I början av 2000-talet började Folkets Hus och Parker digitalisera sina biografer. Det var en pionjärsatsning, tekniken var helt ny. Längst fram i utvecklingen gick en relativt liten aktör, vars syfte var att få landsortsbiograferna att blomstra igen. Digitaliseringen kom att innebära så mycket mer. Sverige fick tillgång till ett nytt slags kulturutbud. Med »Live på bio« gick det att se sändningar från Metropolitan-operan i New York. Den digitala tekniken blev ett sätt att knyta människor närmare varandra, den gav upphov till nya möten, idéutbyte och folkbildning. Journalisten Malin Krutmeijer tar oss med på en resa från Söråker i norr till Glasriket i Småland, via Heby i Uppland och Bio Roy i Göteborg. Vi får möta de människor som gjort detta möjligt. Men det är också en berättelse om svensk kultur- och filmpolitik. Kari Jantzens fotografier fördjupar bilden av hur folkrörelse och spjutspetsteknik vitaliserade varandra.

I början av 2000-talet började Folkets Hus och Parker digitalisera sina biografer. Det var en pionjärsatsning, tekniken var helt ny. Längst fram i utvecklingen gick en relativt liten aktör, vars syfte var att få landsortsbiograferna att blomstra igen. Digitaliseringen kom att innebära så mycket mer. Sverige fick tillgång till ett nytt slags kulturutbud. Med »Live på bio« gick det att se sändningar från Metropolitan-operan i New York. Den digitala tekniken blev ett sätt att knyta människor närmare varandra, den gav upphov till nya möten, idéutbyte och folkbildning. Journalisten Malin Krutmeijer tar oss med på en resa från Söråker i norr till Glasriket i Småland, via Heby i Uppland och Bio Roy i Göteborg. Vi får möta de människor som gjort detta möjligt. Men det är också en berättelse om svensk kultur- och filmpolitik. Kari Jantzens fotografier fördjupar bilden av hur folkrörelse och spjutspetsteknik vitaliserade varandra.