Lund Studies in Educational Sciences – serie

Hur vanligt är det att eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 inte klarar matematiken? Har alla elever som inte får godkänt i matematik dyskalkyli? Vilka andra skäl kan ligga bakom elevernas låga prestationer i matematik? Med dessa frågor som utgångspunkt har Ingemar Karlsson inventerat slutbetyg och provbetyg i elva skånska kommuner och intervjuat elever i årskurs 9 samt deras matematiklärare. Betygsinventeringen och intervjuerna med elever och lärare har visat att skolorna brottas med problem kring betygsättning, likvärdighet och att utveckla undervisningen så att den främjar de elever som får problem med sina matema- tikstudier. Resultaten av intervjuerna med elever som inte klarar matten samt deras lärare visar att eleverna huvudsakligen uppger matematikängslan, täta lärarbyten och dålig arbetsmiljö som förklaringar till sina låga prestationer. Lärarna lyfter fram elevernas dåliga kunskaper, ointressen och låg arbetsnivå. Förklaringarna till låga prestationer i matematik återfinns inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. Detta är ett intressant och betydelsefullt resultat av studien. Lärarintervjuerna klargör också de åtgärder som skolan har vidtagit för att stödja eleverna. Dessa åtgärder är huvudsakligen av organisatorisk karaktär: inrättande av speciella grupper och extra stödlektioner. Det finns därmed ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik.

1960-talet utgör utan tvekan ett av de mest omvälvande decennierna i den svenska skolans historia. Utöver att grundskolan slutligen ersatte folkskolan och realskolan kom även gymnasieutbildningarna att reformeras, vilket ledde till att läroverkens gymnasieutbildning ersattes med först det nya gymnasiet, 1966, och sedan gymnasieskolan, 1971. I denna bok visas hur undervisningen på gymnasiet kom att förändras i riktning mot ett mer självständigt arbetssätt i introduktionen av exempelvis långläxor, beting och specialarbeten. Utöver undersökningar av läroplaner och den praktiska verksamheten vid Finnvedsskolan i Värnamo och Katedralskolan i Lund innehåller boken också biografiska undersökningar av en rad personer som på olika sätt var delaktiga i denna process. Boken är resultatet av den forskning som Magnus Grahn (1961–2017) bedrev som doktorand på institutionen för utbildningsvetenskap i Lund. Den publiceras för att Magnus viktiga bidrag till utbildningshistorien ska bli allmänt tillgängligt.

Våra studenter kan inte svenska! Så löd titeln på en uppmärksammad tidningsartikel för några år sedan. Bakom den drastiska formuleringen låg ett veritabelt nödrop där nio historiker förklarade att deras studenter hade påtagliga problem att uttrycka sig i skrift. Artikeln följdes av en strid ström av texter där temat upprepades. En skrivkris hade brutit ut. Men vad är egentligen en skrivkris? Vad består den av? Hur skapas den? Varför uppstår den? Och vem utropar den? Dessa och liknande frågor diskuteras i avhandlingen Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Martin Malmström har läst och analyserat hundratals tidnings- och tidskriftsartiklar från 70-talet, 90-talet och vår samtid och resonerar kring skrivkrisers anatomi, historia och orsaker. Han genomför också närläsningar av läroplaner, ämnes- och kursplaner för gymnasieskolan för att undersöka synen på skrivande, det vill säga hur statsmakten ser på skrivande och skrivundervisning. Med 60-talets reformarbeten inför den nya gymnasieskolan som utgångspunkt diskuteras kontinuitet och förändring fram till våra dagar. Centralt för analyserna är vad som sägs om skrivande, hur det sägs och varför det sägs. Genom avhandlingen förs resonemang kring dialektiken mellan de diskursiva uttrycken och den samhälleliga kontexten. Bilden som framträder av elevers och studenters skrivande är betydligt mer komplex än den vi allt som oftast får oss serverad i medierna.

Hur kan det komma sig att metoder byggda på den radikala behavioristen B F Skinners inlärningsteori uppfattas som nya, mjuka, positiva och interaktiva när de används för att uppfostra och träna hundar, men som förlegade, hårda, negativa och hierarkiska vid uppfostran och utbildning av barn? Med den frågan som utgångspunkt har Ingrid Bosseldal undersökt vad som händer med Skinners inlärningsteori när den migrerar från en uppfostrings- och utbildningskontext till en annan. Hon har lyssnat till en polishundstränare, analyserat läromedel och en tidskriftsdebatt om behavioristiska metoder i skolan, funderat över konsekvenserna av att se barn och vuxna, hundar och människor som huvudsakligen lika eller som huvudsakligen olika, spårat dolda behavioristiska tankegångar i svensk skolundervisning och deltagit i två utbildningar där Skinners inlärningsteori praktiseras: den ena av blivande hundinstruktörer, den andra av blivande föräldrautbildare. Hon har dessutom återvänt till B F Skinners egna texter. Vad var det egentligen han försökte säga, mannen som har liknats vid en grobian och anklagats för allt från råttpsykologi till fanatism och psykisk barnmisshandel? Resultatet är en avhandling i utbildningsvetenskap som i en essäistisk stil och med stöd av Michel Foucaults diskursteori, George Herbert Meads och Johan Asplunds socialpsykologi och Donna Haraways manifest om companion species, undersöker och utmanar diskurser om lärande relationer på radikalt behavioristisk grund.

”Elever är en källa att ösa ur om man vill utvecklas professionellt.” Lärare i fysik, årskurs 7 Synligt lärande har sedan Hatties välkända bok från 2008 ”Visible Learning”, blivit ett flitigt använt begrepp i skolutvecklingssammanhang. I Hatties sammanställning om vad som påverkar elevers kunskapsutveckling är ett av de främsta argumenten för att synliggöra undervisning att elever sannolikt gynnas när elever och lärare ser och förstår mer av de lärprocesser de deltar i. Hur skapar man de processer som leder till ett synliggörande av undervisning och lärande? Vem kan beskriva processerna? Vad kan eleverna tillföra synliggörandet? Det är några av de frågor som diskuteras i licentiatuppsatsen Att se undervisning genom elevernas ögon. En studie om hur lärare och elever, genom reflektioner i videoklubb, beskriver hur lärares undervisning gynnar elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Eva Pennegård har filmat lektioner i fysik och därefter analyserat lärarnas undervisning i videoklubbar med både elever och lärare. Lärare har genom samtalen i videoklubbar fått möjlighet att synliggöra sin egen, kollegors och elevers uppfattningar om vad som i undervisningen bidrar till elevers lärande. Resultatet visar att samspelet mellan olika komponenter i lärarens professionella kunskap omsätts och gestaltas i undervisningen i en komplex interaktion med elever. När lärare och elever får möjlighet att reflektera över undervisningen och dess betydelse ökar möjligheter för att lärprocesser ska framträda och bli mer synliga. Elevers reflektioner om undervisning kan göra dolda aspekter synliga för läraren. Läraren kan genom att lära känna elevers förståelse av undervisning förändra sin egen förståelse av elevers lärande.

Vi lever i en värld där vi är omgivna av olika tekniska lösningar. Därför är det viktigt att vi utvecklar en förståelse för teknik i samhället, dels hur tekniken påverkar oss men också hur vi påverkar tekniken. Det innebär att alla medborgare bör ha förmågor och kunskaper som gör att de kan förstå och agera i olika vardagliga situationer där teknik är inblandat. Dessa förmågor och kunskaper kan relateras till begreppet teknisk litteracitet. Denna avhandling fokuserar främst på begreppen tekniska system och designprocesser framför allt utifrån hur elever använder kunskaper i teknik, kommunicerar sina tankar med hjälp av bilder eller modeller samt blir deltagare i en designprocess. Eleverna arbetar i ett projektarbete där ämnesspecifika begrepp blir centrala delar av arbetet. I arbetet ingår att eleverna presenterar fenomen som exempelvis grafen, nanoteknik, algbatterier och passivhus med utgångspunkt i bilder och egentillverkade modeller. Resultaten i avhandlingen visar att flertalet elever uttrycker och utvecklar begreppsmässig och procedurmässig kunskap, vilket visar att elevernas språkliga förmåga om innehållet har utvecklats. Dessutom indikerar resultaten att elever genom att arbeta i ett projektarbete kan utveckla delar av en teknisk litteracitet. Avhandlingen ska ses som ett bidrag till diskussionen om utvecklingen av teknikundervisningen i grundskolan. Särskilt när det gäller att genom att studera designprocesser föra in strukturerade diskussioner om tekniska system, hållbarhet och ny teknik i klassrummet. En viktig iakttagelse är att teknikämnet också har förmågan att integrera ny teknik och ett hållbarhetsperspektiv i undervisningen genom att elever med egentillverkade modeller ges möjligheter att fundera över lösningar på identifierade behov. Här kan teknikämnet fylla en viktig funktion i framtidens skola.

Hur får lärare elever att fastna på kroken så att de blir engagerade i NO-undervisningen? Vad innebär elevengagemang och vilken betydelse har det för lärarrollen, undervisningen och eleverna? I den här studien får ett antal NO-lärare komma till tals för att berätta om sin undervisning och hur de gör för att eleverna skall bli engagerade. Lärare har i upprepade enkäter, en så kallad Delfi-undersökning, och i fokusgruppintervjuer fått resonera om NO-undervisning, elevengagemang och vad elevernas engagemang innebär. Lärarnas beskrivningar har sedan analyserats ur ett perspektiv där engagemang definieras som elevers känslor, beteenden och kognitiva förmågor när de utför skolarbete. Resultatet visar att lärarens förmåga att presentera spännande aspekter av naturvetenskap som fångar elevernas intresse är betydelsefullt för elevernas engagemang. Andra viktiga inslag i undervisningen är att eleverna görs delaktiga och att ämnesinnehållet anknyter till elevernas omvärld. Resultatet visar också att lärare och elever ömsesidigt påverkar varandra genom sitt engagemang och att det får betydelse för lärarens undervisning. Därmed blir också lärarens tolkning av elevernas engagemang viktig för vad som sker i klassrummet. Sammantaget visar studien att engagemang synliggör förhållandet mellan lärarens undervisning å ena sidan och elevernas intresse och motivation å andra sidan. Genom ökad förståelse för elevernas engagemang ur flera olika perspektiv kan lärare inte bara väcka elevers nyfikenhet utan också skapa ett intresse för naturvetenskap som kan bli varaktigt. Det är viktigt att slänga ut en krok, men man får inte glömma att hala in.

Is there a formula for ethics teaching more effective than others, if the purpose is to make a difference as to how students relate and respond to ethical problems in their own lives? And, if so, what would that formula look like? Would it be anything similar to ethics teaching as it is “ generally” performed or would it be something entirely different? In this thesis, some results are presented that might give us a clue. By performing a large impact study, Hans Teke has compared two different “methods” for teaching ethics as part of the religious education in the Swedish upper secondary school, with regard to their capacity to increase long-term ethical awareness. What he found was that the teaching method used in the intervention group, the Three Step Model, appears to make the students develop more compared to “regular” ethics teaching, not least with regard to demonstrable knowledge in ethical problemsolving. This indicates that the method has a promising potential that deserves to be further explored in different settings, of course with the goal of making it even more efficient.

This is a dissertation about emotions in Social Science teaching. As such it offers a perspective on Social Science didactics that until now has been largely neglected. Some of the most pressing concerns of our time, not least crises related to migration, the welfare state, international law and terrorism, are part of the Swedish upper secondary school subject Social Science (samhällskunskap). But while the Social Science teacher typically tries to resonate with their students in a rationality-oriented way, Katarina Blennow’s ethnographical investigation shows that the Social Science classroom is filled with often unrecognized, suppressed or withheld experiences and feelings of inclusion, exclusion, joy, anger, sorrow and fear. With the aim to examine what emotions do in the teaching of the school subject Social Science and what the subject Social Science does to emotions, Katarina Blennow uncovers a dissonance between the role emotions are supposed to play in the teaching and the role emotions actually do play. The examined cases of Social Science teaching seem to suffer from a traditional division between rationality and emotionality that largely has characterized political analysis in the twentieth century. A rapprochement between the students’ lifeworld and the school subject’s disciplinary analysis would benefit from an increased use of the emotional dimension and community of Social Science teaching.

Att undervisa i de naturvetenskapliga ämnena i dagens skola innebär en stor mängd möjligheter och utmaningar. Inga snabba och enkla svar finns på frågan hur undervisning sker på bästa sätt när digitala verktyg finns att tillgå. Goda ämneskunskaper behöver kombineras med pedagogiska kunskaper samt kunskaper i användning av digitala verktyg. I studien används ramverket TPACK som står för ’Technological Pedagogical Content Knowledge’. Ramverket handlar om att lärarnas olika kompetenser behöver samverka och påverka varandra för att god undervisning ska ske. Denna studie fokuserar på användningen av digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik. Fyra lärare på högstadiet intervjuas och följs när de genomför lektioner i de naturvetenskapliga ämnena. Även digitala rum som används i undervisningen studeras. Avhandlingen har ett ämnesdidaktiskt fokus, men även allmändidaktiska och administrativa delar berörs. Resultatet visar att lärarnas syfte med användningen av digitala verktygen ser olika ut. Detta påverkar diskussionerna kring lärarnas val av digitala verktyg och pedagogiska angreppssätt när ett ämnesinnehåll ska kommuniceras med eleverna. Förhoppningen är att denna avhandling ska bidra till att öka lärare och skolledares förståelse för vikten av att göra medvetna val när digitala verktyg används. Om medvetenheten är hög kring komplexiteten i framgångsrik undervisning med hjälp av digitala verktyg, kan fortbildning organiseras och anpassas på ett effektivt sätt. Ska potentialen i de digitala verktygen kunna nyttjas i större utsträckning inom den naturvetenskapliga undervisningspraktiken, finns det mycket som tyder på att det behövs ett större fokus på den ämnesdidaktiska användningen.

Elevernas skamkänslor känns i rummet medan läraren talar om referenstekniker. Jag ser elevernas kutade ryggar när de sjunker ihop och blir mindre än de brukar vara. De är totalt knäpptysta och verkar knappt andas. Alla elever har ansiktet riktat mot läraren, ingen av eleverna i klassrummet gör någon signal av att märka av när de försenade eleverna kom in: ingen låtsas om att det är något särskilt på gång utöver den olydnad som brutit kontraktet om respekt för lärarens kontroll över lektionstiden. Ingen i hela rummet vänder blicken mot den mystiska mörkt orangea dimman som verkade vilja krypa in genom fönstren, ingen utom jag som inte kan låta bli att låta blicken vandra nyfiket mellan eleverna, läraren och solförmörkelsen… Under Janna Lundbergs observationer på Särskilda läroverket har eleverna aldrig visat ett större motstånd än vid ovanstående tillfälle; läraren har heller aldrig visat större missnöje med elevernas agerande än denna gång. Elevernas äventyr till skolans hustak under ett sällsynt tillfälle, för att få se en solförmörkelse, resulterade i ett par minuters förlorad lektionstid. Men lärare hade sagt nej när eleverna bad om lov. Elever utan kroppar, ett samhällskunskapsämne utan gemenskap på en skola utan ”de andra”, är några av de teman som analyseras i avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Här förenas materialet från en flerårig observationsstudie med ett alienationsbegrepp utvecklat för att förstå förfrämligande utan maktlöshet. Tvetydig­ heter i maktordningen mellan lärare och elever, en osäkerhet över vem som egentligen styr vem, driver fram diskussionen om en frånvändandets dialektiska didaktik.

Naturvetenskap är ett viktigt kunskapsområde i samhället och ingår i målen för förskolan. Ett tidigt möte med naturvetenskap kan bidra till att intresset bibehålls när barnen blir äldre. Denna studie intresserar sig för hur förskolebarn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen och begrepp som introducerats för dem genom saga med handdocka och som undersöks i experiment. I studien följs 4–5 åringar när de tar sig an fenomenen ljus och skugga, densitet, gravitation och statisk elektricitet. Barnen resonerar kring dessa naturvetenskapliga fenomen och har egna förklaringar. Resultatet visar att barnen samspelar med varandra och med läraren genom att samtala, lyssna och härma vilket bidrar till nya kunskaper och erfarenheter. Dessa nya kunskaper och erfarenheter växer fram när barnen använder de nya begreppen genom att nämna och beskriva dem och när de försöker förklara fenomenen i ord samt visa med gester. Sagoundervisning i kombination med experiment och tillgängliga artefakter samt vidare diskussion kring fenomenen i en uppföljning bidrar således till att barnen ges möjlighet att utveckla sin förståelse för de naturvetenskapliga fenomenen. Det skapas också ett intresse genom att barnen engagerar sig i sagans handling när de bjuds in att bli delaktiga. Barnens sätt att observera, undersöka, prova, resonera och reflektera bidrar till att barnen utvecklar ett undersökande arbetssätt. Studien bidrar till att öka lärares förståelse av relevansen att så tidigt som möjligt undervisa i naturvetenskap. En förutsättning för att kunna hjälpa varje barn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen genom att stimulera dem och uppmuntra deras lust att vilja lära sig nya saker är att lärare har tillräcklig kompetens inom detta område.

Läroböckers innehåll presenteras med både text och bild, det vill säga visuella representationer. Men vad säger egentligen de visuella representationerna? Hjälper de elever att förstå naturvetenskap och i så fall på vilket sätt? Hur dessa visuella representationer kan understödja elevernas förståelse av textens innehåll är en frågeställning som undersöks i denna avhandling. Begrepp kan ha olika innebörd beroende på i vilket sammanhang de förekommer. Ett sådant är begreppet tryck. Det kan stå för en aktiv handling i uppmaning ”Tryck på knappen” eller för ett utfall, till exempel ett fingeravtryck. Den här studiens syfte är att analysera vilka representationer som förekommer i fysikläroböcker för högstadiet, hur dessa används samt analysera vilka meningserbjudanden de har, när begreppet tryck behandlas. Resultaten visar att läroböckernas sidor innehåller ett stort antal visuella representationer varav merparten är fotografier och teckningar. Dessa används främst för att avbilda konkreta begrepp till exempel föremål eller utrustning. Abstrakta begrepp och processer avbildas mer sällan. I analysen framkommer det att begrepp sällan beskrivas multimodalt, det vill säga med flera representationer. Studien visar att många av representationerna kan ha en inneboende meningspotential att beskriva fysikens innehåll. Emellertid är många av dem förenklade så att meningen förloras eller kan vara svår att koppla till innehållet. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att representationerna inte självständigt kan beskriva fysiken. För att representationer ska erbjuda mening och hjälpa eleverna att skapa förståelse för det naturvetenskapliga innehållet krävs en undervisning som aktivt arbetar med dem. Det finns ett gap mellan den inneboende meningspotential som representationer har i förhållande till den mening de i praktiken erbjuder. Genom att medvetandegöra lärare om detta kan undervisningen utvecklas på ett sätt som överbryggar detta gap.

Vi människor möts alltid i ett sammanhang. Och för att förstå dem vi möter måste vi samtidigt förstå sammanhanget. Och bli överens om det. Den här boken handlar om sådana situationer, ögonblick, där människor möts. Det kan vara för att lära sig cykla, för att övertyga en rättsinstans om den egna förträffligheten som förälder eller för att hålla sams med en granne. Det kan också, bland mycket mer, vara för att begripa varför man just stämde in i ett hånskratt riktat mot sig själv eller den yttersta innebörden av att säga Jag älskar dig. Vi som skrivit den här boken har alla i olika sammanhang mött bokens mottagare: professor Anders Persson, Lunds universitet. Och vi har alla, med honom, ställt den där frågan: Vad pågår här?

En individ i dagens samhälle kommer ständigt i kontakt med olika frågor som är kopplade till naturvetenskap. Val ska göras, beslut ska fattas. Ska jag vaccinera mig? Ska jag köpa den där vattentäta jackan? Vilket elbolag ska jag välja? Vilken fisk ska jag köpa? Ska jag skänka pengar till eller engagera mig i en miljöorganisation? Medborgare i ett demokratiskt samhälle behöver kunskaper som gör att de kan fatta informerade beslut och delta i samhällsdebatten. Sådana kunskaper kan relateras till begreppet scientific literacy. Denna licentiatuppsats fokuserar på vilka kompetenser elever kan utveckla när de arbetar med argumentation i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) inom ramen för gym nasie skolans kemiundervisning. Särskilt uppmärksammas hur elevers scientific literacy utvecklas när de arbetar med och argumenterar i en fråga om miljögifter i vardagsprodukter. Studien utgår från en undervisningssekvens om miljögifter som syftade till att stötta elevers scientific literacy genom att innefatta undervisning om både ämnesområdet och argumentationsprocessen. Studiens resultat visar att eleverna efter undervisningen kan genomföra argumentation av hög kvalitet som till stor del understödjs med kunskap. Detta skiljer sig från tidigare studier där värderingar har tagit stor plats. Dessutom tyder resultaten på att eleverna har utvecklat sin förmåga att se flera perspektiv, förstå frågans komplexitet och att hantera information med ett kritiskt förhållningssätt, vilket kan underlätta ett informerat beslutsfattande. Eleverna vittnar även om en utvecklad konsumentmedvetenhet och att de spridit sina kunskaper till andra för att göra dem medvetna om problemet med miljögifter. Studien pekar på vikten av att stötta elever i argumentationsprocessen, men också på att det är viktigt att skolans naturveten skapliga ämnen hanterar SNIfrågor i undervisningen för att stötta elever i deras roll som samhällsmedborgare. Detta är ett av skolans grundläggande uppdrag.