Premiss – förlag

Vi är inte maskiner handlar om framväxten av socialförsäkringarna i allmänhet och sjukförsäkringen i synnerhet.

Läsaren får följa med på en personligt färgad resa genom det svenska klassamhället. Författaren Kjell Rautio väver samman egna yrkeserfarenheter med maktanalys och skildrar viktiga samhällsförändringar i en bred samhällspolitisk berättelse.

Det fackliga perspektivet och övertygelsen om alla människors lika värde löper som en röd tråd genom boken.

Analysen utmynnar i en provisorisk utopi där författaren ringar in de viktigaste dagspolitiska reformerna som behöver genomföras på sjukförsäkringsområdet.

År 2021 var det 100 år sedan Sveriges kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval. År 1922 genomfördes urkursen vid Fogelstad Kvinnliga medborgarskola. Fram till år 1954 deltog över 2 000 kvinnor i kurser på skolan.

I den här skriften får vi en inblick i de idéer och tankar som låg till grund för verksamheten vid Kvinnliga medborgarskolan. Många av dem är förvånansvärt aktuella även i vår tid, när demokrati och jämställdhet återigen utmanas, både i Sverige och i andra länder. Vi får här stifta bekantskap med några av de pionjärer som verkade vid skolan för snart 100 år sedan. Särskilt gäller detta Honorine Hermelin, en karismatisk ledare och lysande pedagog som under många år verkade som rektor och lärare vid Fogelstad Kvinnliga medborgarskola.

Honorine Hermelin: Handens, hjärnans och hjärtats pedagog är skriven av idéhistorikern Lena Eskilsson, under många år verksam som forskare och lärare vid Umeå universitet.

Att dricka kaffe på arbetstid var inte tillåtet, men vi löste problemet på vårt eget sätt. Varje förmiddag gick vi en efter en in på damtoaletten, där vi plockade fram våra termosar och gurksmörgåsar. Vi var lite rädda att någon skulle upptäcka oss men trodde knappast att cheferna, som ju alla var karlar, skulle titta in.   

Monika Mobergs minnen från tiden som skrivbiträde på 1950-talet är en av texterna som skildrar yrken vi minns men som inte längre finns. Boken ger inblickar i arbetslivet för bland annat bleckslagare, hemsömmerskor, fjärdingsmän och spritkassörskor. Berättelserna sträcker sig hela vägen fram till i dag, med texter om nya yrkesgrupper som arbetar med 3D-skrivare, drönare och genetisk information i sjukvården. 

Sammantaget innehåller boken personliga erfarenheter med minnen från yrkeslivet kring allt från tekniska omställningar till ojämlika villkor. Berättelserna ger även en övergripande bild av samhällets och arbetsmarknadens hisnande utveckling under hundra år. 

I samband med de stora flyktingströmmarna under 2015 och 2016 startades forskningsprogrammet Organizing Integration på Gothenburg Research Institute vid Göteborgs universitet. Det var ett av de forskningsprogram där professor Barbara Czarniawska var synnerligen aktiv. Hon ansåg att det fanns all anledning att försöka förstå vad en så pass omfattande flyktingsituation betydde och betyder, och visste att skönlitteratur är en viktig källa i våra försök att förstå vardagen.

I den här boken analyserar Barbara Czarniawska trettiotvå romaner som belyser immigrationsproblematiken i Sverige under perioden 1945 till 2015. Boken avslutas med en diskussion om begreppen assimilering, integration, mångfald och hybridisering.

Bostadsmarknaden i Sverige kan beskrivas på två helt olika sätt. Den erbjuder å ena sidan attraktiva boenden där man kan välja och vraka efter egna önskemål, och å andra sidan en verklighet där man var eller varannan månad måste hitta någonstans att bo ett rum eller en säng i andra eller tredje hand. 

Vi har inte en generell brist på bostäder utan en ojämlik bostadsmarknad, som leder till bostadsbrist för vissa grupper. Ojämlikheten skapar utrymme för handel med bostäder, sängar och adresser. 

I Bostadsojämlikhet får läsaren ta del av berättelser från bostadsmarknaden i Malmö, baserade på intervjuer med personer som har erfarenheter av att söka och hitta bostad och att skapa sig ett hem. Blicken vänds mot dem som verkligen påverkas de boende. De måste bli legitima röster för en balanserad kunskapsutveckling inom bostadsforskningen och bostadspolitiken.

Om man ska urskilja en enskild person som haft betydelse för det sociala arbetets utveckling under senare delen av 1900-talet är det Bengt Hedlén. Som socialchef i Finspång, Norrköping och Malmö arbetade han under nära 40 år för att förändra den gamla fattigvården till en modern socialtjänst. Och som ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer var han drivande i det arbete som resulterade i den nya socialtjänstlagstiftning som trädde i kraft 1982.

Drömmen om den moderna socialtjänsten är en biografi över Bengt Hedlén, och därmed också en historieskrivning över en viktig del av det sociala arbetets historia. Men det är också en diskussion om det sociala arbetets möjligheter och förutsättningar. Inte minst ställer den frågan vad vi, ställda inför de utmaningar vi står inför i dag, kan lära av erfarenheterna från tidigare års reformarbete.

I år fyller LO 125 år. Jubileet väcker frågor. Att LO försvagats och marginaliserats som samhällskraft står klart. Hur har LO hamnat där? Centralt är vad som hände under den nyliberala marknadsfundamentalismens genombrott i slutet av 1900-talet. Skildringen av arbetarrörelsens reträtter under dessa år har mest handlat om SAP, medan LO:s roll hamnat i skuggan. En fullständig historieberättelse om arbetarrörelsens kris måste omfatta såväl parti som fackföreningsrörelse.

Den marginaliserade position i dagens samhällsdebatt LO hamnat i står i skarp kontrast till hur det såg ut tidigare. Från skiftet 30 40-tal formade LO en styrkeposition då för att citera Rudolf Meidner: Fackföreningsrörelsen tar hand om det ideologiska initiativet och genom utredningar, offentliga programförklaringar, sakkunnighetsutlåtanden föregår partiet.

Hur denna position gick förlorad i slutet av 1900-talet är den röda tråden i bokens historieberättelse. Att återerövra den är enligt författaren Örjan Nyström en avgörande förutsättning för en förnyelse av arbetarrörelsen som samlande reformkraft i dagens samhälle.

I Vilka skulle annars göra det? berättar journalisten Annika Häggberg den vindlande historien om Rågsveds Folkets Hus som blev Nya Rågsveds Folkets Hus. Med sina många okonventionella verksamheter och evenemang - från boxning, julfirande, musikstudio och social rådgivning till grönsaksodling - har Nya Rågsveds Folket Hus fått ta emot en rad utmärkelser och blivit så känt att studiebesökare från hela världen kommer dit. 

Vägen dit har inte alltid varit lätt. Dålig ekonomi och byråkratiska regler har vållat problem, men slitstark personal och kämpande styrelser har knogat på och om ett par år är det dags för 40-årsjubileum. 

Boken är utgiven i samarbete med Nya Rågsveds Folkets Hus

Vad kännetecknar det svenska HRM-arbetet i dag, hur kan morgondagens HR-arbete komma att se ut och vilket arv bär vi med oss från de yrkesinspektriser och personalkonsulenter som slöt sig samman för cirka 100 år sedan?

Om Kerstin Hesselgren och hennes kollegor hade besökt en modern HR-avdelning i dag, vad hade hon känt igen från sin tid och vilka arbetsuppgifter inom HR-yrket hade hon valt? Tanken kittlar fantasin och sätter ljuset på den svindlande utveckling som personalyrket genomgått. Från starten som yrkesinspektriser och personalkonsulenter, till dagens HR Business-partners, HR-specialister med flera. HR-yrket har gått från att hantera arbetsvillkor och arbetsmiljö på fabriksgolvet till att också ta klivet in i styrelserummet. Vad blir nästa steg?

I den här antologin får du ta del av tolv texter av fjorton olika forskare och författare som sätter fingret på gårdagens och dagens arbetsliv, forskning i HR-fältets frontlinje och unika perspektiv på hur vi skapar framtidens arbetsmarknad. Medverkande skribenter: Johan Berglund, Nina Bozic, Louise Bringselius, Leif Denti, Erica Falkenström, Petra Herzfeld Olsson, Agneta Häll, Freddy Hällstén, Philip Runsten, Maria Steinberg, Charlotta Stern, Stefan Tengblad, Per Thilander, Andreas Werr.

Pandemin har ställt stora delar av välfärden på sin spets, och både styrkor och svagheter har visat sig. Men vad ska vi dra för slutsatser av pandemin? Hur ska välfärden utvecklas när samhället återgår till det "normala"?

I denna antologi skriver några av landets främsta experter, debattörer och författare om äldrevården, ekonomin, sjukvården, de offentliga styrsystemen och en rad andra ämnen som stått i centrum för debatten.

Andra upplagan! Med nytt förord av Simon Vinge. 

Utvecklingen på medieområdet går snabbt. Den tekniska utvecklingen kastar om spelplanen. Det gungar betänkligt i den kommersiella mångfalden. En auktoritär våg sveper över stora delar av världen, där mediernas oberoende hotas och journalisters rätt att arbeta fritt blir allt mera ifrågasatt. Samtidigt debatteras public services framtid. Hur ska public service manövrera i detta nya landskap?  

I den här antologin, initierad av föreningen Oberoende Public Service, skriver några av landets mest respekterade experter om medborgarnas förtroende för public service, dess betydelse för demokratin och framtiden för den oberoende journalistiken. I ett av kapitlen sammanfattar OPS även sina tankar om hur ett framtida public service i allmänhetens tjänst kan se ut.  

Medverkar gör Julia Agha, Ulrika Andersson, Nils Funcke, Ove Joanson, Christina Jutterström, Sofia Näsström, Jan Scherman och Åsa Wikforss.  

Sverigedemokraterna är emot invandring och vill repatriera stora grupper. I partiets världsbild är det öppna, demokratiska samhället ett hot mot nationen och gemenskapen. Kravet på homogenitet överensstämmer med föreställningen om den illiberala demokratin, och grundas i en intolerant nationalism och ett motstånd mot främmande kulturer.

I Den farliga mångfalden om Sverigedemokraternas världsbild analyserar Håkan Holmberg den samhälls- och människosyn partiet står för. Det blir tydligt att det är viktigare än någonsin att försvara mänskliga fri- och rättigheter, fria medier, fri forskning och oberoende rättsskipning. Omistliga delar i det demokratiska samhället.

Med förord av Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg samt efterord av författaren Elisabeth Åsbrink. 

Vi står inför ett val till Europaparlamentet. Ett ödesval. Hur starka kan de samlade högerextrema populisterna och EU-motståndarna bli? Om EU-parlamentet blir ljusbrunt, eller rent av mörkbrunt, vad sker då med EU?

Ödesvalet - en orosanmälan om ett brunare Europa beskriver de partier, ofta ledda av skickliga populister, som befinner sig till höger om den traditionella högern. Den berättar vad de vill göra med Europa. Och konstaterar att det är klokt att ta dem på orden - de menar vad de säger! Även om de bruna inte får majoritet i parlamentet pekar mycket på att de kommer att få starkt ökat inflytande. Inte bara i EU-parlamentet utan också i EU:s andra institutioner. Kanske tillräcklig makt för att bromsa EU:s utveckling, för att splittra, söndra och hota hela EU-projektet.

Men ett ödesval innebär inte att det är ödet som bestämmer var Europas väljare lägger sina röster. Alla som inte vill se ett Europa där främlingsfientlighet och nationalism växer, och där själva demokratin är hotad, behöver mobilisera och visa på alternativen. Det är tydligt vad som kan hända om vi förhåller oss passiva.

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras?

Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar författarna i Vad krävs för att rädda demokratin? Den nyliberala tilltron till marknadens självreglering har havererat. Läran saknar svar på vår tids frågor växande klyftor och främlingsfientlig nationalism. Ur nyliberalismens skeppsbrott växer populismen fram.

Alternativet är att den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. En fredsformel mellan kapitalism och demokrati behöver återskapas under vår tids förutsättningar. Den måste balansera höger mot vänster men också tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin skall överleva.

Balansakten avgör våra barns framtid. 

Historien om Arbetet är en historiebok. Men den ställer också frågor om framtiden, som rör arbetarrörelsens uppdrag och ytterst demokratins förutsättningar.

Kan en vital och väl fungerande demokrati existera utan medial mångfald? Utan allsidig nyhetsförmedling? När de dominerande medierna i »det nya medielandskapet« ägs av internationella mediekapitalister och tidningsmarknaden i Sverige är monopoliserad?

Arbetet var bara en av många A-presstidningar. I dag finns ingen kvar, och stora delar av samhället befinner sig i medieskugga. Arbetet behöver uppfinnas igen, skriver Bo Bernhardsson.

I Industrivisioner: åtta röster om framtidens svenska industri samlas journalister, forskare, filmskapare, debattörer och branschexperter. Förhoppningen är att bidra till en mer framtidsinriktad debatt om den svenska industrins utveckling, bortom dagsaktuella kvartalsrapporter.

Hur kan vi skapa en svensk industri som är hållbar och framgångsrik när det gäller frågor som innovation, teknik, produktion, arbetsorganisation? Vilken roll får människor och fackföreningar i en framtid som ter sig allt mer automatiserad? Texterna rör allt från klimatutmaningen till jämställdhet och klyftan mellan stad och land.

Medverkande: Lena Abrahamsson, Ola Asplund, Christer Karlsson, Felix Lundmark, Tuula Teeri, Po Tidholm, Lisa Pelling, Gabriela Pichler.