Sverker Gustavsson – författare

»Gustavsson är en av Sveriges främsta EU-experter ... [Han] snuddar vid alla de mänskliga rättighetsproblem som särskilt höger­populismen aktualiserar.« Hans Ingvar Roth, SvD

Den demokratiska reformismen kännetecknas av eftertänksamhet och en brett organiserad bearbetning. 

Detta utmanas nu av den tekniska och kommersiella utvecklingen. Redigerade medier klarar inte konkurrensen med de stora teknikföretagens oredigerade förmedling av nyheter och opinionsyttringar.

Följden blir att mer och mer av politiken tar sig auktoritärt populistiska och teknokratiska uttryck. Hur ska demokratin, i meningen bearbetning av motstående idéer och intressen, överleva?

Det är huvudtemat för Sverker Gustavssons texter i denna bok. De är ett försök att karaktärisera en situation som många upplever som kaotisk och svårtolkad.

Sverker Gustavsson är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

This book examines accountability in the EU from different perspectives and considers whether EU citizens have real opportunities for holding decision-makers accountable. This book critically analyses five arguments which claim there are sufficient means for holding decision-makers to account in the Union.

The main conclusion is that the current institutional set-up and practice of decision-making in the EU is one that merely creates an illusion of accountability.

Using a strict framework focusing on the difference between formal mechanisms and actual opportunities for accountability, this highly coherent volume will be of interest to students and scholars of European politics, especially those interested in the democratic foundations of the European political system.

Chapter 1 of this book is freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND) 4.0 license.

This book examines accountability in the EU from different perspectives and considers whether EU citizens have real opportunities for holding decision-makers accountable. This book critically analyses five arguments which claim there are sufficient means for holding decision-makers to account in the Union.

The main conclusion is that the current institutional set-up and practice of decision-making in the EU is one that merely creates an illusion of accountability.

Using a strict framework focusing on the difference between formal mechanisms and actual opportunities for accountability, this highly coherent volume will be of interest to students and scholars of European politics, especially those interested in the democratic foundations of the European political system.

Chapter 1 of this book is freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND) 4.0 license.

Antologin "Hålla huvudet kallt" handlar om forskningens integritet och behovet av kritisk distans. Våra lärosäten har kommit att bli centrala för det fria kunskapssökandet och det fria tänkandet, men verksamhetens normer är inte längre självklara. Såväl styrning och finansiering utifrån som incitamentsstruktur, specialisering och slutenhet inifrån, har sakta men säkert börjat underminera normerna ifråga. Det är en utveckling som, om den får fortgå, kommer att vara förödande för kreativiteten, det analytiska modet och den intellektuella integriteten i kunskapssökandet. Varför har det blivit så och vad kan forskarsamhället göra åt det? Och hur kan man som forskare balansera engagemang och objektivitet? Finns det en hållbar intellektuell position mellan aktivism och akademisk avskärmning?Antologins 11 författare, flertalet av dem verksamma forskare, skriver om denna integritetsproblematik ur olika perspektiv och med olika konkreta exempel. Situationen inom humaniora och samhällsvetenskap står i fokus i flertalet av texterna, men också skolundervisningens utformning och nyhetsjournalistikens spelregler får en genomlysning. Texterna är grupperade i tre tematiska avdelningar: ”Konformism och självständighet”, ”Aktivism och vetenskaplighet” och ”Kunskapspolitikens infrastruktur”. Men gemensamt för samtliga texter är en plädering för ett ”distanserat engagemang”, där sanningssökandet uppfattas som en kritisk och självkritisk men först som sist kunskapsbaserad verksamhet.I antologin medverkar Li Bennich-Björkman, Ylva Bergström, Erik Fichtelius, Martin Gustavsson, Sverker Gustavsson, Ylva Hasselberg, Gudmund Hernes, Jonny Hjelm, Mats Lindberg, Johan Lundberg och Sharon Rider.

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras?

Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar författarna i Vad krävs för att rädda demokratin? Den nyliberala tilltron till marknadens självreglering har havererat. Läran saknar svar på vår tids frågor växande klyftor och främlingsfientlig nationalism. Ur nyliberalismens skeppsbrott växer populismen fram.

Alternativet är att den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. En fredsformel mellan kapitalism och demokrati behöver återskapas under vår tids förutsättningar. Den måste balansera höger mot vänster men också tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin skall överleva.

Balansakten avgör våra barns framtid.