Visar resultat för..."Kungl"

Trädgårdarna får under perioden 1500–1800 platser för rekreation, växthus med exotiska frukter och iscensatta historier med fontäner, utöver produktionen av grönsaker och frukt. I högreståndsmiljöerna och för borgerligheten blir trädgården en statussymbol. Den vetenskapliga kunskapen kring trädgården fördjupas och specialiseras, särskilt under upplysningen, och förkroppsligas i trädgårdsmästaren och trädgårdsarkitekten.Vardagens kvinnor och andra trädgårdsarbetare skapar de breda folklagrens kålgårdar och övriga odlingar, som under den här tiden blir mer varierade. Det är nu trädgården – som vi känner den – träder fram, intimt förknippad med våra behov av nytta, mening och skönhet.Åsa Ahrland är hortonom, docent i agrarhistoria och universitetslektor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet.Maria Flinck är trädgårdsantikvarie, författare och hedersdoktor vid Göteborgs universitet.Jens Heimdahl är docent i geoarkeologi och forskar kring forntida trädgårdar och äldre växtbruk.

Järnvägstjänstemannen Karl Tirén (1869–1955) reste under åren 1909–1916 igenom nästan hela svenska Sámpi för att samla jojkar. Till en början tecknade han upp jojkningar med hjälp av penna och notpapper. Från 1913 använde han en fonograf och blev därigenom en svensk pionjär för klingande dokumentation av musik. Boken beskriver Karl Tiréns vidsträckta insamlingsfärder och hans många möten med jojkare. Den tecknar bakgrunden till Tiréns stora ansträngning för jojktraditionen, både hans personliga förutsättningar och den tidsanda som möjliggjorde hans enastående arbete.

ISBN: 91-7402-307-1 (IV:1) ISBN: 91-7402-308-X (IV:2) ISBN: 91-7402-309-8 (IV:3) The Viking Age Artefacts from Gotland in Swedish and foreign museums are described. The material is sorted according to parish and findspot (church and churchyard; farmsteads alphabetically; bog finds; the parish without defined findspot). The inventory numbers are sorted in the following order: SHM, KMK, GF, other Gotlandic collections, other Swedish museums, museums outside Sweden. The find circumstances of the objects or complexes are given. The objects (with type numbers) of the most important categories are collected in 47 find lists (for instance, penannular brooches, dress pins, knives, swords, horse equipment, vessels). In a short word list the most important terms are translated from German into English and Swedish.

Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet. Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet. Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer. Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

With an English Summary JOHAN TOBIAS SERGEL (1740-1814) var en pionjär inom den internationella nyklassicismen och uppfattas sedan länge som Sveriges störste skulptör genom tiderna. En mer okänd sida är Sergel som brevskrivare. I början av hans karriär fungerade breven som ett smörjmedel i karriären. Senare blev de en slags livlina för kontakten med omvärlden, när skulptören själv inte kunde resa. Brevskrivandet var precis som tecknandet en del av Sergels sysselsättning under morgontimmarna. I grunden var skillnaden inte särskilt stor. Han använde samma bläck och till och med samma papper. Många av Sergels brev är rikt illustrerade. En del av bilderna var spontana, andra väl komponerade med förberedande skisser och efterföljande konceptkopior. Breven berättar inte bara om Sergels liv och konstnärskap utan är fulla av hans reflektioner om allt från storpolitik till valet av utsäde.

The primary material essentially consisting of church doors with ornamental, symbolig and apotropaic representations in wrought iron is accounted for in a catalogue comprising 536 items and illustrated by 1120 photos and drawings. The catalogue is supplemented with a reasoned exposition consisting of: a regional survey of Swedish ironwork, a comparison with ironwork from the rest of Europe, an iconographic chapter which examines the extent to which the position of the ironwork on a door has influenced the choice of motifs, an analysis of the legal aspects - particularly regarding right of asylum - of the ringhandle, an illustration of the importance of material and technique in the absolutely unique development of wrought-iron forms, a survey of the carpentry construction of ironed doors and, finally, a chapter on chronology. THe reasoned passages are illustrated by 380 photos and drawings.

Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat stadigt – så även samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper. I den här delen av Svensk trädgårdshistoria, som behandlar 1800- och 1900-talen, framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser och avslöjar därmed normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

The Viking Age, Period VIII of the Scandinavian Iron Age, is here divided into four phases (VIII:1-4) for Gotland, and the phases dated c. 800-900, 910-990, 1005-1090, 1110-1200. The material culture of Viking-Age character thus overruns the border between the historical Viking Age and the Middle Ages. The Period-VIII artefacts are systematized into types and subtypes, which are described as to morphology, and assigned to their respective phases VIII:1-4. The morphology of graves, cemeteries and settlements, including trading places and harbours, is detailed. Certain phenomena such as Thing- and cult-places are discussed separately, as is Visby. Dress and weaponry are described from the evidence in inhumations and picture stones. Contacts between Gotland and its surroundings are commented upon under the heading Politics, Trade and Religion, as well as in a chapter on Gotlanders abroad and foreigners on Gotland. Relative chronology is demonstrated in relation to the cemetery at Ire in Hellvi and to the churchyard finds, and means of absolute dating are discussed. A final chapter provides a synthesis of the author's view of Gotland during the period in question.

The Viking Age, Period VIII of the Scandinavian Iron Age, is here divided into four phases (VIII:1-4) for Gotland, and the phases dated c. 800-900, 910-990, 1005-1090, 1110-1200. The material culture of Viking-Age character thus overruns the border between the historical Viking Age and the Middle Ages. The Period-VIII artefacts are systematized into types and subtypes, which are described as to morphology, and assigned to their respective phases VIII:1-4. The morphology of graves, cemeteries and settlements, including trading places and harbours, is detailed. Certain phenomena such as Thing- and cult-places are discussed separately, as is Visby. Dress and weaponry are described from the evidence in inhumations and picture stones. Contacts between Gotland and its surroundings are commented upon under the heading Politics, Trade and Religion, as well as in a chapter on Gotlanders abroad and foreigners on Gotland. Relative chronology is demonstrated in relation to the cemetery at Ire in Hellvi and to the churchyard finds, and means of absolute dating are discussed. A final chapter provides a synthesis of the author's view of Gotland during the period in question.

Hur formas identiteter, normer och samhällsbilder i skolans läromedel – och vilken roll spelar egentligen namnen? Den här studien undersöker svenska förlagsproducerade läromedel från 1920-talet till 2010-talet med fokus på hur individer presenteras genom namn, text och bild. Genom analyser av 18 läromedel i matematik, samhällskunskap och svenska för årskurs fyra kartläggs hur namnbruk både speglar och skapar sociala relationer, hierarkier och normer för unga läsare. Resultaten visar tydliga förändringar över tid: från anonymitet och formalitet i tidiga läromedel till successivt ökad informalisering och barnfokus, liksom skiftande mönster kring ålder, genus och kulturell mångfald. Kvinnor rör sig från osynlighet till synlighet, även om bakslag syns under 2010-talet, kulturell mångfald framträder långsamt och ofta på begränsande sätt, medan äldre nästan genomgående förblir osynliga. Studien belyser både anpassning till och motstånd mot samhällsförändringar och lyfter fram progressiva strategier som inkluderande namnbruk, perspektivförskjutningar och lekfull dekonstruktion av normer. Samtidigt visar den att även 2010-talets läromedel är långt ifrån fullt inkluderande. Boken framhäver namnbrukets betydelse som semiotisk resurs i skapandet av identiteter och understryker hur sätten att presentera och språkligt omtala individer i läromedel formas av både sociala kontexter och ämnesnormer.

Klara Johanson, K.J., var litteraturkritiker, essäist, översättare, introduktör men också stridbar rösträttsentusiast och kvinnosakskvinna som levde öppet lesbiskt. År 1912 påbörjade hon dagboken, som hon förde livet ut och som nu utges i sin helhet. Genom dagboksanteckningarna får vi insyn i tiden före första världskriget till och med åren efter andra världskriget, speglat genom K.J.:s temperament. Här samsas litterära, filosofiska betraktelser och dagspolitiska kommentarer med naturbeskrivningar och inblickar i de stockholmska kulturkretsarna. Vass analytiker, briljant stilist, bitsk humorist - det är några av K.J.:s kvaliteter som gör att hennes litteraturkritik fortfarande är synnerligen läsvärd och som ger henne en ledande position i kritikhistorien. Hennes associativa essäistik, som har sin bas i djup bildning och fördomsfrihet, är levande, uppfordrande läsning. Texterna som vittnar om självständigt engagemang i kvinnosaken fungerar än idag som ögonöppnare. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia utger Klara Johansons dagböcker i två volymer. Denna första del omfattar åren 1912-1925.

KLARA JOHANSON, K.J., var litteraturkritiker, essäist, översättare, introduktör men också stridbar rösträttsentusiast och kvinnosakskvinna som levde öppet lesbiskt. År 1912 påbörjade hon dagboken, som hon förde livet ut och som nu utges i sin helhet. Genom dagboksanteckningarna får vi insyn i tiden före första världskriget till och med åren efter andra världskriget, speglat genom K.J.:s temperament. Här samsas litterära, filosofiska betraktelser och dagspolitiska kommentarer med naturbeskrivningar och inblickar i de stockholmska kulturkretsarna. Vass analytiker, briljant stilist, bitsk humorist - det är några av K.J.:s kvaliteter som gör att hennes litteraturkritik fortfarande är synnerligen läsvärd och som ger henne en ledande position i kritikhistorien. Hennes associativa essäistik, som har sin bas i djup bildning och fördomsfrihet, är levande, uppfordrande läsning. Texterna som vittnar om självständigt engagemang i kvinnosaken fungerar än idag som ögonöppnare. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia utger Klara Johansons dagböcker i två volymer. Denna andra och avslutande del omfattar åren 1926-1948.

I April 1628 gav Gustav II Adolf i uppdrag till Anders Bure, nyutnämnd generalmatematiker, att genomföra en systematisk storskalig kartering av hela det dåvarande Sverige. Under två decennier utbildades en kår av statliga lantmätare och ett unikt arbete med att kartera den svenska landsbygden inleddes. Tack vare stormaktstidens arkivhållning och senare tiders lantmäteri har kartmaterialet bevarats - ensamt i sitt slag i världen. För första gången kan vi nu följa lantmätarnas idoga arbete och karteringens utveckling över tid. I de storskaliga kartorna framträder en detaljrik bild av landskapet, markanvändningen och olika slags bebyggelser och anläggningar i stormaktstidens Sverige.

Bokens författare är dels jurister, kulturgeografer, historiker, ekonomer och andra från forskarsamhället, och dels sådan med gedigen bakgrund av det praktiska arbetet med arrendefrågor, t.ex. tjänstemän och konsulter. Detta gör att ämnet belyses ur många synvinklar. Arrendet behandlas ur både arrendatorns och markägarens perspektiv, och om deras organisationer. Här diskuteras bl.a. EU:s krav och här görs en statiskt genomgång av 80 års utveckling, kommenterad bl.a. av två tidigare jordbruksministrar. Här beskrivs de arrendeformer som finns idag - gårdsarrenden och sidoarrenden. För den som vill förstå det moderna jordbrukets utveckling är Att bruka men inte äga en viktig och nyttig läsning.

Denna rikt illustrerade bok av Anders Johansson Åbonde kartläggs i detalj försöken att bygga upp denna näring i Sverige. Här ges även en översikt över liknande försök i Europa, särskilt i Danmark. Dessutom får man silkesodlingen belyst ur andra synvinklar genom de bidrag som skrivits av Jakob Christensson, som dessutom är bokens redaktör, Kjell Lundquist, Ronny Pettersson, Leif Runefelt och Cajsa Sjöberg.

Lantbrukarnas organisationer är idag många och vittförgrenade, men med en till stora delar outforskad historia.

Olof Brandesten tränger ned i den tid då landets jordbrukare slutade med att endast producera råvaror och istället, genom sina föreningar och organisationer, blev delägare i de företag som förädlade produkterna. Det var den tid då boskapen fick stamböcker och utsädet blev kontrollerat, och då smör och ost blev kvalitetsstämplade handelsvaror. Allt detta kom att bli ett led i det betydelsefulla och omfattande moderniseringsprojekt som hela samhället då genomgick.

Olof Brandesten beskriver hur tidens tankeströmmar formade den andelsidé som låg bakom hela rörelsens utveckling och som spred sig till de mest skilda områden. Med energisk målmedvetenhet kom det med tiden att skapas ett väldigt nätverk av föreningar och associationer inom produktion, försäljning och inköp.

Här porträtteras föregångsmännen. Deras idéer och drivkrafter till att vilja skapa denna samverkan mellan bönder får även sin belysning i början skedde detta med enkla medel och obetydliga resurser.

Boken innehåller uppgifter om alla delar av den lantbrukskooperativa rörelsens utveckling. Den är därmed intressant för var och en som är engagerad i sin del av denna rörelse och för alla som vill förstå det moderna svenska jordbrukets utveckling.

Författaren, agronom Olof Brandesten, har hela sitt yrkesverksamma liv arbetat inom lantbrukskooperationen. Där har han på nära håll följt utvecklingen och kunnat vässa sin penna då han skrivit läroböcker, remisser och utvecklat studieverksamheten.

År 1780 lämnade Christfrid Ganander in en tävlingsskrift in till Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademie i ämnet historia: Undersökning om De så kallade TATTARE eller Zigeuner, Cingari, Bohemiens, Deras härkomst, Lefnadssätt, språk m.m. samt om, när och Hwarest några satt sig ner i Sverige? Handskriften förvaras i Drottning Lovisa Ulrikas arkiv i Antikvarisk-Topografiska Arkivet och tillgängliggörs här som faksimil med ett förord av Birgitta Svensson.

General Lennart Ljung var Sveriges överbefälhavare åren 1978–1986. Under åren 1980–1986 förde han dagliga anteckningar. Från år 1978 finns också några kortare anteckningar bevarade. Anteckningarna, som nästan enbart behandlar tjänsteärenden, är omfattande och detaljkrika och har i allmänhet dikterats i omedlebar anslutning till de händelser som de skildrar. Två spektakulära inrikespolitiska frågor dominerade Lennart Ljungs ÖB-tid: grundstötningen av den sovjetiska u-båten U 137 i Gåsefjärden natten till den 28 oktober 1981 och de följande årens upprepade ubåtskränkningar samt anskaffningen av ett nytt stridsflygplan JAS 39 Gripen. Andra viktiga inrikespolitiska händelser var fem regeringsombildningar om mordet på Olof Palme. På det utrikespolitiska området var krisen i Polen 19080–1981 och kriget Iran-Irak betydelsefulla händelser. Anteckningarna vittnar om de allt frostigare relationerna till Sovjetunionen under de här åren, i första hand orsakade av de upprepade ubåtskränkningarna. Finland och Sveriges speciella förhållande till landet får sin belysning liksom också försvarsmaktens nära kontakter med övriga nordiska länder. Försvarets pressade ekonomi var ett överskuggande problemunder Ljungs tid som ÖB. Otillräckliga anslag, stigande kostnader för utvecklingen av JAS och satsningen på ubåtsjakt frestade hårt på den ekonomiska planeringen och stora omprioriteringar krävdes. Detta tvingade fram ständiga omorganisationer och sammanslagningar och/eller nedläggning av förband blev vanligt samtidigt som hotet från Sovjetunionen alltjämt upplevdes starkt och krävde ett upprätthållande av försvarskraften. De nödvändiga omprioriteringarna frestade hårt på lojaliteten inom försvarets högsta ledning och inte minst mellan försvarsgrenarna. Lennart Ljungs omvittnade lugn, hans diplomati, låga framtoning och fasta ledarskap bör ha varit en stor tillgång under dessa för försvaret händelserika och arbetsfyllda år. Detta återspeglas tydligt i hans dagboksanteckningar.

Det har av många efterlysts en aktuell samlad beskrivning av svenska språkets historia, dess ursprung och utveckling. Bristen är påtaglig för t.ex. svensklärare, doktorander och nybörjare vid universiteten liksom för språkligt och historiskt intresserade lekmän. Knappast någon svensk forskare' torde i dag bättre än Gun Widmark förkroppsliga bredden i universitetsämnet nordiska språk. Hon har lämnat bestående bidrag till runologin, namnforskningen, språkhistorien, dialektologin, språksociologin, språkvården och den nusvenska grammatiken och stilistiken. Så karaktäriseras hon i inledningen till Boksvenska och talsvenska. Ett urval uppsatser samlade till författarens 80-årsdag 31 juli 2000. Gun Widmark presenterar här under titeln Det språk som blev vårt en språkhistoria som följer svenskan fram till omkring 1375. Den gör alltså halt då språket börjar framträda i modernare dräkt. Framställningen syftar inte till att vara en samling av fakta utan vill vara resonerande och probleminriktad.

General Lennart Ljung var Sveriges överbefälhavare åren 1978–1986. Under åren 1980–1986 förde han dagliga anteckningar. Från år 1978 finns också några kortare anteckningar bevarade. Anteckningarna, som nästan enbart behandlar tjänsteärenden, är omfattande och detaljkrika och har i allmänhet dikterats i omedlebar anslutning till de händelser som de skildrar. Två spektakulära inrikespolitiska frågor dominerade Lennart Ljungs ÖB-tid: grundstötningen av den sovjetiska u-båten U 137 i Gåsefjärden natten till den 28 oktober 1981 och de följande årens upprepade ubåtskränkningar samt anskaffningen av ett nytt stridsflygplan JAS 39 Gripen. Andra viktiga inrikespolitiska händelser var fem regeringsombildningar om mordet på Olof Palme. På det utrikespolitiska området var krisen i Polen 19080–1981 och kriget Iran-Irak betydelsefulla händelser. Anteckningarna vittnar om de allt frostigare relationerna till Sovjetunionen under de här åren, i första hand orsakade av de upprepade ubåtskränkningarna. Finland och Sveriges speciella förhållande till landet får sin belysning liksom också försvarsmaktens nära kontakter med övriga nordiska länder. Överbefälhavare Lennart Ljungs tjänstedagböcker, del 1. Försvarets pressade ekonomi var ett överskuggande problemunder Ljungs tid som ÖB. Otillräckliga anslag, stigande kostnader för utvecklingen av JAS och satsningen på ubåtsjakt frestade hårt på den ekonomiska planeringen och stora omprioriteringar krävdes. Detta tvingade fram ständiga omorganisationer och sammanslagningar och/eller nedläggning av förband blev vanligt samtidigt som hotet från Sovjetunionen alltjämt upplevdes starkt och krävde ett upprätthållande av försvarskraften. De nödvändiga omprioriteringarna frestade hårt på lojaliteten inom försvarets högsta ledning och inte minst mellan försvarsgrenarna. Lennart Ljungs omvittnade lugn, hans diplomati, låga framtoning och fasta ledarskap bör ha varit en stor tillgång under dessa för försvaret händelserika och arbetsfyllda år. Detta återspeglas tydligt i hans dagboksanteckningar.

I det kristna kyrkorummet - det katolska såväl dom det lutherska - intar bilden en central plats. Här rör det sig inte om l'art pour l'art, "konst för konstens egen skull". Nog har man alltid bemödat sig om den yttre formens skönhet och kvalitet, även om smaken och förmågan har skiftat. Men viktigast har dock varit att bilden blev meningsbärande, att den tillsammans med det talade ordet i liturgi och predikan bidrog till att klargöra och konkretisera budskapet. Den ikonografiska forskningens sökarljus riktas oftast mot "den stora konsten", mot skulpterade portaler och målade kyrkvalv. Men vid sidan härav finns de många föremål, som är nödvändiga för liturgien; dopfunt och altarkärl, prästens skrud och altarets, böcker och klockor. De är av praktisk form, betingad av sin funktion. Men de har också en symbolisk laddning, ofta uttryckt i de bilder de bär - mindre dominerande, men i gudstjänsten samverkande med målningar och andaktsbilder. I själva verket är det först i den fungerande liturgien, i sig en levande "bild", som allt får sin rätta plats.

This series is published together with the Stockholm Numismatic Institute at Stockholm University. 1. Kenneth Jonsson, The New Era. The Reformation of the Late Anglo-Saxon Coinage. 1987. ISBN 91-7192-709-2. 2. Inger Hammarberg, Brita Malmer and Torun Zachrisson, Byzantine Coins Found in Sweden. 1989. ISBN 91-7192-790-5. 4. Brita Malmer, The Sigtuna Coinage c. 995-1005. 1989. ISBN 91-7192-766-2. 6. Kenneth Jonsson and Brita Malmer (ed.), Sigtuna Papers. Proceedings of the Sigtuna Symposium on Viking-Age Coinage 1-4 June 1989. 1990. ISBN 91-7192-804-9. 7. Gert Hatz, Vera Hatz, Ulrich Zwicker, Noel und Zofia Gale, Otto-Adelheid-Pfennige. 1991. ISBN 91-7192-827-8. 9. Brita Malmer, The Anglo-Scandinavian Coinage c. 995-1020. 1997. ISBN 91-7402-271-7. 15. Christoph Kilger, Pfennigmärkte und Währungslandschaften. Monetarisierungen im sächsisch-slawischen Grenzland ca. 965-1120. 2000. ISBN 91-7402-301-2.

This series is published together with the Stockholm Numismatic Institute at Stockholm University. 1. Kenneth Jonsson, The New Era. The Reformation of the Late Anglo-Saxon Coinage. 1987. ISBN 91-7192-709-2. 2. Inger Hammarberg, Brita Malmer and Torun Zachrisson, Byzantine Coins Found in Sweden. 1989. ISBN 91-7192-790-5. 4. Brita Malmer, The Sigtuna Coinage c. 995-1005. 1989. ISBN 91-7192-766-2. 6. Kenneth Jonsson and Brita Malmer (ed.), Sigtuna Papers. Proceedings of the Sigtuna Symposium on Viking-Age Coinage 1-4 June 1989. 1990. ISBN 91-7192-804-9. 7. Gert Hatz, Vera Hatz, Ulrich Zwicker, Noel und Zofia Gale, Otto-Adelheid-Pfennige. 1991. ISBN 91-7192-827-8. 9. Brita Malmer, The Anglo-Scandinavian Coinage c. 995-1020. 1997. ISBN 91-7402-271-7. 15. Christoph Kilger, Pfennigmärkte und Währungslandschaften. Monetarisierungen im sächsisch-slawischen Grenzland ca. 965-1120. 2000. ISBN 91-7402-301-2. 16. Gert Hatz, Die Deutschen Münzen des Fundes Von Burge 1, Ksp. Lummelunda, Gotland (tpq 1143) 2001. ISBN 91-7402-316-0.

Vadstena slott brukar betecknas som Nordens främsta renässansbyggnad. Påbörjat 1545 som ren befästning i inrikespolitiskt oroliga tider fick det snart en mera representativ karaktär som blivande residens för Gustav Vasas näst yngste son Magnus, hertig av Östergötland. Under den mycket byggnadsintresserade Johan III fick slottet sin slutliga form i modern renässansstil under ledning av framstående nederländska arkitekter och byggmästare som Arendt de Roy och senare Hans Fleming och under medverkan av konstnärer som Peter de la Roch för stenarbetena, målarna Arendt Lambrechtz och Håkan Wedbjörsson och snickarmästaren Claus Wolter. Byggnadsarbetena slutfördes kring 1620 under personlig ledning av Karl IX med de båda östra och västra praktgavlarna. EYVIND UNNERBÄCK, tidigare bl.a. länsantikvarie i Kristianstad resp. Nyköping, har forskat i slottets byggnadshistoria sedan 1958 och tidigare utgivit två volymer om slottsbyggets äldre historia. Föreliggande arbete är den avslutande och sammanfattande delen i denna trilogi och skildrar slottets historia fram till våra dagar. Han ger en i många avseenden helt ny syn på det mäktiga slottets successiva framväxt och dess plats i vår svenska och europeiska konsthistoria.

De konstfulla broderierna anses vara bland det vackraste som medeltiden lämnat i arv åt oss. Ofta utfördes de i mycket invecklade tekniker som nu till stora delar fallit i glömska. I bokens titel används ordet prydnadssömmar i stället för broderi, då det senare ordet är av sen härkomst. Sömma, sticka och sänkia är benämningar som användes under medeltiden; brodörer kallades ofta pärlstickare. Här presenteras i ord och bild ett fylligt urval av de prydnadssömmar som gjort de medeltida textilierna så berömda; sömmar utförda både som skön konst i ateljéer och som lite mer anspråkslöst arbete i hemmet: atlassöm, korssöm, tvistsöm, neddragen läggsöm, lasursöm och många andra. Prydnadssömmar under medeltiden utkommer nu i en utökad fjärde utgåva. Det är en bok för den som själv vill brodera, för den som undervisar i broderiteknik, för konsthistorikern samt inte minst för den som är intresserad av konsthantverk och textilhistoria från medeltiden. Margareta Nockert, professor i textilvetenskap, har i denna bearbetning av Anne Marie Franzéns (d. 1975) första utgåva kompletterat med text och många nya illustrationer, nu i fyrfärg.