Än idag fängslar berättelsen om Peter den stores liv och verk och han hyllas fortfarande som nationalhjälte i Ryssland.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa. Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor.

Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok. 

Om författaren

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Carl XVI Gustaf är en kung med flera ansikten. Där någon ser en hårt arbetande exportgeneral, sen någon annan en privilegierad parasit. För många är monarkin ett levande kulturarv, för andra är den ett hån mot Sveriges demokratiska traditioner. Åsa Linderborg har i Tjabo skrivit om Carl XVI Gustafs liv, såsom det framställts i analyser, nyheter, skvaller och allsköns offentlighet.

Vi får följa Carl Gustaf från det att han var den efterlängtade lintotten som skulle rädda ätten Bernadotte kvar på tronen men också revanschera föräldrarnas skamfilade rykte efter andra världskriget, över till den känsliga skolpojken, som växer upp till playboyprinsen som påstås vara bakom flötet och inte riktigt lämplig för ämbetet, och det under en tid då socialdemokraterna överväger att avskaffa monarkin. Han blir kung vid 27 års ålder och raskt trebarnsfar, samtidigt som Sverige ändrar skepnad i grunden.

Tjabo är en berättelse om kungen sedd genom medierna och medborgarna. Den utmanar den hängivna rojalisten och den inbitna republikanen, och den överraskar den som tror sig vara helt ointresserad av kungen som person och kronan som statsskick.

"Det är bara att lyfta på hatten för Åsa Linderborg som skrivit en av årets böcker, och den mest intressanta biografin över kungen som hittills författats." Västerbottens-Kuriren

"Ambitionsnivån är så hög att man häpnar (...) Trots sin längd och sina anspråk är boken dessutom genomgående underhållande." ETC  

"Oerhört ambitiös (...) Jag beundrar bokens spännvidd från kungahusets samhällsroll genom historien via noggrann kartläggning av familjeband och enskilda händelser till personliga reflektioner och analys." GP  

"Åsa Linderborg är en intressant och välformulerad ciceron genom detta liv så som det har speglats i medierna Att Åsa Linderborg är så kluven till Carl XVI Gustaf gör biografin rolig att läsa." Nerikes Allehanda

"En mycket välskriven och detaljrik bok" BTJ (Betyg 5 av 5) 

Den blivande franska drottningen Marie-Antoinette och den svenske greven Axel von Fersen träffas för första gången när de är arton år gamla. I Förbindelsen får vi följa dem från ungdomens rusiga fester till revolution, fångenskap, flykt och våldsam död.

Paret träffas på baler och spelkvällar i Versailles salar, men trivs bäst i drottningens lustslott Lilla Trianon och den bondby som hon där skapat som sitt paradis. En romans börjar spira, men de kan inte råda över sina liv. Axel von Fersen är styrd av Gustav III:s nycker och slösar bort sin tid på skådespel och krig, alltmedan Marie-Antoinette förtalas och tvingas bort från sin tron.

Breven de skriver till varandra under de olyckliga åren ger en unik inblick i förhållandets intimitet. Särskilt nu, när det avslöjats vad som står under överstrukna meningar. Axel von Fersen gör allt för att rädda sin drottning, men hans insatser bidrar snarare till den franska monarkins fall som i slutändan leder till att Marie-Antoinette giljotineras.

Med hjälp av brev och dagböcker och ett skarpt öga för såväl detaljer och miljöer som historiska sammanhang tar Kristina Ekero Eriksson oss med på ett av tidernas mest svindlande kärleksäventyr.

Hovreportern och chefredaktören Johan T Lindwall som har följt kronprinsessan Victoria i 30 år skildrar kärlekssagan om kronprinsessan Victoria och prins Daniel med dess toppar och dalar, från mötet på gymmet och fram till idag. Han ger en inblick i hur de blev ett par, hur relationen har utvecklats och hur Daniel vuxit in i både kungafamiljen och i sin roll. Och vad hände under de skakande veckorna 2022 som ledde fram till det ovanliga beslutet att gå ut och dementera de ihållande skilsmässorykten som engagerat landets största nyhetsredaktioner? Johan T Lindwall ger här en unik inblick i det som skedde och avslöjar vem som kom att spela den viktigaste rollen i dramat. Han skriver även om andra kungahus i Europa och monarkins ställning i samtiden.

Drottning Silvia har sedan 1976 funnits i offentligheten vid kung Carl XVI Gustafs sida. Vi har sett henne i sidenklänningar och glittrande tiaror på Nobelmiddagar och statsbesök. Men få känner till vad hon gjort utöver de kungliga plikterna.

För att ta reda på hur drottningen använder sin roll för att påverka i viktiga samhällsfrågor har journalisten Ingrid Thörnqvist följt drottningens vardagsarbete under ett år. Hur driver hon sina hjärtefrågor om sexuella övergrepp mot barn, om demensvården, om vikten av vuxna förebilder för ungdomar? Vad har hon åstadkommit - och hur kommer hon att beskrivas i historieböckerna?

I en personlig reportagebok och med intervjuer med nyckelpersoner får läsaren på nära håll följa drottningens arbete - ända in i de slutna styrelserummen, dit ingen journalist tidigare fått tillträde. Boken ger en unik inblick i ett mycket ovanligt uppdrag, kopplat till äktenskap, tradition och plikt - men där det finns stora möjligheter att påverka.

»En lysande bok.« Sydsvenskan

»Bengt Liljegren förenar lärdom och spänning ... Den som vill läsa en välskriven och uppdaterad skildring av gåtan Karl XII bör välja denna fina biografi.« Tidskriften Militär Historia

»En ytterst välskriven och medryckande biografi över en fascinerande människa som fängslade även sin samtid.«BTJ

Bengt Liljegrens hyllade biografi om Karl XII i en uppdaterad utgåva.

Detta är den fascinerande berättelsen om människan Karl XII den svenska stormaktstidens siste kung. Här får läsaren följa Karl från barndomen, under de vilda ungdomsåren och vidare ut på slagfälten i Europa. Med stöd av Karl XII:s rika brevväxling och andra samtida dokument ges en unik inblick i hans liv. Bilden av kungen som en omtänksam och vetenskapligt intresserad regent står i skarp kontrast till den skoningslöse fältherren.

Bengt Liljegrens hyllade biografi utkommer nu i en uppdaterad utgåva. Liksom hans tidigare böcker är Krigarkungen en spännande och välskriven levnadsteckning. En bok som skingrar dimridåerna kring den mest mytologiserade makthavaren i svensk historia.

Bengt Liljegren är författare, adjunkt och historiker. Han har haft stora framgångar med sina biografier.

Vid midsommartid 1523 red den nyvalde kungen Gustav Eriksson in i det befriade Stockholm. Gustav Eriksson blev Gustav Vasa, tyrannen som blev landsfader. För oss 500 år senare verkar allt så självklart. Men konkurrensen om makten var stenhård. Landet kunde ha splittrats. Med en kombination av tur, makthunger, girighet och grymhet segrade Gustav. Men det kunde ha slutat annorlunda. Herman Lindqvist berättar levande inte bara om maktkampen utan även om Gustavs tid och hans folk.

En upplyst drottning med järnvilja

Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, levde i en tid genomsyrad av intriger, spioneri, krig och de sköna konsterna. Hon blev drottning i ett land som efter Karl XII:s död gjort sig av med det kungliga enväldet och genomförde ett kuppförsök med ödesdigra konsekvenser. Tillsammans med ledande adelsmän, officerare och intellektuella organiserade hon en statskupp. Det ledde till en ond bråd död för många. Själv kom hon att svartmålas av eftervärlden. Vad var det egentligen som hände? 

Den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den store, steg i land i Karlskrona 1744 och gifte sig med Adolf Fredrik. Hon drev fram som en virvelvind i upplysningens tecken i allt från politik till konst och vetenskap. Hon grundlade ett kulturarv som vi idag åtnjuter i bland annat Vitterhetsakademien, Drottningholms slott och Nationalmuseums samlingar.

Samtida brev och dagböcker ger en fascinerande inblick i Lovisa Ulrikas tid. Var hon verkligen så maktlysten som utmålats och försökte hon pantsätta statens kronjuveler för att finansiera en statskupp?

Claes Rainer är historikern och processjuristen som genom sin forskning i 1700-talets brev, dagböcker och memoarer har skapat en nyanserad bild av en dramatisk tid i Sveriges historia. I första boken om Lovisa Ulrika har Claes kombinerat sin bakgrund som historiker med den analytiska förmåga han har utvecklat under sina många år som ombud i domstolsprocesser. Det var intresset för hans egen familjs historia på 1700-talet som ledde till boken om Lovisa Ulrika, då det gick att följa en av hans anfäder till Lovisa Ulrikas resa till Sverige 1744 och upptäcka en av Sveriges mest fascinerande drottningar. Lovisa Ulrika belönades med 2021 års Axel Hirsch pris av Svenska Akademien och har följts av böcker om Sofia Magdalena och Gustav III:s ryska krig.

Prins Wilhelm, vem var han egentligen?

Som son till Gustaf V och Victoria av Baden var han under sin barndom i stort sett isolerad från andra barn. Han var omogen och osäker när han vid tjugofyra års ålder giftes bort med den ryska storfurstinnan Maria Pavlovna. Efter sex år lämnade Maria honom och han inledde en relation med fransyskan Jeanne Tramcourt. Han slog sig ner på slottet Stenhammar och öppnade sitt hem för tidens författare och konstnärer. Prinsen var själv verksam som författare av dikter, memoarer och reseskildringar. Mest känd blev han för sina kortfilmer om svenska yrken och landskap. Han tog ställning mot antisemitism och förtryck och var aktiv ordförande för svenska PEN.

I sin bok Prins Wilhelm och den svåra konsten att vara kunglig tecknar Stellan Ottosson ett levande porträtt av en man som ville något mer än att vara prins. Boken beskriver hur Wilhelm själv – och hans omgivning – påverkades av hans kungliga ställning.

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa. Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor.

Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok.

Om författaren

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa. Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor.

Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok. 

Om författaren

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Gustav III hade vuxit upp i en tid då Sveriges kung var maktlös, i en tid som föraktade enväldet. Den ordningen hade han krossat. Han hade restaurerat tronen och återuppväckt enväldet. Varför skulle han vara rädd? Han var ju en överlevare.

Genom sin dramatiska statskupp 1772 satte Gustav III punkt för frihetstiden och styrde landet som en upplyst despot. Han förbjöd tortyr, tog viktiga steg mot svensk religionsfrihet och lyfte kulturlivet till nya höjder genom att instifta institutioner som Svenska Akademien, Kungliga Operan och Dramaten. Men Gustav inskränkte också tryckfriheten, inrättade en hemlig polis, kväste sina kritiker och kastade landet in i ett kostsamt krig mot Ryssland. Maktanspråken gav honom många fiender, men gång på gång lyckades han ta sig igenom politiska intriger, skandaler och militära uppror.

Hugo Nordland ger i Överlevaren en uppdaterad skildring av Gustav III:s liv, i ljuset av de senaste decenniernas forskning. Det är en berättelse om maktens pris och en kung som var både älskad och hatad.

Att vara soldathustru i fredstid var svårt nog. När sedan kriget kom stod Elin Jonsdotter inte ut längre. I förtvivlan hängde hon sig ute i lagården.

Den enväldige Karl XII tvingade svenskarna att fortsätta kriga i åratal, trots att de krävde fred. Steg för steg ökade desperationen tills upproret tycktes nära.

Augustvinnaren Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under krigarkungens allt mer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700-1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.

"Tyrannens tid" nominerades till Augustpriset i klassen Årets fackbok 2021.

”Om inte hon hade funnits hade inte heller jag funnits”, skriver prinsessan Christina i sitt personligt resonerande porträtt om drottning Joséphine, Bernadottedynastins doldis. En mångbegåvad, socialt medveten, viljestark och envis kvinna som blev bedragen, men bidade sin tid och fick en betydelse i Sverige som imponerar på hennes sentida släkting.

Joséphine var from katolik och ett franska revolutionens barnbarn. Hennes pappa var adoptivson till Napoleon och hennes farmor kejsarinna av Frankrike. Med lockande list från Karl XIV Johan, den första Bernadottekungen, blev hon kronprins Oscars hustru för att sätta fart på den nya kungaätten. Det gjorde hon med besked.

Detta är prinsessan Christinas tredje bok i samarbete med Carl Otto Werkelid.

Cecilia Vasa var Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter. Hon var slösaktig och praktälskande, tyckte kanske för mycket om fester och nöjen. Men hon hade Vasarnas rika begåvning och också deras häftiga humör. Hennes kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent - om hon hade fått ett eget land att regera.

"Författaren lyckas väl med att förmedla både den storslagenhet samt det mörker som omgav Karl XII:s liv. Beskrivningarna är ofta så detaljerade att läsaren nästan känner sig närvarande i tidens kalla fältläger och överhettade rådskammare. Samtidigt undviks upprabblandet av platser och truppstorlekar, vilket gör boken mer tillgänglig för den kanske inte så specialiserade läsaren. Trots att kungen skildras med förståelse undviker Ullgren att försköna kriget eller maktens destruktiva mekanismer. Istället tecknas ett nyanserat porträtt av en människa som levde efter sin egen kompass, ofta i strid med verkligheten och sig själv."

Btj, betyg: 5/5 

Karl XII är Sveriges kanske mest berömda kung genom tiderna. Den här boken fokuserar på hans sista fyra år i livet, 1714-18. Kriget gick inte längre Sveriges väg och vid ett skede troddes kungen ha blivit galen. Vid nerviga samtal i Turkiet möter vi en härskare som både förlorade och återfann sig själv. Men hur såg samtiden på Karl XII? Här framkommer en mängd olika vittnesmål från soldater, bönder, kvinnor, präster, utländska medborgare, politiker och kungliga rådgivare. Skildringen av envåldshärskaren av Guds nåde ger också fascinerande insyn i regentens självbild. I boken tecknas ett intressant porträtt av krigarkungen och hans väg mot undergången. 

PETER ULLGREN är författare och docent i historia. Han har skrivit ett tiotal böcker med inriktning på stormaktstidens kultur och samhälle. En makalös historia - Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall nominerades 2015 till Årets bok om svensk historia av nättidningen Svensk Historia.

Pressröster om Uppsnappade brev - Karl XII:s soldater i Norge 1716 (2006): 

"ambitiöst arbete som Peter Ullgren gjort när han trängt in i soldaternas okända historia" 

Dagens Nyheter 

"fascinerande läsning" 

Svenska Dagbladet