Herman Lindqvist – författare

Cecilia Vasa var Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter. Hon var slösaktig och praktälskande, tyckte kanske för mycket om fester och nöjen. Men hon hade Vasarnas rika begåvning och också deras häftiga humör. Hennes kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent - om hon hade fått ett eget land att regera.

Sveriges stormaktstid slutade tvärt 1718 med kulan som dödade Karl XII. Från att ha varit en maktfaktor blev Sverige en andra rangens nation i Rysslands skugga och under ett drygt halvsekel följde den tid som kallas frihetstiden. Det var Gustav III som till slut fick ordning på läget i och med statskuppen 1772. I "När Sverige var i gungning – Frihetstiden i skuggan av det ryska hotet" berättar Herman Lindqvist om ett land i inrikespolitiskt kaos som var mycket nära att bli en rysk vasallstat.

Greve Axel von Fersen var vackrare, rikare, modigare, intelligentare och mer begåvad än de flesta. Han talade sex språk, var en duktig tecknare och spelade flera instrument. Han deltog i alla den tidens stora krig, inklusive det amerikanska frihetskriget. Han var god vän med de flesta europeiska kungligheter. Han mötte Voltaire, Beethoven, Händel, Goethe och Napoleon. Hans livs stora kärlek, den franska drottningen Marie-Antoinette, giljotinerades. Själv drabbades han, då han stod på höjden av sin makt och glans, av den stockholmska pöbelns raseri. Oskyldigt anklagad för kronprinsens död slets han ur sin riksmarskalksvagn och lynchades till döds i Gamla stan inför ögonen på polis och militär.

HERMAN LINDQVIST (f. 1943) är författare och journalist, främst känd för sina populärhistoriska böcker och tv-program. I dag är han bosatt i Polen.

"Allt en hjältesaga ska ha: äventyr, spänning, passion." SUNDSVALLS TIDNING

"Handlingen har en nerv och dramatik som bara finns i verkligheten, och att så många människor som betytt något för historien är involverade gör boken högintressant." HELSINGBORGS DAGBLAD

Detta är en berättelse om den legendariske marskalken av Finland, friherre Gustaf Mannerheim. Att han var överbefälhavare i fyra av Finlands krig, riksföreståndare och president som under ytterst svåra förhållanden lyckades försvara Finlands frihet och självständighet, är känt för de flesta. Den historieintreserade känner även till att han började sin karriär som tsarens officer och att han lik James Bond skickades på ett farligt spionuppdrag till Kina, utklädd till en upptäcktsresande. Men hur många vet att han tillbringade fem år av sitt i liv i Warszawa, åren som han betecknade som den lyckligaste tiden i sitt liv? Att han var en sann livsnjutare och gourmé av rang, en gentleman ut i fingerspetsarna, alltid oklanderligt klädd, en elegant charmör som ständigt satte kvinnohjärtan i brand? Själv tycktes han vara immun mot Amors pilar, oförmögen till djupare relationer. Många kvinnor klagade på att Mannerheims hjärta var kallt som "Finlands snö". Först de sista åren av sitt liv, då han var 79 år, drabbades han själv av en stark passion och upplevde en stormande, bubblande kärlek.

När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder – han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. Men för hans samtid var han bara kung Erik.

I över fyrtio år var han kung över Kalmarunionen, Europas då största rike som sträckte sig från Grönland i nordväst till Karelen i öster, från den norska Lappmarken i norr till det tysk-romerska kejsardömet i söder. Ett välde som var större än den tyske kejsarens och som Erik hade storstilade planer för. Han var släkt med Europas furstar och reste mer än någon annan, och med sina 190 centimeter och långa blonda hår tände han ”älskogs längtan hos alla kvinnor” enligt påvens observatör.

Men med stora imperium kommer stora problem. Till slut fördrevs han och slog sig ner på Gotland, där han försörjde sig som sjörövare i tio år. Han återvände sedan till sitt hertigdöme i Pommern, som han regerade tills han avled vid sjuttioåtta års ålder.

Efter hans död var det besegrarna som skrev och svartmålade hans historia. Han fick i efterhand stämpeln ”av Pommern” för att understryka hans utanförskap – trots att han formades och levde nästan hela sitt liv i Norden, och var ett med både språket och kulturen.

Herman Lindqvist skildrar på ett livfullt sätt den färgstarka medeltiden, hertigdömet Pommern och myllret av människor omkring vår unionskung i denna första bok på svenska om Eriks dramatiska historia.

Vid midsommartid 1523 red den nyvalde kungen Gustav Eriksson in i det befriade Stockholm. Gustav Eriksson blev Gustav Vasa, tyrannen som blev landsfader. För oss 500 år senare verkar allt så självklart. Men konkurrensen om makten var stenhård. Landet kunde ha splittrats. Med en kombination av tur, makthunger, girighet och grymhet segrade Gustav. Men det kunde ha slutat annorlunda. Herman Lindqvist berättar levande inte bara om maktkampen utan även om Gustavs tid och hans folk.

År 2018 har ätten Bernadotte suttit 200 år på Sveriges tron, längre än någon annan dynasti i vår historia. Samtidigt har kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia varit kung och drottning längre än någon av deras föregångare.

Ättens grundare, den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte kom från enkla förhållanden och blev kung av Sverige och Norge. Och så märkligt är det att sedan Jean Baptiste Bernadotte kröntes till kung av Sverige är ätten idag den enda dynastin i världen, som genom samma gren av samma familj utan avbrott för krig och revolutioner fortsatt att vara kungar över ett fritt folk och självständigt rike i tvåhundra år.

Herman Lindqvist berättar om ätten Bernadottes färgstarka män och kvinnor, om framgångar och fiaskon, om fest och vardag. Personligt, kunnigt och mycket underhållande.

Cecilia Vasa var Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter. Hon var slösaktig och praktälskande, tyckte kanske för mycket om fester och nöjen. Men hon hade Vasarnas rika begåvning och också deras häftiga humör. Hennes kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent - om hon hade fått ett eget land att regera.

För litteraturlista om ämnet se fysisk bok.

Victoria är unik. Inte bara därför att hon ska gifta sig med en man av folket. Den 19 juni 2010 blir det bröllop mellan blivande drottning Victoria I och Daniel Westling från Ockelbo. Samma år har ätten Bernadotte suttit på tronen i 200 år. Det finns ingen annan dynasti i hela världen där en gren av samma familj suttit på tronen lika länge utan avbrott, och där regenten aldrig tvingats se sitt land i krig.

Men Victoria var unik redan då hon föddes, som den första prinsessan på 411 år som själv var född av en drottning av folket. Något sådant hade inte hänt sedan Erik XIV:s drottning Karin Månsdotter födde prinsessan Sigrid. Hon skiljer sig också från alla våra tidigare tronföljare genom att hon inte var född kronprinsessa, utan fick den ställningen då hon var två och ett halvt år efter riksdagens beslut om full kognatisk tronföljd. Detta innebär att äldsta barnet ärver tronen oberoende om det är en man eller kvinna.Ingen svensk kronprins har heller fått en så medveten och skräddarsydd utbildning för sin framtida uppgift som kronprinsessan Victoria och ingen av dem har heller gått in för sin uppgift med sådan nyfikenhet, energi och entusiasm.

I Victoria. Drottning med tiden berättar Herman Lindqvist personligt och initierat om vår tronföljare, och placerar henne i ett historiskt sammanhang. Boken bygger på en serie samtal som Herman Lindqvist haft med kronprinsessan, och är därför till stor del hennes egen berättelse.

En booklet med ett urval bilder på Victoria medföljer CD-boken.

I tusen år har svenskar och polacker mötts i krig och kärlek, ändå är Polen ganska okänt för så många. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska och senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism; flyktingar som berikat Sverige och satt avtryck i kultur och media. Polen är vårt nära grannland, ändå så långt borta för de flesta svenskar. Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, för oss genom svensk-polsk turbulens fram till dagens moderna, men politiskt omstridda Polen.

I Vår dramatiska historia berättar Herman Lindqvist livfullt och målande om en rad ödesmättade händelser från 1300 talets början till slaget vid Lützen 1632. Detta är den första delen av fyra.

Vid midsommartid 1523 red den nyvalde kungen Gustav Eriksson in i det befriade Stockholm. Gustav Eriksson blev Gustav Vasa, tyrannen som blev landsfader. För oss 500 år senare verkar allt så självklart. Men konkurrensen om makten var stenhård. Landet kunde ha splittrats. Med en kombination av tur, makthunger, girighet och grymhet segrade Gustav. Men det kunde ha slutat annorlunda. Herman Lindqvist berättar levande inte bara om maktkampen utan även om Gustavs tid och hans folk.

Ingenting tydde på att Oscar II någonsin skulle bli kung. Kön till tronen var lång före honom. Han satsade allt på att bli sjöofficer och en hyllad kulturpersonlighet, diktarnas furste. Men så erbjöds han fyra troner i Europa, innan han år 1872 blev kung över Sverige - Norge och helt oväntat vår mest konungslige av alla kungar. Ingen trivdes som han i själva kungarollen, i den oskarianska dubbelmoralens Sverige. Han kämpade för att bevara kungamakten och hålla ihop unionen med Norge. Men han förlorade alla sina strider. Han dog bitter och besviken. Den nya tiden var här!

Cecilia Vasa var Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter. Hon var slösaktig och praktälskande, tyckte kanske för mycket om fester och nöjen. Men hon hade Vasarnas rika begåvning och också deras häftiga humör. Hennes kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent - om hon hade fått ett eget land att regera.

Sveriges stormaktstid slutade tvärt 1718 med kulan som dödade Karl XII. Från att ha varit en maktfaktor blev Sverige en andra rangens nation i Rysslands skugga och under ett drygt halvsekel följde den tid som kallas frihetstiden. Det var Gustav III som till slut fick ordning på läget i och med statskuppen 1772. I "När Sverige var i gungning – Frihetstiden i skuggan av det ryska hotet" berättar Herman Lindqvist om ett land i inrikespolitiskt kaos som var mycket nära att bli en rysk vasallstat.

I nära 700 år – från någon gång på 1100-talet till 1809 – var Sverige och Finland samma land. Följaktligen var alla landets invånare svenskar, även de som talade finska, samiska eller tyska. När riket utvecklades och alltfler landskap norr, söder och öster om Mälardalen knöts till Sveakungen fick alla så småningom samma rättigheter och skyldigheter. De fick samma lagar, samma kyrka, samma skolor. De styrdes av samma kung och samma riksdag och de kämpade under samma blågula fana. Huvudstaden hette Stockholm och låg mitt i riket.

Sverige utkämpade under denna tid trettiofyra krig med Danmark, trettiotre med Ryssland, två med Norge, men naturligvis inget med Finland, eftersom Sverige och Finland var samma land.

Under de 700 åren fick Finland städer och samfärdsel, skolor, universitet, grundlagar och konstitution, och när Finland blev ryskt storfurstendöme fortsatte det att utvecklas på sin svenska grund. Det svenska är så inflätat i det finska att om man drog ut den svenska tråden ur Finland historia skulle väven falla isär.

I Sverige är allt detta märkligt okänt. Men Herman Lindqvist, som vuxit upp i Helsingfors, brukar framhålla Finlands roll i den svenska historien och för detta har han blivit ordensprydd av den finska regeringen. Med sin nya bok fyller han ut hålet i svenskarnas kunskap om den långa gemenskapen med Finland – och det gör han på sitt vanliga, medryckande sätt.

Vid midsommartid 1523 red den nyvalde kungen Gustav Eriksson in i det befriade Stockholm. Gustav Eriksson blev Gustav Vasa, tyrannen som blev landsfader. För oss 500 år senare verkar allt så självklart. Men konkurrensen om makten var stenhård. Landet kunde ha splittrats. Med en kombination av tur, makthunger, girighet och grymhet segrade Gustav. Men det kunde ha slutat annorlunda. Herman Lindqvist berättar levande inte bara om maktkampen utan även om Gustavs tid och hans folk.

Den 30 april i år fyller vår kung 60 år. Han har då varit kung i 33 år, längre än de flesta av våra svenska regenter. Lagom till födelsedagen kommer den här boken ut i både tryckt och i ljudboksform.

För första gången berättar kungen öppenhjärtigt om sin barndom och ungdom och om hur det kändes att i en politisk turbulent tid bli världens yngste kung, om hur ensam och oförberedd han kände sig då ropen på republik var höga.

Under ett tiotal möten med Herman Lindqvist samtalar Kungen om sina föräldrar och sin familj, om sin roll som statschef, sina intressen och tankar inför framtiden. Herman Lindqvist sätter in Carl XVI Gustaf i ett historiskt sammanhang och berättar bl a om kungens släktskap med Napoleon och Gustav Vasa. Elisabeth Tarras-Wahlberg berättar också om monarkens konstitutionella roll i Sverige och ger sin högst personliga bild av Kungen.

Herman Lindqvist berättar för första gången historien om Sveriges drygt sjuttio drottningar, från vikingatidens Sigrid Storråda till dagens Silvia.

Historien om alla våra drottningar börjar för över tusen år sedan, då saga och sanning blandas, och slutar med drottning Silvias egen berättelse i tiden och kronprinsessan Victorias tankar om framtiden.Det är historien om drygt sjuttio färgstarka kvinnor där några är myt, några är helgon, och många har spelat maktspel bätre än sina män. Bara drygt tjugo av våra drottningar har haft inhemsk bakgrund, alla de övriga har kommit från ett tiotal europeiska länder, och de flesta har brutit på tyska.Drottningarna var unga då de kom. Den yngsta, drottning Margareta, var bara tio år, de flesta var under tjugo, men de har alla haft samma huvuduppgift: att så fort som möjligt nedkomma med en tronarvinge, helst flera i reserv. De har sällan mött mannen de ska gifta sig med, inte ens sett en bild av honom. De har inte talat hans språk eller tidigare varit i hans land. Efter giftermålet har de sällan fått återvända hem för att återse sina familjer. Ända fram till 1900-talet har äktenskapen haft politiska, ekonomiska och dynastiska motiv, de har beslutats av föräldrar och riksråd för att garantera ett fredsavtal eller stärka en allians eller för att upphöja och berika kungens familj. Alla utom två har kommit från andra kungafamiljer eller furstliga eller adliga ätter. En enda, drottning Silvia, har haft ett normalt yrkesliv utan tanke på att hon en dag skulle bli drottning.Sveriges historia är inte bara dess konungars, brukar det heta. Sveriges historia är också dess drottningars, för utan dem hade det aldrig blivit några kungar. Drottningen har varit den livgivande, den fredsbringande, hon har fått vara föredöme och ideal.Herman Lindqvists bok är den första som berättar om alla våra drottningar och skriver in dem i historien.

När Gustav Eriksson valdes till riksföreståndare 1521 var han ensam och utblottad – hans släktingar hade avrättats i Stockholms blodbad och deras tillgångar hade tagits i beslag. Men han kom från en släkt som var van att ha inflytande och han tog sig till tronen med hjälp av lögn och bedrägeri, girighet och stor brutalitet. Han lyckades skapa ett kungarike som blev grunden till det moderna Sverige. Kärven på hans vapensköld gav honom tillnamnet Vasa. Efter honom har nio regenter i Sverige och Polen haft en sådan vase i sitt vapen.

Historien om de vilda Vasarna är berättelsen om starka personligheter, kloka kvinnor, kärlek, sorgliga öden men nästan hela tiden stor dramatik. Genom generationerna går en sträng av sinnessjukdom, som ibland exploderar i våld, ibland skapar konst, stundom, leder till totalt själsligt mörker.

Herman Lindqvist berättar om familjen Vasas kamp om makten så att det är oavbrutet spännande att läsa. Hans bok är den mest kompletta krönikan över släkten Vasa som utgivits i Sverige och den innehåller mer om den polska grenen av Vasa än någon svensk bok hittills.

I dag är alla Europas kungahus släkt med Gustav Vasa, även drottning Elizabeth av England och prins Oscar Carl Olof av Sverige. I Sverige kan tiotusentals svenskar räkna släktskap med Vasa-ätten.

De vilda Vasarna är Herman Lindqvists sextionde bok.

År 2018 har ätten Bernadotte suttit 200 år på Sveriges tron, längre än någon annan dynasti i vår historia. Samtidigt har kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia varit kung och drottning längre än någon av deras föregångare.

Ättens grundare, den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte kom från enkla förhållanden och blev kung av Sverige och Norge. Och så märkligt är det att sedan Jean Baptiste Bernadotte kröntes till kung av Sverige är ätten idag den enda dynastin i världen, som genom samma gren av samma familj utan avbrott för krig och revolutioner fortsatt att vara kungar över ett fritt folk och självständigt rike i tvåhundra år.

Herman Lindqvist berättar om ätten Bernadottes färgstarka män och kvinnor, om framgångar och fiaskon, om fest och vardag. Personligt, kunnigt och mycket underhållande.

I fjortontusen år har människor jagat, odlat, byggt, kämpat och älskat i det, som bara de senaste ca 800 åren har hetat Sverige. Något som liknar svenska språket har bara hörts här ca 1500 år. Vad människorna talade för språk och vad de själva kallade sig under 10 000 första åren, vet man inte i dag. Men många svenskar är besläktade med folken som bodde före oss i detta land. Det visar deras DNA. Jag tycker det är en spännande berättelse hur detta en gång så karga land vid Europas norra iskant kunde bli ett av jordens rikaste, mest demokratiska och mest utvecklade länder. Därför har jag nu i ett enda band försökt skriva historien om detta land där krig ofta varit det normala, där fred var undantaget och om detta folk som överlevt alla svårigheter, dramatiska klimatförändringar, långa perioder av svält och förödande epidemier, som ändå aldrig slutat drömma, skapa och bygga och som i dag är med om att planera och forma Europas framtid.

Sveriges stormaktstid slutade tvärt 1718 med kulan som dödade Karl XII. Från att ha varit en maktfaktor blev Sverige en andra rangens nation i Rysslands skugga och under ett drygt halvsekel följde den tid som kallas frihetstiden. Det var Gustav III som till slut fick ordning på läget i och med statskuppen 1772. I "När Sverige var i gungning – Frihetstiden i skuggan av det ryska hotet" berättar Herman Lindqvist om ett land i inrikespolitiskt kaos som var mycket nära att bli en rysk vasallstat.

Vad rörde sig egentligen under Napoleons hatt? Herman Lindqvist berättar inspirerat den sagolika historien om den lille korsikanske invandraren som blev alla fransmäns kejsare och Europas mäktigaste härskare sedan Romartiden.

Inte sedan Romartiden hade någon styrt över ett så stort rike eller kommenderat så väldiga arméer som Napoleon Bonaparte. Han drömde om ett Europa med en valuta, en lag och en huvudstad: Paris. Hans dröm kostade miljoner människor livet. Hans krig, hans reformer och beslut har påverkat folken i Europa, Sydamerika och USA ända fram till våra dagar. Ändå var det inte Frankrike som var hans ungdoms dröm, det var Korsika. Napoleon kunde inte ett ord franska då han kom till Frankrike, han förblev korsikan hela sitt liv och som en korsikansk klanhövding delade han ut kungariken och furstendömen till sina sju syskon. Bland hans främsta rivaler fanns Jean Baptiste Bernadotte som blev kung Karl XIV Johan. Deras inbördes kamp var bitter och pågick ända till dödsbädden.

Historien börjar på Korsika och slutar på S:t Helena. Det är berättelsen om den fattige korsikanske patrioten, den passionerade kvinnokarlen och ivrige brevskrivaren som ville bli författare eller vetenskapsman men som i den franska revolutionens virvlar såg sin chans och blev sin tids mäktigaste man. Hur var det möjligt? Vad fick honom att för exakt 200 år sedan sätta kejsarkronan på sitt huvud? Var det storhetsvansinne eller den logiska belöningen för alla hans segrar? Herman Lindqvist berättar fascinerat och medryckande den otroliga historien om Napoleon.

Herman på strålande berättarhumör i en äventyrsroman med både humor och kärlek, för män och kvinnor, med starka känslor, intressanta miljöer och märkliga människor. Personer, miljöer, platser och händelser finns, har funnits eller kunde ha funnits.

Den armenisk-libanesiske affärsmannen och miljardären George Salore är ett riktigt svin. Men det vet inte Martin och Maria Lagerfelt när de flyttar till Beirut med sina två barn för att arbeta i hans handelshus. När Martin senare omkommer i en trafikolycka visar Salore sig ytterst beskyddande, tar väl hand om Maria och barnen och gör henne till sin mest betrodda medarbetare. Många år senare får Maria av en slump reda på att Salore låtit mörda Martin och inser hur grymt hon och familjen blivit utnyttjad. Med hjälp av barnen Erik och Tove sätter hon en raffinerad hämndplan i verket, en plan som går ut på att inte bara låta Salore dö en kvalfull död utan också att krossa hans affärsimperium och livsverk och förskingra hans enorma förmögenhet. Allt ser ut att gå vägen, men de har inte riktigt räknat med Salores yngre syssling Michel och hans hejdukar, som är beredda till det yttersta för att hindra Marias planer.

Herman Lindqvist (född i Stockholm 1943) har med sina kåserisamlingar och med sitt populärhistoriska verk Historien om Sverige blivit en av landets mest lästa och älskade författare med drygt 3 miljoner exemplar sålda. Med Krokodilen inleder han en ny fas i sitt skrivande.

Stockholm år 1762. En stad byggd på intriger, ambitioner och dolda lojaliteter. När ett engelskt sändebud hittas död i strömmarna utanför Drottningholm väcker det frågor som få tycks vilja ställa – och ännu färre besvara. I frihetstidens Sverige kan ett dödsfall i hovets närhet snabbt få politiska följder.

Till Stockholm har Amalia Lindecrona nyligen anlänt, fast besluten att arbeta vid teatern. Hon söker upp teaterdirektören Samuel Schönberg i hopp om en plats vid Drottningholms slottsteater. Samuel, som kämpar med att hålla ordning på sin ensemble i en verksamhet som ständigt balanserar mellan hovets nycker och publikens krav, inser snart att han kan ha nytta av en skarpsinnig medhjälpare. Men när ett mord inträffar inne på teatern förvandlas de sköna konsternas värld till en brottsplats.

Händelsen hotar inte bara teaterns rykte, utan antyder också kopplingar till de politiska maktspel som utkämpas i kulisserna kring riksråd, diplomater och drottning Lovisa Ulrika. När rykten börjar cirkulera om hemliga kontakter och politiska intriger dras Samuel och Amalia allt djupare in i ett nät av misstankar – där någon gör allt för att sanningen aldrig ska nå offentligheten.

Dubbelörnen är första delen i Drottningholmssviten.

Om författarna:

Herman Lindqvist är journalist, författare och populärhistoriker. Han har arbetat som utrikeskorrespondent för bland annat Aftonbladet, Expressen och Sveriges Television och varit stationerad över hela världen. Lindqvist är särskilt känd för sina populärhistoriska böcker om Sveriges historia, däribland den omfattande bokserien Historien om Sverige (1992–2006). Han har också gjort tv-serien Hermans historia och skrivit ett stort antal böcker om historiska personer, Sveriges kungahus och europeisk historia.

Per E Åsberg är uppvuxen i Stockholms södra förorter och har bott flera år i miljonprogrammets Husby. På Bokfabriken har han utkommit med De välsignade, första delen i spänningsserien Testamentum. Del två i den serien utkommer 2027. Utöver sitt skrivande arbetar Per med marknadsföring och är också doktor i varumärkesarkitektur på KTH.

I nära 700 år – från någon gång på 1100-talet till 1809 – var Sverige och Finland samma land. Följaktligen var alla landets invånare svenskar, även de som talade finska, samiska eller tyska. När riket utvecklades och alltfler landskap norr, söder och öster om Mälardalen knöts till Sveakungen fick alla så småningom samma rättigheter och skyldigheter. De fick samma lagar, samma kyrka, samma skolor. De styrdes av samma kung och samma riksdag och de kämpade under samma blågula fana. Huvudstaden hette Stockholm och låg mitt i riket.

Sverige utkämpade under denna tid trettiofyra krig med Danmark, trettiotre med Ryssland, två med Norge, men naturligvis inget med Finland, eftersom Sverige och Finland var samma land.

Under de 700 åren fick Finland städer och samfärdsel, skolor, universitet, grundlagar och konstitution, och när Finland blev ryskt storfurstendöme fortsatte det att utvecklas på sin svenska grund. Det svenska är så inflätat i det finska att om man drog ut den svenska tråden ur Finland historia skulle väven falla isär.

I Sverige är allt detta märkligt okänt. Men Herman Lindqvist, som vuxit upp i Helsingfors, brukar framhålla Finlands roll i den svenska historien och för detta har han blivit ordensprydd av den finska regeringen. Med sin nya bok fyller han ut hålet i svenskarnas kunskap om den långa gemenskapen med Finland – och det gör han på sitt vanliga, medryckande sätt.

Från tolvårsåldern var mitt huvud fyllt av bara två tankar som sedan dess nog aldrig lämnat min skalle: flickor och resor ut i världen.

Herman Lindqvist, journalisten och författaren som har skrivit Sveriges historia i elva band och fått både folkets och kungens barn att sluka den, han vänder nu blicken mot sitt eget liv och ger oss sin egen historia: Mitt i allt.

Herman Lindqvist växte upp på svenska ambassaden i Helsingfors där hans far var pressattaché. En ström av politiker och korrespondenter gästade hemmet och det blev alldeles naturligt att Herman ville ut i världen som journalist. I sin bok berättar han om åren i hetluften, då han upplevde ett tjugotal krig i tre världsdelar. Men han berättar också om sina förfäder i den svenska arbetarrörelsen, om barndomen som präglade honom i efterkrigstidens Helsingfors, om olyckor och glädjeämnen och om ett livsavgörande möte i Kairo.

I Mitt i allt berättar Herman Lindqvist också om framgångar och motgångar med böckerna han har skrivit (fler än femtio!), om storverket Historien om Sverige, om hur ”Hermans historia” i TV kom till och om hur han fick ett hemligt uppdrag av kung Carl Gustaf.

Miljoner läsare har blivit intresserade av historia tack vare Hermans berättelser om människorna bakom den. Hans egen historia är förstås också full av människor. I Mitt i allt bjuder han på överraskande porträtt av kända och okända, kungligheter och vanligt folk, men framförallt lär vi känna honom själv. Han är lika underhållande som vanligt, men bakom det goda humöret i självbiografin skymtar allvaret. Herman delar med sig av det som livet lärt honom.