1960-talet utgör utan tvekan ett av de mest omvälvande decennierna i den svenska skolans historia. Utöver att grundskolan slutligen ersatte folkskolan och realskolan kom även gymnasieutbildningarna att reformeras, vilket ledde till att läroverkens gymnasieutbildning ersattes med först det nya gymnasiet, 1966, och sedan gymnasieskolan, 1971. I denna bok visas hur undervisningen på gymnasiet kom att förändras i riktning mot ett mer självständigt arbetssätt i introduktionen av exempelvis långläxor, beting och specialarbeten. Utöver undersökningar av läroplaner och den praktiska verksamheten vid Finnvedsskolan i Värnamo och Katedralskolan i Lund innehåller boken också biografiska undersökningar av en rad personer som på olika sätt var delaktiga i denna process. Boken är resultatet av den forskning som Magnus Grahn (1961–2017) bedrev som doktorand på institutionen för utbildningsvetenskap i Lund. Den publiceras för att Magnus viktiga bidrag till utbildningshistorien ska bli allmänt tillgängligt.

1960-talet utgör utan tvekan ett av de mest omvälvande decennierna i den svenska skolans historia. Utöver att grundskolan slutligen ersatte folkskolan och realskolan kom även gymnasieutbildningarna att reformeras, vilket ledde till att läroverkens gymnasieutbildning ersattes med först det nya gymnasiet, 1966, och sedan gymnasieskolan, 1971. I denna bok visas hur undervisningen på gymnasiet kom att förändras i riktning mot ett mer självständigt arbetssätt i introduktionen av exempelvis långläxor, beting och specialarbeten. Utöver undersökningar av läroplaner och den praktiska verksamheten vid Finnvedsskolan i Värnamo och Katedralskolan i Lund innehåller boken också biografiska undersökningar av en rad personer som på olika sätt var delaktiga i denna process. Boken är resultatet av den forskning som Magnus Grahn (1961–2017) bedrev som doktorand på institutionen för utbildningsvetenskap i Lund. Den publiceras för att Magnus viktiga bidrag till utbildningshistorien ska bli allmänt tillgängligt.