Ekonomisk politik

"Det är obekvämt – och det är just därför den bör läsas." Aftenposten

Vad händer med ett land som blir så rikt att det glömmer hur man skapar värde?

I den uppmärksammade och omdebatterade boken Landet som blev för rikt riktar den norske ekonomen och tidigare McKinsey-partnern Martin Bech Holte skarp kritik mot sitt hemland Norge – och särskilt mot hur landets enorma oljefond används. Hans tes är tydlig: när staten blir för rik, minskar drivkrafterna för arbete, innovation och reform. Välfärdssamhället stagnerar inte av brist, utan av överflöd.

Med erfarenhet från både akademi (Harvard, Stockholms universitet) och näringsliv (McKinsey, Aker ASA) visar Holte hur för stor offentlig sektor och politisk passivitet underminerar tillväxt, arbetslinje och ansvarstagande – inte bara i Norge, utan i hela den nordiska modellen.

Boken har väckt stor debatt i Norge och beskrivits som en väckarklocka.

Varför miljardärer betalar för lite skatt – och hur vi ändrar på det.

Gabriel Zucman är en av världens mest inflytelserika nationalekonomer. I många år har han forskat om skatteflykt och rättvis beskattning. Hans slutsats är tydlig: de superrika – personer med ofattbara förmögenheter – bidrar inte med en rimlig andel till det gemensamma. Det är inte bara ett problem för statsfinanserna, utan också en fråga om grundläggande rättvisa.

I februari 2025 röstade den franska nationalförsamlingen för en så kallad Zucmanskatt – en tvåprocentig minimiskatt på de superrikas förmögenheter. Förslaget har sedan dess stått i centrum för en intensiv politisk debatt. I denna bok förklarar Zucman sitt förslag på ett kortfattat och pedagogiskt sätt och visar hur en sådan modell också skulle kunna tillämpas i Sverige.

Med nyskrivet förord av författaren samt efterord av Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé.

Översättning: Vanja Södergren

Recensioner och citat om boken

En saklig vidräkning med ett samhälle och en värld som kapats av de allra rikaste. – Lars Henriksson, Göteborgs-Posten

Ekonomi när den är som mest användbar. Läs den, sprid den – och låt oss sätta i gång. – Rutger Bregman, bästsäljande författare

Liten till format och pris men stor i sina idéer. – France Inter (Bistroscopie)

En lättillgänglig och engagerande vägledning för alla som vill delta i debatten om skatterättvisa. – Der Tagesspiegel

En kompakt men skarpsinnig studie av den globaliserade kapitalismens blinda fläckar. – Deutschlandfunk Kultur

Pedagogiskt och lättfattligt. Helhetsbetyg 4/5 – Anders Weidung, BTJ nr 11 2026

Zucmans idé har skakat om den franska politiska debatten. – Trouw

För länge sedan fanns prinsar och bönder, och mycket få däremellan. Klyftorna mellan rika och fattiga finns fortfarande kvar i vårt samhälle, men den stora berättelsen är en annan. Idag är vi rikare än någonsin tidigare – och trots ett stigande antal miljardärer också jämlikare.

I Superrika och jämlika berättas en ny historia om denna fascinerande historiska utveckling, och en riktning pekas ut för framtiden: Vägen motjämlikhet handlar inte främst om att beskatta framgångsrika entreprenörer – utan om att tvärtom göra det möjligt för fler att bygga en privat förmögenhet.

»Fascinerande … Det här är ett viktigt perspektiv.«Martin Wolf, Financial Times

»En viktig bok.«John Rentoul, The Independent

»Daniel Waldenström, som är professor i nationalekonomi, har skrivit vad jag ser som årets viktigaste bok om ekonomi och politik på svenska. I Superrika och jämlika (2024) tar han hål på den i debatten dominerande föreställningen om att vår tid präglas av snabbt växande ekonomisk ojämlikhet.«Svend Dahl, timbro

*

Daniel Waldenström är professor i ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, där han leder forskningsprogrammet Skatter och samhälle. Tidigare har han undervisat vid Uppsala universitet, Paris School of Economics och UCLA. Hans forskning handlar om ekonomisk ojämlikhet, finanspolitik och ekonomisk historia.

"Förtjänar att läsas av alla med intresse för ekonomisk politik" (The Economist)  

Under efterkrigstiden kom Chicago att bli symbol för den globala liberaliseringen. Chicagouniversitetets ledande ekonomer utövade med sina analyser ett enormt inflytande över den ekonomiska politiken runt om i världen. Den gamla industristaden Chicago hade blivit nyliberalismens epicentrum.  

I Chicagoskolan skildrar Lanny Ebenstein den klassiska liberalismens utveckling i Chicago, från universitetets grundande 1892 fram till idag. Boken presenterar och granskar den nationalekonomiska institutionens mest namnkunniga forskare: Milton Friedman, George Stigler, Henry Simons, Friedrich Hayek och många fler.    

Lanny Ebenstein är statsvetare och historiker vid University of California. Han har skrivit ett stort antal böcker om det politiska och ekonomiska tänkandets historia, bland annat biografier över Milton Friedman och Friedrich Hayek.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Oavsett vilken utmaning vi står inför att stärka sjukvården, skapa nya jobb eller förhindra en klimatapokalyps uppstår oundvikligen samma fråga: hur ska vi betala för det?

I Underskottsmyten visar Stephanie Kelton att den frågan är missriktad. Allt vi har fått lära oss om pengarnas och de statliga utgifternas roll i ekonomin är fel. I synnerhet tron att underskott äventyrar vårt långsiktiga välstånd.

Med hjälp av den moderna penningteorin (MMT) presenterar Kelton en radikalt annorlunda syn på hur vi kan maximera samhällets potential. Snarare än hur vi ska betala uppmanar hon oss att fråga: hur använder vi våra resurser, och vilka underskott har faktiskt betydelse?

Stephanie Kelton är professor i nationalekonomi vid Stone Brook University och har varit chefsekonom i den amerikanska senatens budgetkommitté.

"En rockstjärna inom sitt fält" - The Times

"Den här boken kommer att bli inflytelserik" Financial Times

Boken ges ut i samarbete med det fackliga idéinstitutet Katalys.