Ekonomisk politik

"Det är obekvämt – och det är just därför den bör läsas." Aftenposten

Vad händer med ett land som blir så rikt att det glömmer hur man skapar värde?

I den uppmärksammade och omdebatterade boken Landet som blev för rikt riktar den norske ekonomen och tidigare McKinsey-partnern Martin Bech Holte skarp kritik mot sitt hemland Norge – och särskilt mot hur landets enorma oljefond används. Hans tes är tydlig: när staten blir för rik, minskar drivkrafterna för arbete, innovation och reform. Välfärdssamhället stagnerar inte av brist, utan av överflöd.

Med erfarenhet från både akademi (Harvard, Stockholms universitet) och näringsliv (McKinsey, Aker ASA) visar Holte hur för stor offentlig sektor och politisk passivitet underminerar tillväxt, arbetslinje och ansvarstagande – inte bara i Norge, utan i hela den nordiska modellen.

Boken har väckt stor debatt i Norge och beskrivits som en väckarklocka.

För länge sedan fanns prinsar och bönder, och mycket få däremellan. Klyftorna mellan rika och fattiga finns fortfarande kvar i vårt samhälle, men den stora berättelsen är en annan. Idag är vi rikare än någonsin tidigare – och trots ett stigande antal miljardärer också jämlikare.

I Superrika och jämlika berättas en ny historia om denna fascinerande historiska utveckling, och en riktning pekas ut för framtiden: Vägen motjämlikhet handlar inte främst om att beskatta framgångsrika entreprenörer – utan om att tvärtom göra det möjligt för fler att bygga en privat förmögenhet.

»Fascinerande … Det här är ett viktigt perspektiv.«Martin Wolf, Financial Times

»En viktig bok.«John Rentoul, The Independent

»Daniel Waldenström, som är professor i nationalekonomi, har skrivit vad jag ser som årets viktigaste bok om ekonomi och politik på svenska. I Superrika och jämlika (2024) tar han hål på den i debatten dominerande föreställningen om att vår tid präglas av snabbt växande ekonomisk ojämlikhet.«Svend Dahl, timbro

*

Daniel Waldenström är professor i ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, där han leder forskningsprogrammet Skatter och samhälle. Tidigare har han undervisat vid Uppsala universitet, Paris School of Economics och UCLA. Hans forskning handlar om ekonomisk ojämlikhet, finanspolitik och ekonomisk historia.

"Förtjänar att läsas av alla med intresse för ekonomisk politik" (The Economist)  

Under efterkrigstiden kom Chicago att bli symbol för den globala liberaliseringen. Chicagouniversitetets ledande ekonomer utövade med sina analyser ett enormt inflytande över den ekonomiska politiken runt om i världen. Den gamla industristaden Chicago hade blivit nyliberalismens epicentrum.  

I Chicagoskolan skildrar Lanny Ebenstein den klassiska liberalismens utveckling i Chicago, från universitetets grundande 1892 fram till idag. Boken presenterar och granskar den nationalekonomiska institutionens mest namnkunniga forskare: Milton Friedman, George Stigler, Henry Simons, Friedrich Hayek och många fler.    

Lanny Ebenstein är statsvetare och historiker vid University of California. Han har skrivit ett stort antal böcker om det politiska och ekonomiska tänkandets historia, bland annat biografier över Milton Friedman och Friedrich Hayek.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Oavsett vilken utmaning vi står inför att stärka sjukvården, skapa nya jobb eller förhindra en klimatapokalyps uppstår oundvikligen samma fråga: hur ska vi betala för det?

I Underskottsmyten visar Stephanie Kelton att den frågan är missriktad. Allt vi har fått lära oss om pengarnas och de statliga utgifternas roll i ekonomin är fel. I synnerhet tron att underskott äventyrar vårt långsiktiga välstånd.

Med hjälp av den moderna penningteorin (MMT) presenterar Kelton en radikalt annorlunda syn på hur vi kan maximera samhällets potential. Snarare än hur vi ska betala uppmanar hon oss att fråga: hur använder vi våra resurser, och vilka underskott har faktiskt betydelse?

Stephanie Kelton är professor i nationalekonomi vid Stone Brook University och har varit chefsekonom i den amerikanska senatens budgetkommitté.

"En rockstjärna inom sitt fält" - The Times

"Den här boken kommer att bli inflytelserik" Financial Times

Boken ges ut i samarbete med det fackliga idéinstitutet Katalys.

»Alla samhällsintresserade bör ha Därför är ojämlikheten viktig högt upp på sin läslista.« Bibliotekstjänst (BTJ), som ger Därför är ojämlikheten viktig helhetsbetyget 5 av 5.

Om rika, fattiga och alla däremellan

Hur kommer det sig att vi blev rika? Varför är somliga fattiga? Ökar den globala ojämlikheten? Kan ojämlikheten vara bra och vad händer egentligen med vår ekonomi den dag robotarna tar över?

Det här är boken om frågan politikerna älskar att bråka om vare sig det gäller lön baserat på kön eller direktörernas jätteutdelningar. Dels för att de inte förstår varandra, dels för att de ibland inte förstår frågorna över huvud taget.

Jesper Roine är en av världens ledande ojämlikhetsforskare och menar att ojämlikhetsfrågorna må vara komplicerade, men de är också avgörande för att hantera alltifrån bostadslånen till vår brinnande planet. Den här boken är kort sagt viktigare och roligare än du tror. 

»Ojämlikhet tillhör de allra mest angelägna frågorna i samhällsdebatten och få ämnen är så ideologiskt impregnerade som de som rör fördelning. Politiskt färgade, starka känslor skymmer ofta sikten; nyanserna uteblir. Därför är Jesper Roines bok så livgivande. Den skingrar dimmorna genom fakta och vetenskaplig stringens. Den ger frågorna historisk förankring, beskriver deras filosofiska rötter och presenterar data på ett pedagogiskt sätt. Om fler samhällsintresserade tog till sig innehållet skulle fördelningsdebatten kunna bli välbehövligt mindre svartvit.« - Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi

»Hur ekonomisk ojämlikhet ska förstås, dess orsaker och konsekvenser är en avgörande samhällsfråga. Den är en viktig komponent inte minst när det gäller hanteringen av brännande framtidsfrågor som klimatkrisen och AI. Samtidigt är ekonomisk ojämlikhet ett mer komplext begrepp än som det framställs i många debatter och forskningen inom området har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Med sin imponerande överblick och djupa förståelse reder Jesper Roine klart och pedagogiskt ut de centrala aspekterna. En mycket viktig bok.« - Gustaf Arrhenius, professor i filosofi vid Stockholms Universitet och VD för Institutet för framtidsstudier

»Jesper Roine skriver engagerat och med djup kunskap om varför ojämlikhet är viktigt. Hans bok förklarar sakligt och begripligt olika perspektiv på ojämlikhet den bör läsas av alla vi som vill förstå och delta i samhällsdebatten.« - Annika Sundén, docent i nationalekonomi och ledamot av Finanspolitiska rådet

»Därför är ojämlikheten viktig är en strålande bok sprängfylld med fakta och klokskap. Den diskuterar allt viktigare samhällsfrågor på ett lättillgängligt sätt och borde därmed vara obligatorisk läsning för alla beslutsfattare, liksom fungera utmärkt i undervisning på olika nivåer. Den rekommenderas varmt till alla samhällsintresserade.« - Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet 

»Ökad ojämlikhet mellan och inom länder bromsar den gröna omställningen och hotar såväl demokratins som välfärdsstatens framtid. Roines bok reder elegant ut begreppsförvirringen och bidrar till en bättre (och faktabaserad) offentlig debatt. Därför är ojämlikheten viktig bör därför vara obligatorisk läsning för alla politiker.« - Annette Alstadsæter, professor i nationalekonomi vid Universitetet för miljø- og biovitenskap i Oslo 

»Fördelningsfrågorna är några av de viktigaste inom nationalekonomin, men diskussionen blir lätt förvirrad eftersom deltagarna ofta talar förbi varandra genom dimmor av filosofi, ekonomi och statistik. Den här boken är ett uppfriskande undantag. Jesper Roine ger en översiktlig och pedagogisk presentation av problemen kring ekonomisk ojämlikhet, såväl i Sverige som globalt.« - Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

»Ojämlikhet är centralt för vår förståelse av hur välfärd skapas och fördelas. Denna bok gör en genomlysning som är både bred och djup! Frågor sätts i ett perspektiv med kopplingar till både data och de djupare filosofiska och historiska rötterna. Genomgående stimulerande, levande och tillgängligt för en bred publik! Ett genuint bidrag som är unikt inte bara i den svenska litteraturen utan även internationellt.« - Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm   

»När vi i framtiden ser tillbaka på de senaste decenniernas ekonomiska utveckling tror jag att den omfördelning som skett och sker, främst av förmögenheter, kommer att sticka ut. Det är en samhällsförändring som kommer att få stora konsekvenser. Om du vill förstå vad som händer läs Jesper Roines bok. Det är en välmatad och lättläst introduktion till ämnet.« - Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet samt tidigare chef för Riksbanken.