Visar resultat för..."Genus"

Har du hört att ord kan utgöra våld eller att vetenskap är sexistisk? Har du läst att vissa människor inte borde utöva yoga eller laga kinesisk mat för det är kulturell appropriering? Eller fått höra att det kan vara hälsosamt att vara överviktigt, att det inte finns något sådant som biologiskt kön eller att bara vita människor kan vara rasistiska? Är du förvirrad av dessa idéer och undrar över hur de så framgångsrikt lyckats utmana det västerländska samhällets sunda förnuft?

Helen Pluckrose och James Lindsay berättar hur tillämpad kritisk teori, den dogmatiska lära som ligger till grund för dessa idéer har utvecklats – från det rudimentära ursprunget i fransk postmodernism och Frankfurtskola till dess förverkligande inom aktivistiska akademiska discipliner.

Idag kan dessa teorier kännas igen lika mycket genom deras manifestationer, som t ex cancel culture, deplatforming och uthängning i sociala media, som av dess principer, vilka alltför ofta omfamnas som oproblematiska självklarheter i media: kunskap är en social konstruktion, vetenskap och förnuft är verktyg för förtryck eller all mänsklig interaktion handlar ytterst om förtryckande maktutövning, och ord är farliga.

Författarna varnar för den okontrollerade spridningen av dessa idéer sprungna ur motupplysningen, eftersom de utgör ett hot – inte bara mot den liberala demokratin – utan även mot moderniteten i sig och dess humanistiska och vetenskapliga landvinningar. Samtidigt som de erkänner behovet av att ifrågasätta självgodheten hos dem som anser att vi redan skulle ha uppnått ett rättvist samhälle fullt ut, visar Pluckrose och Lindsay hur aktivisterna ofta gör betydligt mer skada än nytta. Inte minst för just de marginaliserade grupper som de påstår sig företräda. Författarna gör också reda för den alarmerande inkonsekventa och intoleranta moral som förespråkas.

Endast genom en korrekt förståelse av dessa idéers innehåll och framväxt kan de som värdesätter vetenskap, förnuft och konsekvent liberal etik, med framgång utmana denna destruktiva och auktoritära ortodoxi inom akademin och samhället i stort

Med Vem är rädd för genus? återvänder Judith Butler till det intellektuella slagfältet och de frågeställningar som hen tog upp i sin numera klassiska Genustrubbel, en av världens mest lästa genusböcker. De frågor som Butler då tog upp har idag fått förnyad aktualitet, då kön och identitet har blivit identitetspolitiska slagträn i en ny politisk diskurs, där auktoritära regimer målar upp genusvetenskapen som en av kärnfamiljens och den traditionella livsstilens stora fiender.

Snarare än en ny teori är Vem är rädd för genus? ett reportage från en värld, där kön, identitet och rättigheter på ett olyckligt sätt har tagits som gisslan i ett alltmer oresonligt kultur- och civilisationskrig. Detta är på samma gång en angripen akademikers försvarsskrift och en plädering för allas vår rätt att vara just den vi vill vara.

En metodbok för drama och genus i förskolan. Genom lek och improvisation i spännande och fantasifulla äventyr får barnen på ett roligt och lekfullt sätt över inlevelseförmåga, lyhördhet och samarbetsförmåga med ett genusmedvetet synsätt. 

Genus är både ett komplext och omdebatterat begrepp. Denna bok belyser begreppets framväxt och etablering, men också den kritik som riktats mot det. Boken lyfter centrala teorier kring kön och genus, diskuterar samspelet mellan biologi och kultur samt hur begreppet förhåller sig till postkoloniala perspektiv och intersektionalitet. Den visar även på utmaningar som könsöverskridande ställer på genusforskning och feministisk teori.

Boken vänder sig till studenter inom genusvetenskap och andra utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora.

Sagt om boken

"Eriksson och Gottzén lyckas i denna behändiga bok sammanfatta både historia och samtid i genusforskningen. På ett insiktsfullt sätt och med ett lättfattligt språk presenterar författarna genusbegreppets teoretiska vindlingar och utveckling. Jag har svårt att tänka mig en bättre text för studenter såväl som andra kunskapstörstande personer med intresse för genusfrågor." Ulf Mellström, professor i genusvetenskap och sociologi vid Karlstads universitet

"Det här är en efterlängtad introduktionsbok till genusbegreppet. Författarna lyckas på ett elegant och lättillgängligt sätt redogöra för hur begreppet genus vuxit fram, använts, utvecklats över tid, vad det bidragit med och vilka debatter som omgärdat det. Det är en bok som fyller ett tomrum för såväl studenter som andra som söker kunskap om genusbegreppet och om betydelsen av att förstå världen utifrån ett genusperspektiv."Terese Anving, fil.dr i sociologi och biträdande lektor i genusvetenskap, Lunds universitet

Om författarna

Mia Eriksson är fil.dr i genusvetenskap och lektor vid Lunds universitet. Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Kliv in i stadens gömda, förbisedda och försvunna rum!  

I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg i Stockholm från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. Antologin tar sin början bland de första omstridda schweizerierna i Staden mellan broarna, passerar stadens nya centrum för konsumtion och förströelser på Norr, gör uppehåll på det fashionabla Östermalm och avslutas i de förfallna Klarakvarteren.  

Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra Smedjegatan, träda in i undangömda kökstrappor, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och bekanta sig med de stora varuhusens upplysta skyltfönster. Vandringen avslutas bakom kulisserna på den svenska syndens stråk Klara porra under 1970-talet.  

Rummen har både fysiska och mentala gränser. De präglas av normer och ideal kring manligt och kvinnligt, liksom av gränsöverskridanden i spänningsfälten mellan offentligt och privat, arbete och fritid, smutsigt och rent, konsumtion och produktion. Det är också rum  som inte alltid lämnat tydliga spår i kulturarvsinstitutionernas samlingar.  

Antologin Bakom stadens kulisser är ett resultat av forskningsprojektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia. Genom ett nära samarbete mellan arkivarier, antikvarier och forskare har projektet syftat till att skriva fram en mer mångfacetterad stadshistoria med utgångspunkt i de spår av levt liv som speglas i kulturarvsinstitutionernas föremål, bilder och foton.

Boken ger ett unikt helhetsgrepp på genus och brott och är den första boken i serien Kriminologiska perspektiv på ... Boken tar upp betydelsen av ett genusperspektiv vid brott och tre perspektiv står i fokus: orsaker till brott, offer för brott och samhällets kontroll av brott. Aktuell forskning inom området presenteras, varvat med tydliga exempel för ökad åskådlighet.

Boken belyser frågor som:

Kriminologiska perspektiv på genus & brott vänder sig till studenter på utbildningar inom exempelvis kriminologi, socialt arbete och sociologi. Den kan med fördel användas som fortbildning av professionella inom rättsväsende, socialt arbete och liknande områden. Även forskare inom dessa områden kan ha utbyte av att läsa boken liksom en intresserad allmänhet.

Sagt om boken"Det kriminologiska fältet är verkligen i behov av en introducerande bokserie på svenska och Genus och brott av Tove Pettersson är en passande start för serien." Micael Björk, professor i sociologi.

Om författarenTove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Utöver frågor om genus och brott har hennes forskning bland annat handlat om ungdomar placerade på särskilda ungdomshem och polisens arbete riktat mot ungdomar.

Hur kan operasångarens konstnärliga handlingsutrymme vidgas? Det är en av frågorna i Släpp sångarna loss! där Tove Dahlberg i samarbete med andra yrkesverksamma inom scenkonsten undersöker genus och gestaltningsnormer i operavärlden. Med scener ur standardrepertoaren och nyskrivna verk som arbetsmaterial vaskas nya verktyg och förhållningssätt fram. Teoretiska perspektiv omvandlas till en vokal och kroppslig sångarpraktik. Längs vägen utforskas gestaltningskonventioner - hur de skiljer sig åt i olika röstfack och hur de kan förändras. Tove Dahlberg leker med stereotyper, inspireras av dragking-teknik, utmanar hur kanoniserade roller brukar gestaltas och vad som ingår i sångarens yrkesroll. Hon undersöker också gestaltning av intimitet och skillnader mellan trygghet och tillit.

TOVE DAHLBERG är sångare, utbildad först inom jazz vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, därefter inom opera vid Operastudio '67 och dåvarande Operahögskolan i Stockholm. Hon har haft solistuppdrag vid Covent Garden i London, La Monnaie-operan i Bryssel, Opéra National de Lyon och Lincoln Center i New York och på operafestivalerna i Glyndebourne, Florens och Aix-en-Provence. I Sverige har hon framträtt vid Kungliga Operan, Drottningholms slottsteater och Folkoperan. Bland rollerna märks Dorabella i Così fan tutte (Mozart), Cherubin i Figaros bröllop (Mozart), Kleopatra i Julius Caesar (Händel) och titelrollerna i Julie (Philippe Boesmans efter Strindbergs drama) och Pelléas och Mélisande (Debussy). Släpp sångarna loss! är Tove Dahlbergs doktorsavhandling.

Med nytt efterord av Fanny Ambjörnsson

Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I I en klass för sig, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor. Fram växer en bild, som är mera komplicerad och mycket intressantare än den vi möter i medierna. Vi får veta hur unga tjejer både upprätthåller och utmanar föreställningarna om den normala tjejen. Om vilken roll klass, sexualitet och etnicitet spelar. Ett trettiotal tjejer mellan 16 och 18 år, på två skilda gymnasieprogram, skildras. De går Samhällsprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet, två klasser med olika syn på sig själva och andra. Och som de själva uttrycker: »Ja, och om BF tänker man rassel rassel i korridorerna, såna som typ gör mer väsen av sig« och »Tjejerna i Natur och Samhälls är finare kan man säga. De går liksom med sina små dräkter i skolan. De är lite fina i kanten, lite mer strikta«. FÖRFATTAREN: Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och verksam vid Stockholms Universitet. Tillsammans med fyra vänner har hon skrivit böckerna Ett Hjärta i Jeans. Och Andra texter om Tjejer och Tjejers Grejer. (Alfabeta 1997) och Uppror Pågår. Feminister i Tre Generationer. (Alfabeta 1999), som båda vänder sig till ungdomar i högstadie- gymnasieåldern. Ambjörnsson har också medverkat i antologierna Behag och Begär (Carlssons 1998) och Sexualitetens Omvandlingar (Daidalos 2003).

Läsandet och kärleken till böcker förenar de fyra författarnas väg genom skolgång och yrkesarbete till en tillhörighet i forskning, undervisning och akademiskt ledarskap. De olika berättelserna har vuxit fram ur ett kollektivt tankearbete utifrån erfarenheter som sammantaget skapat olika böjningsformer av genus, klass och akademiskt livslopp. Varje berättelse är unik, men har sin grund i de nordliga livsomständigheter som författarna delar. Drivkrafter är också längtan, nyfikenhet och kunskapsglädje.  

I våra samtal har akademin ofta fått rumsliga uttryck vi har talat om mellanrum, möjlighetsrum, instängda rum, statusrum eller frihetsrum. Rummet i sin konkreta geografiska form av Norrland/Norden har vi gemensamt det norra Sverige som varit vår start och utgångspunkt.    

Alla fyra författare är professorer vid Umeå universitet: Britta Lundgren, professor emerita i etnologi; Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap med inriktning på humaniora; Ann Öhman, professor i genusvetenskap och sjukgymnastik; Hildur Kalman, professor i socialt arbete och docent i vetenskapsteori.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.   

Författarna kommer från olika discipliner - etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap - men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur.    Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.  

Redaktörerna Karin S. Lindelöf och Annie Woube har tidigare bland annat publicerat I tjejers spår - för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande (Makadam 2019).  

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Finns även som e-bok (ISBN 978-91-7655-460-9).

Boken tar ett helhetsgrepp om frågan om identitet, matematik och genus i förskola och skola. Den beskriver hur identitet formas i sociala samspel, miljöer och media. Den nya upplagan innehåller ett nytt kapitel som tar upp ny forskning om självförståelse i relation till matematik. Nytt är även kapitlet om den internationella strömningen STEAM (Science, Technology, Engineering, Art och Mathematics) som knyter an till frågor om likvärdighet, jämställdhet och feminism.

Boken förhåller sig till aktuella styrdokument och läroplaner och vänder sig till blivande och verksamma lärare.

Om författarenAnna Palmer är docent i ämnet förskoledidaktik och föreståndare för Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Exhibiting a wealth of interesting activities and novel structures, Boswellic acid and the other terpenoids of the genus Boswellia (from which frankincense is derived) are a growing source of interest for the natural product drug discovery community. Chemistry and Bioactivity of Boswellic Acids and Other Terpenoids of the Genus Boswellia presents, in a single volume for the first time, key research into their structures, synthesis and potential as starting points for the development of medicinal agents.

Drawing on the authors' expert knowledge, this volume is an interesting insight into the identification of novel compounds from endemic plant sources, and is a useful tool for all researchers involved in the discovery and development of bioactive structures from natural products.

The Genus Citrus presents the enormous amount of new knowledge that has been generated in recent years on nearly all topics related to citrus. Beginning with an overview of the fundamental principles and understanding of citrus biology and behavior, the book provides a comprehensive view from Citrus evolution to current market importance. Reporting on new insights supported by the elucidation of the citrus genome sequence, it presents groundbreaking theories and fills in previous knowledge gaps.

Because citrus is among the most difficult plants to improve through traditional breeding, citrus researchers, institutions and industries must quickly learn to adapt to new developments, knowledge and technologies to address the biological constraints of a unique fruit-tree such as citrus. Despite the challenges of working with citrus, tremendous progress has been made, mostly through advances in molecular biology and genomics. This book is valuable for all those involved with researching and advancing, producing, processing, and delivering citrus products.