Visar resultat för..."Premiss"

Vad kännetecknar det svenska HRM-arbetet i dag, hur kan morgondagens HR-arbete komma att se ut och vilket arv bär vi med oss från de yrkesinspektriser och personalkonsulenter som slöt sig samman för cirka 100 år sedan?

Om Kerstin Hesselgren och hennes kollegor hade besökt en modern HR-avdelning i dag, vad hade hon känt igen från sin tid och vilka arbetsuppgifter inom HR-yrket hade hon valt? Tanken kittlar fantasin och sätter ljuset på den svindlande utveckling som personalyrket genomgått. Från starten som yrkesinspektriser och personalkonsulenter, till dagens HR Business-partners, HR-specialister med flera. HR-yrket har gått från att hantera arbetsvillkor och arbetsmiljö på fabriksgolvet till att också ta klivet in i styrelserummet. Vad blir nästa steg?

I den här antologin får du ta del av tolv texter av fjorton olika forskare och författare som sätter fingret på gårdagens och dagens arbetsliv, forskning i HR-fältets frontlinje och unika perspektiv på hur vi skapar framtidens arbetsmarknad. Medverkande skribenter: Johan Berglund, Nina Bozic, Louise Bringselius, Leif Denti, Erica Falkenström, Petra Herzfeld Olsson, Agneta Häll, Freddy Hällstén, Philip Runsten, Maria Steinberg, Charlotta Stern, Stefan Tengblad, Per Thilander, Andreas Werr.

Vi är inte maskiner handlar om framväxten av socialförsäkringarna i allmänhet och sjukförsäkringen i synnerhet.

Läsaren får följa med på en personligt färgad resa genom det svenska klassamhället. Författaren Kjell Rautio väver samman egna yrkeserfarenheter med maktanalys och skildrar viktiga samhällsförändringar i en bred samhällspolitisk berättelse.

Det fackliga perspektivet och övertygelsen om alla människors lika värde löper som en röd tråd genom boken.

Analysen utmynnar i en provisorisk utopi där författaren ringar in de viktigaste dagspolitiska reformerna som behöver genomföras på sjukförsäkringsområdet.

Om man ska urskilja en enskild person som haft betydelse för det sociala arbetets utveckling under senare delen av 1900-talet är det Bengt Hedlén. Som socialchef i Finspång, Norrköping och Malmö arbetade han under nära 40 år för att förändra den gamla fattigvården till en modern socialtjänst. Och som ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer var han drivande i det arbete som resulterade i den nya socialtjänstlagstiftning som trädde i kraft 1982.

Drömmen om den moderna socialtjänsten är en biografi över Bengt Hedlén, och därmed också en historieskrivning över en viktig del av det sociala arbetets historia. Men det är också en diskussion om det sociala arbetets möjligheter och förutsättningar. Inte minst ställer den frågan vad vi, ställda inför de utmaningar vi står inför i dag, kan lära av erfarenheterna från tidigare års reformarbete.

Bostadsmarknaden i Sverige kan beskrivas på två helt olika sätt. Den erbjuder å ena sidan attraktiva boenden där man kan välja och vraka efter egna önskemål, och å andra sidan en verklighet där man var eller varannan månad måste hitta någonstans att bo ett rum eller en säng i andra eller tredje hand. 

Vi har inte en generell brist på bostäder utan en ojämlik bostadsmarknad, som leder till bostadsbrist för vissa grupper. Ojämlikheten skapar utrymme för handel med bostäder, sängar och adresser. 

I Bostadsojämlikhet får läsaren ta del av berättelser från bostadsmarknaden i Malmö, baserade på intervjuer med personer som har erfarenheter av att söka och hitta bostad och att skapa sig ett hem. Blicken vänds mot dem som verkligen påverkas de boende. De måste bli legitima röster för en balanserad kunskapsutveckling inom bostadsforskningen och bostadspolitiken.

I år fyller LO 125 år. Jubileet väcker frågor. Att LO försvagats och marginaliserats som samhällskraft står klart. Hur har LO hamnat där? Centralt är vad som hände under den nyliberala marknadsfundamentalismens genombrott i slutet av 1900-talet. Skildringen av arbetarrörelsens reträtter under dessa år har mest handlat om SAP, medan LO:s roll hamnat i skuggan. En fullständig historieberättelse om arbetarrörelsens kris måste omfatta såväl parti som fackföreningsrörelse.

Den marginaliserade position i dagens samhällsdebatt LO hamnat i står i skarp kontrast till hur det såg ut tidigare. Från skiftet 30 40-tal formade LO en styrkeposition då för att citera Rudolf Meidner: Fackföreningsrörelsen tar hand om det ideologiska initiativet och genom utredningar, offentliga programförklaringar, sakkunnighetsutlåtanden föregår partiet.

Hur denna position gick förlorad i slutet av 1900-talet är den röda tråden i bokens historieberättelse. Att återerövra den är enligt författaren Örjan Nyström en avgörande förutsättning för en förnyelse av arbetarrörelsen som samlande reformkraft i dagens samhälle.

I Vilka skulle annars göra det? berättar journalisten Annika Häggberg den vindlande historien om Rågsveds Folkets Hus som blev Nya Rågsveds Folkets Hus. Med sina många okonventionella verksamheter och evenemang - från boxning, julfirande, musikstudio och social rådgivning till grönsaksodling - har Nya Rågsveds Folket Hus fått ta emot en rad utmärkelser och blivit så känt att studiebesökare från hela världen kommer dit. 

Vägen dit har inte alltid varit lätt. Dålig ekonomi och byråkratiska regler har vållat problem, men slitstark personal och kämpande styrelser har knogat på och om ett par år är det dags för 40-årsjubileum. 

Boken är utgiven i samarbete med Nya Rågsveds Folkets Hus

Pandemin har ställt stora delar av välfärden på sin spets, och både styrkor och svagheter har visat sig. Men vad ska vi dra för slutsatser av pandemin? Hur ska välfärden utvecklas när samhället återgår till det "normala"?

I denna antologi skriver några av landets främsta experter, debattörer och författare om äldrevården, ekonomin, sjukvården, de offentliga styrsystemen och en rad andra ämnen som stått i centrum för debatten.

Andra upplagan! Med nytt förord av Simon Vinge. 

Kvinnokällan handlar om kvinnors liv och villkor under och efter krig, konflikter och ockupation och bygger på möten och intervjuer med kvinnor i Kurdistan, Israel, Palestina och Libanon. Modiga kvinnor som på olika sätt utmanar en våldsbejakande omgivning och patriarkala maktstrukturer. Det är också berättelsen om deras hopp om förändring och tro på vikten av inter­nationell solidaritet.

Maria Hagberg är magister i socialt arbete, kvinnoaktivist, författare och debattör som sedan ungdomsåren varit engagerad i kvinnorätt, jämställdhets- och fredsfrågor. Mellan 2007 och 2012 arbetade hon med flera kvinnoprojekt i Mellanöstern. På Premiss förlag har hon tidigare gett ut boken Vid 20 börjar den ruttna.

År 2021 var det 100 år sedan Sveriges kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval. År 1922 genomfördes urkursen vid Fogelstad Kvinnliga medborgarskola. Fram till år 1954 deltog över 2 000 kvinnor i kurser på skolan.

I den här skriften får vi en inblick i de idéer och tankar som låg till grund för verksamheten vid Kvinnliga medborgarskolan. Många av dem är förvånansvärt aktuella även i vår tid, när demokrati och jämställdhet återigen utmanas, både i Sverige och i andra länder. Vi får här stifta bekantskap med några av de pionjärer som verkade vid skolan för snart 100 år sedan. Särskilt gäller detta Honorine Hermelin, en karismatisk ledare och lysande pedagog som under många år verkade som rektor och lärare vid Fogelstad Kvinnliga medborgarskola.

Honorine Hermelin: Handens, hjärnans och hjärtats pedagog är skriven av idéhistorikern Lena Eskilsson, under många år verksam som forskare och lärare vid Umeå universitet.

Utvecklingen på medieområdet går snabbt. Den tekniska utvecklingen kastar om spelplanen. Det gungar betänkligt i den kommersiella mångfalden. En auktoritär våg sveper över stora delar av världen, där mediernas oberoende hotas och journalisters rätt att arbeta fritt blir allt mera ifrågasatt. Samtidigt debatteras public services framtid. Hur ska public service manövrera i detta nya landskap?  

I den här antologin, initierad av föreningen Oberoende Public Service, skriver några av landets mest respekterade experter om medborgarnas förtroende för public service, dess betydelse för demokratin och framtiden för den oberoende journalistiken. I ett av kapitlen sammanfattar OPS även sina tankar om hur ett framtida public service i allmänhetens tjänst kan se ut.  

Medverkar gör Julia Agha, Ulrika Andersson, Nils Funcke, Ove Joanson, Christina Jutterström, Sofia Näsström, Jan Scherman och Åsa Wikforss.  

Rötterna till dagens försäkringsbolag och offentliga socialförsäkringar tränger djupt ner i historien. Redan på 1300-talet inrättades den första formen av obligatorisk brandförsäkring i Sverige och ett par hundra år senare blev socknarna skyldiga att ge medellösa åldringar och svårt sjuka fattigvård. I det moderna samhället är olika slags försäkringar en oumbärlig beståndsdel för den enskildes välfärd och trygghet men också för att ekonomin ska kunna fungera och utvecklas. 

I Försäkring och trygghet i en förändrad värld diskuteras flera aspekter på försäkringarnas roll i samhället, deras historia och framtidens utmaningar. Boken ges ut i samband med att fackförbundet Forena, som organiserar de anställda inom försäkringsbranschen, fyller 100 år. 

I Drömmar och kamp Kvinnofolkhögskolans väg från då till nu får vi möta några av de kvinnor som satt sin prägel på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg och det moderna Sveriges kvinnokamp, feminism och hbtqi-rörelse. Vi får följa 1970-talets kollektiva kamp, drömmen om en folkhögskola och starten av densamma fram till dagens kvinnofolkhögskola. Drömmar och kamp berör allt från pedagogik, ledningsfrågor till feminismens framtida vägval.

Drömmar och kamp Kvinnofolkhögskolans väg från då till nu är skriven av Eva Nikell. Eva Nikell har sedan 1987 suttit i skolstyrelsen för Kvinnofolkhögskolan och har sedan tidigt 1970-tal varit aktiv i kvinnorörelsen. Drömmar och kamp bygger på hennes egna reflektioner och återger många citat från vad som tidigare sagts och skrivits om Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Eva Nikell har tidigare arbetat som journalist och ombudsman för mänskliga rättigheter på JämO/DO. Idag fortsätter Eva Nikell att driva samhällsförändringen till det bättre som styrelseledamot i många av civilsamhällets viktiga styrelser.

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras?

Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar författarna i Vad krävs för att rädda demokratin? Den nyliberala tilltron till marknadens självreglering har havererat. Läran saknar svar på vår tids frågor växande klyftor och främlingsfientlig nationalism. Ur nyliberalismens skeppsbrott växer populismen fram.

Alternativet är att den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. En fredsformel mellan kapitalism och demokrati behöver återskapas under vår tids förutsättningar. Den måste balansera höger mot vänster men också tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin skall överleva.

Balansakten avgör våra barns framtid.