Håkan Holmberg – författare

Karl Staaff var liberal partiledare, statsminister och ledande i kampen för demokratin i början av 1900-talet. Den fjärde oktober 2015 är det 100 år sedan hans bortgång. Ekerlids Förlag och Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål ger därför ut två böcker som säljs var för sig eller tillsammans i en box som har titeln Karl Staaff - fanförare, buffert och spottlåda. I antologin Karl Staaff - arbetarvän, rösträttskämpe och socialreformator skriver Håkan Holmberg om Staaffs studenttid i Uppsala som präglades av kamp för andlig frihet och folkbildning med studentföreningen Verdandi som viktig plattform. Svante Nycander behandlar Staaffs kamp för arbetarnas fackliga rättigheter och hans betydelse för framväxten av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Anders Johnson belyser rösträttsstriden medan Marika Hedin skriver om Karl Staaff som företrädare för förra sekelskiftets sociala reformliberalism. I minnesboxen ingår Hans Lindblads bok om den strid kring parlamentarismen, demokratin och försvaret som kulminerade med bondetåget och borggårdskrisen 1914 och Staaffs avgång som statsminister. Ofta har det kallats en konflikt om försvaret, men i boken skildrar Hans Lindblad att det handlade om mycket mer. Staaff beskrev det själv som frågan om herremakt eller folkmakt skulle råda. Personlig kungamakt eller parlamentarism. Hans Lindblad vederlägger i boken Karl Staaff- försvaret och demokratin den ganska spridda uppgiften att Staaff skulle ha varit försvarsfientlig. Detta är minnesboxen som innehåller båda böckerna om Karl Staaff

"Människor är komplexa och mångsidiga. Man kan vara kristen, feminist, förälder, norrlänning, vegetarian, socialdemokrat, Sirius-supporter, hundägare, motståndare till plågsamma djurförsök och en mängd andra saker på samma gång. I vissa situationer är en identitet viktigast, i andra situationer en annan. Innebörden av en identitet kan ändras, vissa identiteter överger man medan andra kommer till. Att påstå att en enda av alla tänkbara identiteter är den som räknas är att krympa människor till oigenkännlighet." Identitet är ofta centralt i frivilliga gemenskaper. I regel finns någon form av avgränsning – några hör till, andra inte. Ibland ger identiteten gemensamma symboler eller uppförandekoder, andra gånger syns den inte alls. Men samtidigt som det är naturligt att människor söker gemenskap i grupper så bör varningslamporna börja blinka när tankar om tydligt avskiljbara identiteter och åtföljande särrättigheter överförs till politiken. Håkan Holmberg, länge politisk chefredaktör på UNT, var övertygad om att öppna samhällen byggs med universella värden. Politiskt grupptänkande, menade han, kortsluter det politiska samtalet och har genom historien banat väg för några av mänsklighetens största grymheter. Den här boken kom att bli Håkan Holmbergs sista, den utges postumt efter samråd med hans efterlevande. Boken är en noggrann uppgörelse med identitetspolitiken – och en uppmaning till motstånd mot grupptänkandet.