Magnus Engberg – författare

MARIA PAVLOVNA (1890-1958), kusin till den siste tsaren Nikolaj II, var en av 1900-talets mest fascinerande kungligheter. Livet ledde henne från S:t Petersburg och Moskva till rollen som svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland, i ett politiskt betingat äktenskap med prins Wilhelm. För Marias ryska rubel byggdes parets magnifika hem Oakhill på Djurgården i Stockholm. Efter skilsmässa och rysk sjukvårdstjänst under Första världskriget och med flera i sin familj likviderade av bolsjevikerna, flydde hon revolutionen till ett liv i exil. Hon kom att verka i flera världsdelar, innan hon fick sin sista viloplats hos sin son greve Lennart Bernadotte på slottet Mainau vid Bodensjön. Då hade hon hunnit vara rysk storfurstinna och svensk prinsessa. Hon hade arbetat som modeskapare – med bland andra Coco Chanel – varit parfymproducent, fotograf och resande reporter, i ett liv präglat av egensinne och dramatik. Varje människa, kunglig eller inte, är unik men formas också av mer allmänna erfarenheter och strävanden. Bara den som tvingats i exil, vet vad exilen innebär men delar sin kunskap med oräkneliga andra. Att lära känna Maria Pavlovna är att möta en människa och en historia som ger perspektiv även på dagens omvärld. Hennes tid i Sverige uppvisar dessutom flera likheter med vår egen samtid. Boken är rikt illustrerad med ca 270 bilder.

Denna spännande krönika över Vadstena är en vandring i tid och rum bland kända och mindre uppmärksammade sevärdheter i den lilla staden vid den stora sjön. Sin ringa storlek till trots kan staden uppvisa stolta historiska och litterära anor. Här byggde folkungarna sitt palats och den massiva vasaborgen reser sig ännu över den låga bebyggelsen. Det blivande helgonet Birgitta fick göra ett kloster av palatset och det gjorde staden vida känd. Men Vadstena har också beskrivits av sagoberättaren H.C. Andersen och skalden Verner von Heidenstam som vistades där under olika perioder. Vadstena, med sina silhuetter av tinnar och torn, ligger mycket naturskönt mellan slätt och sjö. På ena sidan öppnar sig staden mot vatten och vågor, friska vindar och vackra utsikter. På andra sidan mot slätten, fält efter fält av bördig åkerjord med gårdar och små kyrkor mellan höga träd. Allt ligger öppet under himlen och årstiderna växlar.

Är en författares liv värt att spåra? Många menar att man ska se till verket och lämna människan bakom det därhän. Troligt är väl ändå, att liv och verk hänger samman och är varandras förutsättningar. Dessutom är författare, kanske mer än de flesta, delaktiga i den tidsanda som omger dem. De blir till mer eller mindre engagerade observatörer och kompassnålar, vare sig de riktar sig mot fakta eller fiktion. Hjalmar Söderberg har en självklar plats i litteraturhistorien och förblir läst och omtalad. Det tycks alltid finnas någon litteraturstudent som valt något ur hans författarskap som ämne. Hans livshistoria är möjligen mindre välbesökt. Den innehöll samma ingredienser som livet bjuder de flesta, men i hans fall blandade till en ovanligt svårhanterlig röra. Han skärskådade både sig själv och sin samtid och kom att föra en sällsam kamp med verklighetens villkor, i en tillvaro märklig nog att bilda ämne till en roman. Berättelsen speglar också en allmän, tidlös och ständigt närvarande problematik. Kärlek och svek, lögn och sanning, tro och vetande, hopp och tvivel, är eviga följeslagare. De bekymmer Hjalmar brottades med, tynger också dagens människor. Livet har inga avsikter, ärliga eller oärliga, men öppnar ibland för oanade omvandlingar. Kan förnuftet hantera även det oförutsedda? Är det möjligt att leva utan bländande passioner, är det möjligt att leva utan att skada?

Boken samlar ett antal mer eller mindre kända livsöden under två sekel. Huvudpersonerna och företeelserna är varandra både lika och olika. Problematiken är tidlös och allmängiltig. En förenande faktor är flykt, inre eller yttre, från eller till något. Hur långt når deras idealism, deras villfarelser deras kärlek? Diktarfursten Goethe och konstnären Ernst Norlind är posörer inför sina livslögner. Krigsromantikern "Beppo" Sommelius och rebellpoeten Joe Plunkett blir offer för sin idealism. Thomasine Gyllembourg och Grace Gifford underkastar sig passionen, Franz Kafka gör allt för att undslippa den. Hans fästmö Felice litar till förnuftet. Kommunisten Brecht söker skydd i en dansk idyll, Adolf Hitlers halvbror Alois slår mynt av sin bedräglighet. Den svenskfödda Alice Ankarcrona blir ärkehertiginna av huset Habsburg och polsk hjältinna för sin kamp mot nazismen, innan hon slutar sitt liv i en tvårummare utan kök i Stockholm. Dokumenten och bilderna kan bekräfta att vår tids klavertramp tar avstamp i redan upprepade misstag. Trots sina olikheter uttrycker bokenshuvudpersoner en närmast banal sanning: Ingen människa är just mer än en människa...

I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges starkaste företagarregioner. Entreprenörsandan utvecklades tidigt till en viktig del i den lokala identiteten. Jordarna var fattiga men skogarna var rika. Att tillverka pinnstolar blev tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Under 1800-talet blev även snickerier vanliga och pinnstolen blev en karakteristisk produkt.Järnvägen och elektriciteten utvecklade kommunikationer och produktionsmetoder. I Värnamobygden snurrade hjulen allt snabbare, här kom ett genombrott för småindustrin inom flera branscher. Den kanske mest profilerade under 1900-talets första halvsekel var möbeltillverkningen.En skicklig yrkeskår växte fram, entreprenörsandan var stark, det var sällan långt mellan fabrikerna. Produkter från dessa fabriker skulle återfinnas i många svenska hem, inte bara i Värnamobygden, eller ens bara i Småland. Några kom att nå längre än så.Även om senare tiders villkor medfört nedläggningar av de gamla möbelfabrikerna, lever traditionen vidare. Flera möbel- och inredningsföretag, i några fall kända långt utanför både bygdens och landets gränser, har Värnamo som hemadress - också idag tillverkas möbler i Värnamobygden.Historien ligger och väntar, mitt i nutidens flöde. Den här boken är ägnad att ta hand om den och lotsa den i framtiden.

Öresund må vara ett gränsvatten, men har på intet sätt utgjort någon barriär mellan kulturella influenser och möten. Det visas med eftertryck i denna bok som samlar motiv från båda sidor av Sundet. Med utgångspunkt i ett antal svenska och danska författare och deras uppehållsorter vid Öresund, vidgas perspektiven mot historia, tidsanda och miljöer. Namnen är många och välkända: Andersen, Bang, Benedictsson, Blixen, Brandes, Drachmann, Gullberg, Kierkegaard, Lagerlöf, Sjöberg, Strindberg… Hjalmar Söderberg – bosatt och verksam i både Sverige och Danmark – blir en återkommande huvudperson. Från Mölle i norr, där han kunde studera sin samtids mondäna badliv, till Dragør i söder, varifrån han i sin frivilliga exil kunde skönja sitt fosterland på andra sida Sundet, se havet möta himlen och låta sina funderingar uppsöka både nära och fjärran horisonter…