Ekonomisk politik

Varför miljardärer betalar för lite skatt – och hur vi ändrar på det.

Gabriel Zucman är en av världens mest inflytelserika nationalekonomer. I många år har han forskat om skatteflykt och rättvis beskattning. Hans slutsats är tydlig: de superrika – personer med ofattbara förmögenheter – bidrar inte med en rimlig andel till det gemensamma. Det är inte bara ett problem för statsfinanserna, utan också en fråga om grundläggande rättvisa.

I februari 2025 röstade den franska nationalförsamlingen för en så kallad Zucmanskatt – en tvåprocentig minimiskatt på de superrikas förmögenheter. Förslaget har sedan dess stått i centrum för en intensiv politisk debatt. I denna bok förklarar Zucman sitt förslag på ett kortfattat och pedagogiskt sätt och visar hur en sådan modell också skulle kunna tillämpas i Sverige.

Med nyskrivet förord av författaren samt efterord av Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé.

Översättning: Vanja Södergren

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

»Det är obekvämt – och det är just därför den bör läsas.« – Aftenposten

Vad händer med ett land som blir så rikt att det glömmer hur man skapar värde?

I den uppmärksammade och omdebatterade boken Landet som blev för rikt riktar den norske ekonomen och tidigare McKinsey-partnern Martin Bech Holte skarp kritik mot sitt hemland Norge – och särskilt mot hur landets enorma oljefond används. Hans tes är tydlig: när staten blir för rik, minskar drivkrafterna för arbete, innovation och reform. Välfärdssamhället stagnerar inte av brist, utan av överflöd.

Med erfarenhet från både akademi (Harvard, Stockholms universitet) och näringsliv (McKinsey, Aker ASA) visar Holte hur för stor offentlig sektor och politisk passivitet underminerar tillväxt, arbetslinje och ansvarstagande – inte bara i Norge, utan i hela den nordiska modellen.

Boken har väckt stor debatt i Norge och beskrivits som en väckarklocka.

Taking first the profound transformations underway in the global political economy, this pathbreaking new text redefines how we understand trade, finance, money and labour. In this new problem-based approach, the core concerns of the global economy are joined by key topics, spanning energy to development, inequalities to illicit economies, reflecting the fluid and dynamic nature of contemporary GPE scholarship.

The book addresses four major transformations shaping the global political economy today: the questioning of the liberal international order, the rise of the Anthropocene, the technological advancements of the fourth industrial revolution, and the increasing significance of identity politics. These transformations are explored through a comprehensive framework that integrates diverse theoretical and methodological approaches, ensuring a nuanced understanding of real-world problems. Each chapter tackles key problems and global issues, from global energy dependency and rising inequality to the commodification of personal data and platform economies.

The book also emphasises the need for a truly global perspective, integrating lenses, concepts, voices, and ideas from scholarship all round the world. This inclusive approach broadens understanding and reflects the complexity and diversity of the global landscape. By adopting the stance of “hybrid GPE scholars,” the authors bridge the gap between different geographical and intellectual traditions, offering a rich and varied examination of contemporary GPE.

Global Political Economy is an essential resource, providing a fresh and relevant perspective on the field. It fosters critical discussions and debates, encouraging readers to rethink entrenched beliefs and engage with the ever-evolving landscape of global political economy.

Det finns inget stöd hos den svenska befolkningen för en krympande välfärd. Ingen politiker har gått till val på en sådan politik, tvärtom pratar alla partier om satsningar på äldreomsorgen och skolan. Trots det står välfärden inför ständiga besparingskrav. Hur går det ihop?

I den här boken analyserar Niklas Altermark och Åsa Plesner de idéer, ramar och regler som påverkar beslut om välfärden, bortom valslogans och tv-debatter. Ideologi och institutioner bildar tillsammans ett åtstramningspolitiskt kretslopp som systematiskt utarmar välfärdssystemen.

Genom att förstå de mekanismer som ligger bakom nedskärningarna kan vi också hitta en väg ut ur fällan tillbaka till idén om en gemensam välfärd som bygger på insikten om vår delade sårbarhet.

"Förtjänar att läsas av alla med intresse för ekonomisk politik" (The Economist)  

Under efterkrigstiden kom Chicago att bli symbol för den globala liberaliseringen. Chicagouniversitetets ledande ekonomer utövade med sina analyser ett enormt inflytande över den ekonomiska politiken runt om i världen. Den gamla industristaden Chicago hade blivit nyliberalismens epicentrum.  

I Chicagoskolan skildrar Lanny Ebenstein den klassiska liberalismens utveckling i Chicago, från universitetets grundande 1892 fram till idag. Boken presenterar och granskar den nationalekonomiska institutionens mest namnkunniga forskare: Milton Friedman, George Stigler, Henry Simons, Friedrich Hayek och många fler.    

Lanny Ebenstein är statsvetare och historiker vid University of California. Han har skrivit ett stort antal böcker om det politiska och ekonomiska tänkandets historia, bland annat biografier över Milton Friedman och Friedrich Hayek.

PÅ MIDSOMMARNATTEN 1994 nickar Martin Dahlin in 3-1 mot Ryssland och skickar Sverige vidare i turneringen som ska sluta med ett VM-brons. När svenskarna vaknar på midsommardagen är det till ett nytt land; den ekonomiska krisen är slut, Sverige har gått med i EU, det finns fler tv- och radiokanaler och man kan välja skola och läkare. Det har byggts en bro till Danmark och homosexuella får ingå registrerat partnerskap.

Riktigt så gick det inte till. Men VM-sommaren har i mångas minnen blivit symbolisk för den brytningstid som Sverige gick igenom under 90-talets första år. I 1994: Sommaren som förändrade Sverige för alltid blickar Joakim Broman tillbaka på de många förändringarna 30 år senare, och hittar vårt land idag.

JOAKIM BROMAN är född 1983 i Robertsfors och uppväxt i Ramsele i Ångermanland. Han debuterade 2023 med den kritikerrosade Döden vid Faxälvens strand: Om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin, och arbetar som redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan.