Hur formas identiteter, normer och samhällsbilder i skolans läromedel – och vilken roll spelar egentligen namnen? Den här studien undersöker svenska förlagsproducerade läromedel från 1920-talet till 2010-talet med fokus på hur individer presenteras genom namn, text och bild. Genom analyser av 18 läromedel i matematik, samhällskunskap och svenska för årskurs fyra kartläggs hur namnbruk både speglar och skapar sociala relationer, hierarkier och normer för unga läsare. Resultaten visar tydliga förändringar över tid: från anonymitet och formalitet i tidiga läromedel till successivt ökad informalisering och barnfokus, liksom skiftande mönster kring ålder, genus och kulturell mångfald. Kvinnor rör sig från osynlighet till synlighet, även om bakslag syns under 2010-talet, kulturell mångfald framträder långsamt och ofta på begränsande sätt, medan äldre nästan genomgående förblir osynliga. Studien belyser både anpassning till och motstånd mot samhällsförändringar och lyfter fram progressiva strategier som inkluderande namnbruk, perspektivförskjutningar och lekfull dekonstruktion av normer. Samtidigt visar den att även 2010-talets läromedel är långt ifrån fullt inkluderande. Boken framhäver namnbrukets betydelse som semiotisk resurs i skapandet av identiteter och understryker hur sätten att presentera och språkligt omtala individer i läromedel formas av både sociala kontexter och ämnesnormer.
