Genus är både ett komplext och omdebatterat begrepp. Denna bok belyser begreppets framväxt och etablering, men också den kritik som riktats mot det. Boken lyfter centrala teorier kring kön och genus, diskuterar samspelet mellan biologi och kultur samt hur begreppet förhåller sig till postkoloniala perspektiv och intersektionalitet. Den visar även på utmaningar som könsöverskridande ställer på genusforskning och feministisk teori.

Boken vänder sig till studenter inom genusvetenskap och andra utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora.

Sagt om boken

"Eriksson och Gottzén lyckas i denna behändiga bok sammanfatta både historia och samtid i genusforskningen. På ett insiktsfullt sätt och med ett lättfattligt språk presenterar författarna genusbegreppets teoretiska vindlingar och utveckling. Jag har svårt att tänka mig en bättre text för studenter såväl som andra kunskapstörstande personer med intresse för genusfrågor." Ulf Mellström, professor i genusvetenskap och sociologi vid Karlstads universitet

"Det här är en efterlängtad introduktionsbok till genusbegreppet. Författarna lyckas på ett elegant och lättillgängligt sätt redogöra för hur begreppet genus vuxit fram, använts, utvecklats över tid, vad det bidragit med och vilka debatter som omgärdat det. Det är en bok som fyller ett tomrum för såväl studenter som andra som söker kunskap om genusbegreppet och om betydelsen av att förstå världen utifrån ett genusperspektiv."Terese Anving, fil.dr i sociologi och biträdande lektor i genusvetenskap, Lunds universitet

Om författarna

Mia Eriksson är fil.dr i genusvetenskap och lektor vid Lunds universitet. Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Den 22 juli 2011 genomförde Anders Behring Breivik en terrorattack i Norge som dödade sjuttiosju människor. Attacken var politiskt motiverad och hade som mål att försvara den norska nationen och den västerländska civilisationen mot muslimers, feministers och kulturmarxisters förment destruktiva inflytande. Men vem var egentligen terroristen Breivik? Otaliga journalister, forskare och författare har sökt besvara den frågan, ett sökande som ofta tagit dem djupt in i människan Anders liv. De har letat efter bakomliggande orsaker och funnit dem i barndomens trasiga familjerelationer, ungdomsårens utanförskap och vuxenlivets misslyckanden på arbetsmarknaden och i kärleksrelationerna. Genusvetaren Mia Eriksson undersöker hur texter av bland andra Erika Fatland, Karl Ove Knausgård, Toril Moi och Åsne Seierstad berättar om Breivik. Utifrån teorier om det affektiva läsandet och genusvetenskapliga perspektiv på maskulinitet, sexualitet, vithet och ålder frågar hon sig vad dessa berättelser gör med den som läser dem. Varför blir det exempelvis viktigt att berätta att Breivik använde smink eller att vissa av hans vänner trodde att han var homosexuell? Vad menar dessa texter att vi kan lära oss om terrorism och våld genom att skriva fram sådana detaljer? Men det handlar också om etiska förhållningssätt till berättelser om våld, terrorism och död. Kan en detaljerad våldsbeskrivning någonsin fylla en etisk funktion eller är den dömd att läsas som sensationell underhållning? Berättelserna om Breivik känns i hela kroppen, men vad gör dessa känslor? Och vad är relationen mellan en känslosam läsupplevelse och det etiska kravet på en mer rättvis, jämställd och icke-våldsam värld? Mia Eriksson är född 1983 och verksam vid Göteborgs universitet. "Berättelser om Breivik. Affektiva läsningar av våld och terrorism" är hennes doktorsavhandling i genusvetenskap.

Mirjam Karlsson, del 1.En vårdag hittas en kvinna mördad i Häckeberga naturreservat i Skåne. Utredningen, som leds av kriminalpolis Mirjam Karlsson, tar fart när kvinnan visar sig vara syster till den kända mördaren och pedofilen Sten Mollsäter som sitter inlåst på livstid. My Hed är Mirjams barndomsvän och journalist som även hon blir involverad när hon skriver om mordet. My bestämmer sig för att besöka Sten Mollsäter i fängelset för att få en djupare inblick i offrets historia. Besöket lämnar henne med fler frågor än svar, samtidigt som hon av en slump upptäcker något som omkullkastar hela hennes tillvaro. Jakten på sanningen för henne utanför landets gränser, till en historia som har sin början på en strand i Smygehuk redan 1975. Samtidigt sker ytterligare ett mord. Och sedan ännu ett.

Genus är både ett komplext och omdebatterat begrepp. Denna bok belyser begreppets framväxt och etablering, men också den kritik som riktats mot det. Boken lyfter centrala teorier kring kön och genus, diskuterar samspelet mellan biologi och kultur samt hur begreppet förhåller sig till postkoloniala perspektiv och intersektionalitet. Den visar även på utmaningar som könsöverskridande ställer på genusforskning och feministisk teori.

Boken vänder sig till studenter inom genusvetenskap och andra utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora.

Sagt om boken

"Eriksson och Gottzén lyckas i denna behändiga bok sammanfatta både historia och samtid i genusforskningen. På ett insiktsfullt sätt och med ett lättfattligt språk presenterar författarna genusbegreppets teoretiska vindlingar och utveckling. Jag har svårt att tänka mig en bättre text för studenter såväl som andra kunskapstörstande personer med intresse för genusfrågor." Ulf Mellström, professor i genusvetenskap och sociologi vid Karlstads universitet

"Det här är en efterlängtad introduktionsbok till genusbegreppet. Författarna lyckas på ett elegant och lättillgängligt sätt redogöra för hur begreppet genus vuxit fram, använts, utvecklats över tid, vad det bidragit med och vilka debatter som omgärdat det. Det är en bok som fyller ett tomrum för såväl studenter som andra som söker kunskap om genusbegreppet och om betydelsen av att förstå världen utifrån ett genusperspektiv."Terese Anving, fil.dr i sociologi och biträdande lektor i genusvetenskap, Lunds universitet

Om författarna

Mia Eriksson är fil.dr i genusvetenskap och lektor vid Lunds universitet. Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Den 22 juli 2011 genomförde Anders Behring Breivik en terrorattack i Norge som dödade sjuttiosju människor. Attacken var politiskt motiverad och hade som mål att försvara den norska nationen och den västerländska civilisationen mot muslimers, feministers och kulturmarxisters förment destruktiva inflytande. Men vem var egentligen terroristen Breivik? Otaliga journalister, forskare och författare har sökt besvara den frågan, ett sökande som ofta tagit dem djupt in i människan Anders liv. De har letat efter bakomliggande orsaker och funnit dem i barndomens trasiga familjerelationer, ungdomsårens utanförskap och vuxenlivets misslyckanden på arbetsmarknaden och i kärleksrelationerna. Genusvetaren Mia Eriksson undersöker hur texter av bland andra Erika Fatland, Karl Ove Knausgård, Toril Moi och Åsne Seierstad berättar om Breivik. Utifrån teorier om det affektiva läsandet och genusvetenskapliga perspektiv på maskulinitet, sexualitet, vithet och ålder frågar hon sig vad dessa berättelser gör med den som läser dem. Varför blir det exempelvis viktigt att berätta att Breivik använde smink eller att vissa av hans vänner trodde att han var homosexuell? Vad menar dessa texter att vi kan lära oss om terrorism och våld genom att skriva fram sådana detaljer? Men det handlar också om etiska förhållningssätt till berättelser om våld, terrorism och död. Kan en detaljerad våldsbeskrivning någonsin fylla en etisk funktion eller är den dömd att läsas som sensationell underhållning? Berättelserna om Breivik känns i hela kroppen, men vad gör dessa känslor? Och vad är relationen mellan en känslosam läsupplevelse och det etiska kravet på en mer rättvis, jämställd och icke-våldsam värld? Mia Eriksson är född 1983 och verksam vid Göteborgs universitet. "Berättelser om Breivik. Affektiva läsningar av våld och terrorism" är hennes doktorsavhandling i genusvetenskap.

Mirjam Karlsson, del 1.En vårdag hittas en kvinna mördad i Häckeberga naturreservat i Skåne. Utredningen, som leds av kriminalpolis Mirjam Karlsson, tar fart när kvinnan visar sig vara syster till den kända mördaren och pedofilen Sten Mollsäter som sitter inlåst på livstid. My Hed är Mirjams barndomsvän och journalist som även hon blir involverad när hon skriver om mordet. My bestämmer sig för att besöka Sten Mollsäter i fängelset för att få en djupare inblick i offrets historia. Besöket lämnar henne med fler frågor än svar, samtidigt som hon av en slump upptäcker något som omkullkastar hela hennes tillvaro. Jakten på sanningen för henne utanför landets gränser, till en historia som har sin början på en strand i Smygehuk redan 1975. Samtidigt sker ytterligare ett mord. Och sedan ännu ett.