Ekonomisk politik

Varför miljardärer betalar för lite skatt – och hur vi ändrar på det.

Gabriel Zucman är en av världens mest inflytelserika nationalekonomer. I många år har han forskat om skatteflykt och rättvis beskattning. Hans slutsats är tydlig: de superrika – personer med ofattbara förmögenheter – bidrar inte med en rimlig andel till det gemensamma. Det är inte bara ett problem för statsfinanserna, utan också en fråga om grundläggande rättvisa.

I februari 2025 röstade den franska nationalförsamlingen för en så kallad Zucmanskatt – en tvåprocentig minimiskatt på de superrikas förmögenheter. Förslaget har sedan dess stått i centrum för en intensiv politisk debatt. I denna bok förklarar Zucman sitt förslag på ett kortfattat och pedagogiskt sätt och visar hur en sådan modell också skulle kunna tillämpas i Sverige.

Med nyskrivet förord av författaren samt efterord av Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé.

Översättning: Vanja Södergren

»Det är obekvämt – och det är just därför den bör läsas.« – Aftenposten

Vad händer med ett land som blir så rikt att det glömmer hur man skapar värde?

I den uppmärksammade och omdebatterade boken Landet som blev för rikt riktar den norske ekonomen och tidigare McKinsey-partnern Martin Bech Holte skarp kritik mot sitt hemland Norge – och särskilt mot hur landets enorma oljefond används. Hans tes är tydlig: när staten blir för rik, minskar drivkrafterna för arbete, innovation och reform. Välfärdssamhället stagnerar inte av brist, utan av överflöd.

Med erfarenhet från både akademi (Harvard, Stockholms universitet) och näringsliv (McKinsey, Aker ASA) visar Holte hur för stor offentlig sektor och politisk passivitet underminerar tillväxt, arbetslinje och ansvarstagande – inte bara i Norge, utan i hela den nordiska modellen.

Boken har väckt stor debatt i Norge och beskrivits som en väckarklocka.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

"Förtjänar att läsas av alla med intresse för ekonomisk politik" (The Economist)  

Under efterkrigstiden kom Chicago att bli symbol för den globala liberaliseringen. Chicagouniversitetets ledande ekonomer utövade med sina analyser ett enormt inflytande över den ekonomiska politiken runt om i världen. Den gamla industristaden Chicago hade blivit nyliberalismens epicentrum.  

I Chicagoskolan skildrar Lanny Ebenstein den klassiska liberalismens utveckling i Chicago, från universitetets grundande 1892 fram till idag. Boken presenterar och granskar den nationalekonomiska institutionens mest namnkunniga forskare: Milton Friedman, George Stigler, Henry Simons, Friedrich Hayek och många fler.    

Lanny Ebenstein är statsvetare och historiker vid University of California. Han har skrivit ett stort antal böcker om det politiska och ekonomiska tänkandets historia, bland annat biografier över Milton Friedman och Friedrich Hayek.

Taking first the profound transformations underway in the global political economy, this pathbreaking new text redefines how we understand trade, finance, money and labour. In this new problem-based approach, the core concerns of the global economy are joined by key topics, spanning energy to development, inequalities to illicit economies, reflecting the fluid and dynamic nature of contemporary GPE scholarship.

The book addresses four major transformations shaping the global political economy today: the questioning of the liberal international order, the rise of the Anthropocene, the technological advancements of the fourth industrial revolution, and the increasing significance of identity politics. These transformations are explored through a comprehensive framework that integrates diverse theoretical and methodological approaches, ensuring a nuanced understanding of real-world problems. Each chapter tackles key problems and global issues, from global energy dependency and rising inequality to the commodification of personal data and platform economies.

The book also emphasises the need for a truly global perspective, integrating lenses, concepts, voices, and ideas from scholarship all round the world. This inclusive approach broadens understanding and reflects the complexity and diversity of the global landscape. By adopting the stance of “hybrid GPE scholars,” the authors bridge the gap between different geographical and intellectual traditions, offering a rich and varied examination of contemporary GPE.

Global Political Economy is an essential resource, providing a fresh and relevant perspective on the field. It fosters critical discussions and debates, encouraging readers to rethink entrenched beliefs and engage with the ever-evolving landscape of global political economy.

PÅ MIDSOMMARNATTEN 1994 nickar Martin Dahlin in 3-1 mot Ryssland och skickar Sverige vidare i turneringen som ska sluta med ett VM-brons. När svenskarna vaknar på midsommardagen är det till ett nytt land; den ekonomiska krisen är slut, Sverige har gått med i EU, det finns fler tv- och radiokanaler och man kan välja skola och läkare. Det har byggts en bro till Danmark och homosexuella får ingå registrerat partnerskap.

Riktigt så gick det inte till. Men VM-sommaren har i mångas minnen blivit symbolisk för den brytningstid som Sverige gick igenom under 90-talets första år. I 1994: Sommaren som förändrade Sverige för alltid blickar Joakim Broman tillbaka på de många förändringarna 30 år senare, och hittar vårt land idag.

JOAKIM BROMAN är född 1983 i Robertsfors och uppväxt i Ramsele i Ångermanland. Han debuterade 2023 med den kritikerrosade Döden vid Faxälvens strand: Om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin, och arbetar som redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan.

»Alla samhällsintresserade bör ha Därför är ojämlikheten viktig högt upp på sin läslista.« Bibliotekstjänst (BTJ), som ger Därför är ojämlikheten viktig helhetsbetyget 5 av 5.

Om rika, fattiga och alla däremellan

Hur kommer det sig att vi blev rika? Varför är somliga fattiga? Ökar den globala ojämlikheten? Kan ojämlikheten vara bra och vad händer egentligen med vår ekonomi den dag robotarna tar över?

Det här är boken om frågan politikerna älskar att bråka om vare sig det gäller lön baserat på kön eller direktörernas jätteutdelningar. Dels för att de inte förstår varandra, dels för att de ibland inte förstår frågorna över huvud taget.

Jesper Roine är en av världens ledande ojämlikhetsforskare och menar att ojämlikhetsfrågorna må vara komplicerade, men de är också avgörande för att hantera alltifrån bostadslånen till vår brinnande planet. Den här boken är kort sagt viktigare och roligare än du tror. 

»Ojämlikhet tillhör de allra mest angelägna frågorna i samhällsdebatten och få ämnen är så ideologiskt impregnerade som de som rör fördelning. Politiskt färgade, starka känslor skymmer ofta sikten; nyanserna uteblir. Därför är Jesper Roines bok så livgivande. Den skingrar dimmorna genom fakta och vetenskaplig stringens. Den ger frågorna historisk förankring, beskriver deras filosofiska rötter och presenterar data på ett pedagogiskt sätt. Om fler samhällsintresserade tog till sig innehållet skulle fördelningsdebatten kunna bli välbehövligt mindre svartvit.« - Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi

»Hur ekonomisk ojämlikhet ska förstås, dess orsaker och konsekvenser är en avgörande samhällsfråga. Den är en viktig komponent inte minst när det gäller hanteringen av brännande framtidsfrågor som klimatkrisen och AI. Samtidigt är ekonomisk ojämlikhet ett mer komplext begrepp än som det framställs i många debatter och forskningen inom området har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Med sin imponerande överblick och djupa förståelse reder Jesper Roine klart och pedagogiskt ut de centrala aspekterna. En mycket viktig bok.« - Gustaf Arrhenius, professor i filosofi vid Stockholms Universitet och VD för Institutet för framtidsstudier

»Jesper Roine skriver engagerat och med djup kunskap om varför ojämlikhet är viktigt. Hans bok förklarar sakligt och begripligt olika perspektiv på ojämlikhet den bör läsas av alla vi som vill förstå och delta i samhällsdebatten.« - Annika Sundén, docent i nationalekonomi och ledamot av Finanspolitiska rådet

»Därför är ojämlikheten viktig är en strålande bok sprängfylld med fakta och klokskap. Den diskuterar allt viktigare samhällsfrågor på ett lättillgängligt sätt och borde därmed vara obligatorisk läsning för alla beslutsfattare, liksom fungera utmärkt i undervisning på olika nivåer. Den rekommenderas varmt till alla samhällsintresserade.« - Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet 

»Ökad ojämlikhet mellan och inom länder bromsar den gröna omställningen och hotar såväl demokratins som välfärdsstatens framtid. Roines bok reder elegant ut begreppsförvirringen och bidrar till en bättre (och faktabaserad) offentlig debatt. Därför är ojämlikheten viktig bör därför vara obligatorisk läsning för alla politiker.« - Annette Alstadsæter, professor i nationalekonomi vid Universitetet för miljø- og biovitenskap i Oslo 

»Fördelningsfrågorna är några av de viktigaste inom nationalekonomin, men diskussionen blir lätt förvirrad eftersom deltagarna ofta talar förbi varandra genom dimmor av filosofi, ekonomi och statistik. Den här boken är ett uppfriskande undantag. Jesper Roine ger en översiktlig och pedagogisk presentation av problemen kring ekonomisk ojämlikhet, såväl i Sverige som globalt.« - Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

»Ojämlikhet är centralt för vår förståelse av hur välfärd skapas och fördelas. Denna bok gör en genomlysning som är både bred och djup! Frågor sätts i ett perspektiv med kopplingar till både data och de djupare filosofiska och historiska rötterna. Genomgående stimulerande, levande och tillgängligt för en bred publik! Ett genuint bidrag som är unikt inte bara i den svenska litteraturen utan även internationellt.« - Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm   

»När vi i framtiden ser tillbaka på de senaste decenniernas ekonomiska utveckling tror jag att den omfördelning som skett och sker, främst av förmögenheter, kommer att sticka ut. Det är en samhällsförändring som kommer att få stora konsekvenser. Om du vill förstå vad som händer läs Jesper Roines bok. Det är en välmatad och lättläst introduktion till ämnet.« - Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet samt tidigare chef för Riksbanken. 

Det finns inget stöd hos den svenska befolkningen för en krympande välfärd. Ingen politiker har gått till val på en sådan politik, tvärtom pratar alla partier om satsningar på äldreomsorgen och skolan. Trots det står välfärden inför ständiga besparingskrav. Hur går det ihop?

I den här boken analyserar Niklas Altermark och Åsa Plesner de idéer, ramar och regler som påverkar beslut om välfärden, bortom valslogans och tv-debatter. Ideologi och institutioner bildar tillsammans ett åtstramningspolitiskt kretslopp som systematiskt utarmar välfärdssystemen.

Genom att förstå de mekanismer som ligger bakom nedskärningarna kan vi också hitta en väg ut ur fällan tillbaka till idén om en gemensam välfärd som bygger på insikten om vår delade sårbarhet.

För länge sedan fanns prinsar och bönder, och mycket få däremellan. Klyftorna mellan rika och fattiga finns fortfarande kvar i vårt samhälle, men den stora berättelsen är en annan. Idag är vi rikare än någonsin tidigare – och trots ett stigande antal miljardärer också jämlikare.

I Superrika och jämlika berättas en ny historia om denna fascinerande historiska utveckling, och en riktning pekas ut för framtiden: Vägen motjämlikhet handlar inte främst om att beskatta framgångsrika entreprenörer – utan om att tvärtom göra det möjligt för fler att bygga en privat förmögenhet.

»Fascinerande … Det här är ett viktigt perspektiv.«Martin Wolf, Financial Times

»En viktig bok.«John Rentoul, The Independent

»Daniel Waldenström, som är professor i nationalekonomi, har skrivit vad jag ser som årets viktigaste bok om ekonomi och politik på svenska. I Superrika och jämlika (2024) tar han hål på den i debatten dominerande föreställningen om att vår tid präglas av snabbt växande ekonomisk ojämlikhet.«Svend Dahl, timbro

*

Daniel Waldenström är professor i ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, där han leder forskningsprogrammet Skatter och samhälle. Tidigare har han undervisat vid Uppsala universitet, Paris School of Economics och UCLA. Hans forskning handlar om ekonomisk ojämlikhet, finanspolitik och ekonomisk historia.

Oavsett vilken utmaning vi står inför att stärka sjukvården, skapa nya jobb eller förhindra en klimatapokalyps uppstår oundvikligen samma fråga: hur ska vi betala för det?

I Underskottsmyten visar Stephanie Kelton att den frågan är missriktad. Allt vi har fått lära oss om pengarnas och de statliga utgifternas roll i ekonomin är fel. I synnerhet tron att underskott äventyrar vårt långsiktiga välstånd.

Med hjälp av den moderna penningteorin (MMT) presenterar Kelton en radikalt annorlunda syn på hur vi kan maximera samhällets potential. Snarare än hur vi ska betala uppmanar hon oss att fråga: hur använder vi våra resurser, och vilka underskott har faktiskt betydelse?

Stephanie Kelton är professor i nationalekonomi vid Stone Brook University och har varit chefsekonom i den amerikanska senatens budgetkommitté.

"En rockstjärna inom sitt fält" - The Times

"Den här boken kommer att bli inflytelserik" Financial Times

Boken ges ut i samarbete med det fackliga idéinstitutet Katalys.

Hur dyrt får det bli egentligen? Inflationen i Sverige är den högsta på över tre decennier. Som enda svar har Riksbanken höjt räntorna i historiskt hög takt. Tanken är att om vi får mindre pengar att spendera, så ska det hålla tillbaka prisökningarna.

Men måste vi bli fattigare för att bekämpa inflationen?

Nej, menar Elinor Odeberg, särskilt inte när storföretagen gör rekordvinster. Inflationen är en historia om marknadsekonomins misslyckanden, och det är dags att rikta strålkastaren mot politiken bakom prisökningarna. En bok om varför inflation inte ska bekämpas på bekostnad av vanligt folk.

Elinor Odeberg, född 1989 i Stockholm, är ekonomhistoriker med mångårig utrednings- erfarenhet. Hon har arbetat som politiskt sakkunnig på Finansdepartementet med särskilt ansvar för internationell ekonomisk politik. Dyrtider är hennes första bok.

»This is brilliant«Isabella Weber

»avmystifierar flera sanningar inom ekonomisk politik«  Elin Grelsson, Expressen 

»pedagogisk i bästa bemärkelse (...) Författarens språk har ett personligt driv och läsaren gläds ofta åt hennes träffande och roliga formuleringar. Samtidigt har hon ett allvarligt budskap om hur svensk ekonomisk politik ska reformeras.« Kaj Odestål, ETC Nyhetsmagasin

Långt före coronapandemin hade kapitalismen kört fast. Det ekonomiska systemet saknar svar på mänsklighetens största utmaningar, som sjukdomar, ojämlikhet och inte minst klimatkrisen.

Med inspiration från månlandningsprogrammet manar Mariana Mazzucato oss att uppbåda samma beslutsamhet och experimentlusta på vår tids massiva kriser. Vi måste både tänka nytt och tänka större. Genom ett uppdragsorienterat angreppssätt kan vi mobilisera våra resurser för att lösa konkreta problem.

För att lyckas måste vi återupptäcka statens potential, förändra kapitalismen i grunden och framförallt återfinna en känsla av gemensamt syfte. Bara så kan vi hitta vägen ut ur mänsklighetens dystra belägenhet och bygga en mer optimistisk framtid.

Mariana Mazzucato är professor i innovationsekonomi vid University College London och har mottagit flera internationella priser, bland annat John Von Neumann-priset år 2020 och Leontief-priset 2018. Hon har pekats ut som en av världens tre viktigaste tänkare om innovation av New Republic. Tidningen Wired har utsett Mazzucato till en av 25 ledare som formar kapitalismens framtid.

Hur dyrt får det bli egentligen? När inflationen i Sverige var den högsta på över tre decennier höjde Riksbanken räntan i historiskt hög takt. Tanken var att om vi fick mindre pengar att spendera så skulle det hålla tillbaka priserna. Men är höjda räntor det enda sättet att bromsa prisökningstakten? Måste vi bli fattigare för att få ned inflationen?

Nej, menar Elinor Odeberg, särskilt inte när storföretagen samtidigt gör rekordvinster. I hennes uppmärksammade bok riktar hon strålkastaren mot politiken bakom prishöjningarna. En bok om varför inflation inte ska bekämpas på bekostnad av vanligt folk.

»This is brilliant« Isabella Weber

»avmystifierar flera sanningar inom ekonomisk politik«  Elin Grelsson, Expressen 

»pedagogisk i bästa bemärkelse (...) Författarens språk har ett personligt driv och läsaren gläds ofta åt hennes träffande och roliga formuleringar. Samtidigt har hon ett allvarligt budskap om hur svensk ekonomisk politik ska reformeras.« Kaj Odestål, ETC Nyhetsmagasin

Utan förbättrad produktivitet hade vi fortfarande levt i ett förindustriellt samhälle. Men vilka perspektiv bör intas och vilka frågor bör ställas för att landa rätt om framtidens produktivitet? Vilka är de centrala målkonflikterna? Hur bör politiken för högre produktivitet se ut?

I den här boken, som samlar utvalda texter skrivna av Daniel Lind, kopplas Sveriges produktiva förmåga samman med ett antal samtida förändringar av ekonomi, politik och samhälle. Det handlar bland annat om klimatkrisen, den långa perioden av underinvesteringar och Kinas roll i världsekonomin. Men det handlar också om löntagarnas kollektiva förhandlingsstyrka, om arbetsmiljö och om teknikutveckling.

Se verkligheten. Identifiera problemen. Utvärdera, diskutera och reflektera över den förda politiken och dess konsekvenser. Undersök problemen i deras sammanhang och formulera preliminära hypoteser utifrån bästa tillgängliga fakta. För en öppen dialog med medborgarna i viktiga politiska frågor.   

Dessa meningar utgör enligt Kurt Lundgren kärnan i vad han benämner det pragmatiska protokollet . Det kan ses som ett politiskt regelsystem som utvecklades under 1800- och 1900-talet under inflytande av de amerikanska pragmatiska filosoferna Charles Sanders Peirce, William James och John Dewey. 

I Sverige fick pragmatismen ett starkt inflytande över det politiska tänkandet, inte minst utredningsväsendet, under framväxten av välfärdssamhället.    Men i en tid av snabb digitalisering och globalisering och med nya generationer politiker har det blivit allt svårare att upprätthålla pragmatismen. Sverige har stora olösta problem på områden som integrationen, arbetsmarknaden, upprätthållandet av rättsstaten, energiförsörjningen, välfärdssamhällets funktionalitet med mera.   

Vad som oroar är att dagens politiker på punkt efter punkt överger det pragmatiska protokollet. Det viktigaste tycks vara att vinna partipolitiska poänger, inte att lösa samhällsproblemen. I stället borde vi satsa på att åter knyta an till den pragmatiska politiska kulturen och anpassa den till en ny tid. Med en återupprättad pragmatism skulle vi ha en mycket större chans att möta dagens stora utmaningar. Sverige kan så mycket bättre.