Under hela 1900-talet har ny populärkultur ofta följts av moralpanik: en stark oro, rädsla och upprördhet. Filmkyssar, Stålmannen-tidningar och tv-spelsvåld har anklagats för kommersialisering, amerikanisering, sexualisering och våldsförhärligande. Den här boken skriver den svenska moralpanikens historia ur ett genusperspektiv, och förklarar hur lågkultur kopplats samman med klass, nationalitet och inte minst med föreställningen om den våldsamme pojken. Ett antal ingående analyser av debatterna om film, video, serietidningar och tv- och datorspel kastar nytt ljus över den kontinuerliga diskussionen om de kulturella normer som omger sex, våld och smak.

Under hela 1900-talet har ny populärkultur ofta följts av moralpanik: en stark oro, rädsla och upprördhet. Filmkyssar, Stålmannen-tidningar och tv-spelsvåld har anklagats för kommersialisering, amerikanisering, sexualisering och våldsförhärligande. Den här boken skriver den svenska moralpanikens historia ur ett genusperspektiv, och förklarar hur lågkultur kopplats samman med klass, nationalitet och inte minst med föreställningen om den våldsamme pojken. Ett antal ingående analyser av debatterna om film, video, serietidningar och tv- och datorspel kastar nytt ljus över den kontinuerliga diskussionen om de kulturella normer som omger sex, våld och smak.

Under hela 1900-talet har ny populärkultur ofta följts av moralpanik: en stark oro, rädsla och upprördhet. Filmkyssar, Stålmannen-tidningar och tv-spelsvåld har anklagats för kommersialisering, amerikanisering, sexualisering och våldsförhärligande. Den här boken skriver den svenska moralpanikens historia ur ett genusperspektiv, och förklarar hur lågkultur kopplats samman med klass, nationalitet och inte minst med föreställningen om den våldsamme pojken. Ett antal ingående analyser av debatterna om film, video, serietidningar och tv- och datorspel kastar nytt ljus över den kontinuerliga diskussionen om de kulturella normer som omger sex, våld och smak.