Lunds universitet, Media-Tryck – förlag

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Frågor om drogers skadlighet har länge varit ett prioriterat och laddat ämne i Sverige, politiskt och kulturellt. Samtidigt har både droganvändningen och läkemedelsanvändningen ökat. De representationer som oftast syns i medierna är endera kända personligheters användning eller utsatta, marginaliserade ”knarkare”. Den mest utbredda droganvändningen sker dock inte i dessa marginaler, utan mitt i samhällslivet. Vad innebär droganvändning som vardaglig praktik, och hur ser relationen till kön och klass ut? Denna etnologiska avhandling av Emma Eleonorasdotter är en undersökning av drogers kulturella betydelse i Sverige. Studien bygger på intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 25-65 år, som alla använder droger och/eller psykoaktiva läkemedel. Från ett queerfenomenologiskt perspektiv undersöks droganvändning som en förändring av startpunkten i kroppen, och följaktligen hur världen vecklar ut sig därifrån. Teman såsom smuts, renhet, anständighet, barn, gåvor, sjukdom, friskhet, beroende, lycka och skratt analyseras. Fokus ligger på rörelse, kropp och rum och vad som inte hade hänt annars, respektive vad som hade hänt ändå

Ett urval av texter ur Xenofons Anabasis, Platons Sokrates försvarstal och Nya Testamentet

Vid 9 - årsåldern kom folkmusiken och fiolen i mitt liv. En stor händelse inträffade då i det att min mor Beata gifte om sig med spelmannen och folkskolläraren Sven Edén. Jag ville spela och hans fiol lockade. Sigvard Stenberg på Karlstad kommunala musikskola lärde mig hantverket men musiken och uttrycket fann jag både i enskilt sökande och tillsammans med nära vänner som Ulf Jonsson, Bo Thalén och mitt mångåriga samarbete med Leif och Inger Stinnerbom. Som ett eko av de låtar jag spelade växte det tidigt fram en lust att själv göra egna formade av de otaliga spelmän och låtar jag lyssnat på och inspirerats av. Sedan en tid tillbaka har jag letat upp mina gamla av åren bleknande notpapper med låtar och fört in dom i datorn. Man kan se låtarna, eller lekarna som det bli på värmländska, som dagboksanteckningar i den berättelse som är mitt sökande efter tonen, klangen och rytmen i den repertoar vi finner i äldre notsamlingar. Uppteckningarna återger melodierna men inte så mycket mer än så. Det är ett ständigt lärande i att tolka och fundera. För att citera cellisten Lars (Lasse) Zetterquist som på frågan hur det var att fylla 90 svarade med att: Du vet, den där trion av Brahms. Det är ett ställe där som jag har haft så svårt med. Men nu börjar det lossna. Fick den historien av hans släkting konstnären och musikern Jörgen Zetterquist en midsommarafton i Arvika för många år sedan. God läsning och spelande önskas.

Det hela började för cirka 15 år sedan med att jag kom på tanken att lägga in mina låtar i datorn. Ett arbete som pågått periodvis när jag haft tid att sitta ner och gå igenom högar av notblad som, trots alla flyttar under årens lopp, ändå blivit med och finns i sina lådor. Jag fick smak på det att hitta på låtar ganska tidigt, vet inte helt varför. Men det har för mig varit en väg in i de äldre spelmännens tonspråk där jag funnit stor inspiration. Bakgrundsberättelsen till låtarna har jag försökt att få in i boken. Hoppas ni får god läsning och gott spel.

Wäggia var namnet på en medeltida gård som från 1500-talet hörde till Torpa sätesgård i södra Västergötland. Den fick en omväxlande historia men lades ner vid 16oo-talets mitt. På dess marker kom något senare två torp att etableras. I dag kan man fortfarande i terrängen tydligt se lämningar av hus, åkrar och vägar. Det arkeologiska materialet, tillsammans med olika skriftliga uppgifter och en vacker, detaljrik karta från 1648, har gjort det möjligt att skapa oss en bild av Wäggia, dess roll och anknytning till Torpa.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur.  I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar.  Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Borgarna i städerna – adeln och bönderna på landsbygden. Synen på befolk- ningens rumsliga lokalisering sedan medeltiden har bidragit till bilden av ett enhetligt uppdelat ståndssamhälle. Så inleds Kenth Hansens doktorsavhandling i historisk arkeologi. I avhandlingen studeras aristokratins – frälsets, adelns – närvaro i medel¬tida städer i de skånska landskapen; i vilken utsträckning de prägladestadsmiljön ekonomiskt, politiskt och socialt. Speciellt fokuserar under¬sökningen på gränszonen mellan borgare och aristokrati. Avhandlingen målar upp en ny och förändrad bild av såväl det medeltida stadssamhället som det förflutna ståndssamhället jämfört med den traditionella synen.

Barns rätt till lek, vila och fritid är en utvärdering av Malmö stads ESF projekt med samma namn, genomförd ur ett barnrätts- och salutogent perspektiv. Genom intervjuer, fokusgrupper, observationer och dokumentanalys undersöker rapporten hur projektet har bidragit till social gemenskap, tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter och förbättrat välmående för barn i socioekonomiskt utsatta områden. Studien visar att aktiviteterna varit mycket uppskattade – inte minst för sin inkluderande atmosfär, flexibiliteten och de relationella kvaliteter som aktivitetsledarna skapat. Särskilt betydelsefullt framträder trygg vuxennärvaro, kostnadsfrihet och gemenskap kring måltider. Samtidigt lyfter rapporten fram strukturella hinder såsom ojämlik tillgång, varierande skolengagemang och svårigheter att nå högstadieflickor och barn med funktionsvariationer. Genom analysramarna KASAM och barnkonventionens artikel 31 granskas projektets arbetssätt och effekter utifrån barns rättigheter. Rapporten avslutas med konkreta rekommendationer för att säkerställa långsiktig hållbarhet och ett jämlikt, rättighetsbaserat fritidsutbud.

In the late nineteenth century, Swedish media cultures showed a remarkably high amount of representations of the colonial world. Wild West acts promised authentic American Indian performances and a great narrative of the West. The ethnological exhibitions displayed a presumed everyday life culture of Indigenous populations and the wax museums staged colonial events from Congo that the Swedish audience could relate to. The orientalized motifs were immensely popular in the art salons and private art market, and these themes, along with racial comic strips, travel accounts from far o places, race science and colonial advertisements, were frequent subjects in the illustrated press and ephemera. At the same time, the ambitious scientific Vanadis expedition set out to collect ethnographical material to establish an ethnographical museum and to photograph Indigenous populations for the purpose of creating a racial archive.

Propaganda, upplysning, pr och information. Detta är några exempel på efterkrigstidens mångfacetterade kommunikationsbegrepp. Under perioden från andra världskrigets slut till 1980-talet var Sverige en framväxande välfärdsstat, och mediernas möjligheter att fostra, påverka och utbilda diskuterades regelbundet. Men i vilka sammanhang användes dessa begrepp och hur omsattes de i praktiken? I Efterkrigstidens samhällkontakter presenteras tio mediehistoriska texter om olika aktörer i efterkrigstidens Sverige – myndigheter, företag, föreningar – och hur dessa kämpade för att torgföra sina visioner, tankar och idéer. De olika kapitlen visar att metoderna för att föra ut budskapen till allmänheten var sofistikerade och att en uppsjö olika medier togs i bruk – från tändsticksplån till debattpocketböcker. I denna bok framträder den svenska kommunikationsapparaten som präglad av både decentraliserade och kommersiella drag. Efterkrigstidens samhällskontakter formades på så sätt genom en sammanflätning av privata och offentliga sfärer – vem som var mottagare och vem som var avsändare var ibland långt ifrån självklart.

Mats Roslund, professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet, pensioneras våren 2026 efter många år som uppskattad lärare och kollega vid Institutionen för arkeologi och antikens historia. Under många år har Mats Roslund varit en ledstjärna för studenter, doktorander och kollegor när det gällt arkeologisk forskning om städer, centralplatser, och föremål, inte minst keramik. Sakkunskap, perspektiv och metoder är tre ord som väl sammanfattar Mats Roslunds forskargärning. I den här boken presenterar fyrtio författare artiklar om allt från studier av föremål till stadsarkeologi och studier av kyrkor. Flera artiklar tar sin utgångspunkt i Mats Roslunds arbeten. Bokens författare är alla forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag inom och utom Norden. Vi hoppas att innehållet ska locka såväl forskare som en intresserad allmänhet till läsning. Med den här boken vill vi – yrkeskamrater, tidigare studenter och doktorander – hylla en god vän och kollega.

Hur kan det komma sig att metoder byggda på den radikala behavioristen B F Skinners inlärningsteori uppfattas som nya, mjuka, positiva och interaktiva när de används för att uppfostra och träna hundar, men som förlegade, hårda, negativa och hierarkiska vid uppfostran och utbildning av barn? Med den frågan som utgångspunkt har Ingrid Bosseldal undersökt vad som händer med Skinners inlärningsteori när den migrerar från en uppfostrings- och utbildningskontext till en annan. Hon har lyssnat till en polishundstränare, analyserat läromedel och en tidskriftsdebatt om behavioristiska metoder i skolan, funderat över konsekvenserna av att se barn och vuxna, hundar och människor som huvudsakligen lika eller som huvudsakligen olika, spårat dolda behavioristiska tankegångar i svensk skolundervisning och deltagit i två utbildningar där Skinners inlärningsteori praktiseras: den ena av blivande hundinstruktörer, den andra av blivande föräldrautbildare. Hon har dessutom återvänt till B F Skinners egna texter. Vad var det egentligen han försökte säga, mannen som har liknats vid en grobian och anklagats för allt från råttpsykologi till fanatism och psykisk barnmisshandel? Resultatet är en avhandling i utbildningsvetenskap som i en essäistisk stil och med stöd av Michel Foucaults diskursteori, George Herbert Meads och Johan Asplunds socialpsykologi och Donna Haraways manifest om companion species, undersöker och utmanar diskurser om lärande relationer på radikalt behavioristisk grund.

Stereotypa föreställningar och negativ behandling av äldre finns dokumenterade sedan antik tid. Numera används begreppet ålderism, vilket avser fördomar och diskriminering mot äldre. Ibland har begreppet också definierats som något som handlar om ålder över hela livsloppet. Den här antologin består av 15 kapitel där forskare belyser ålderismens varierade uttrycksformer och komplexitet. I antologins kapitel sätts problemet i olika perspektiv – teoretiskt såväl som empiriskt – och undersöks i relation till flera olika sammanhang. Social Work Press är ett open access-förlag som publicerar kvalitetsgranskade antologier inom området socialt arbete. Förlaget har som mål att bidra till en ökad utgivning av svenskspråkiga publikationer av hög vetenskaplig kvalitet. Social Work Press ansluter sig till internationella traditioner med universitetsbaserade publikationsserier. Förlaget tillhör Socialhögskolan, Lunds universitet, men välkomnar bidrag från forskare vid andra lärosäten.

För många är åldrandet relativt problemfritt, även om sjukdomar och funktionsnedsättningar blir vanligare ju längre vi lever. Vid sidan av problemfriheten finns det olika typer av utsatthet, utmaningar och bekymmer som kan drabba äldre på ett särskilt sätt. Det kan handla om alltifrån missbruk och ensamhet till svårigheter att betala räkningar i ett samhälle som blir allt mer digitalt. Den här antologin består av elva kapitel där forskare belyser olika former av utsatthet och problem under åldrandet. Social Work Press är ett open access-förlag som publicerar kvalitetsgranskade antologier inom området socialt arbete. Förlaget har som mål att bidra till en ökad utgivning av svenskspråkiga publikationer av hög vetenskaplig kvalitet. Social Work Press ansluter sig till internationella traditioner med universitetsbaserade publikationsserier. Förlaget tillhör Socialhögskolan, Lunds universitet, men välkomnar bidrag från forskare vid andra lärosäten.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. För det tidiga 1900-talets svenska landsbygdsbefolkning var postorder lika mycket ett sätt att komma i kontakt med en större värld som ett sätt att göra inköp. Människor svarade på varuannonser, läste postorderkataloger, var försäljningsagenter i sina lokalsamhällen och tog del av landsomfattande reklamturnéer och tävlingar. I En förbindelse med en större värld träder den svenska landsbygden fram som en dynamisk plats för det nya industri- och varusamhällets utveckling. Utifrån en analys av det medierade mötet mellan postorderföretaget Åhlén & Holm och dess publik, visar boken att postorderns tidiga historia är en viktig pusselbit för att förstå såväl vardagens livsvillkor och föreställningsvärldar som framväxten av det svenska konsumtionssamhället. CHARLOTTE NILSSON är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. En förbindelse med en större värld är hennes doktorsavhandling.

Hur vanligt är det att eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 inte klarar matematiken? Har alla elever som inte får godkänt i matematik dyskalkyli? Vilka andra skäl kan ligga bakom elevernas låga prestationer i matematik? Med dessa frågor som utgångspunkt har Ingemar Karlsson inventerat slutbetyg och provbetyg i elva skånska kommuner och intervjuat elever i årskurs 9 samt deras matematiklärare. Betygsinventeringen och intervjuerna med elever och lärare har visat att skolorna brottas med problem kring betygsättning, likvärdighet och att utveckla undervisningen så att den främjar de elever som får problem med sina matema- tikstudier. Resultaten av intervjuerna med elever som inte klarar matten samt deras lärare visar att eleverna huvudsakligen uppger matematikängslan, täta lärarbyten och dålig arbetsmiljö som förklaringar till sina låga prestationer. Lärarna lyfter fram elevernas dåliga kunskaper, ointressen och låg arbetsnivå. Förklaringarna till låga prestationer i matematik återfinns inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. Detta är ett intressant och betydelsefullt resultat av studien. Lärarintervjuerna klargör också de åtgärder som skolan har vidtagit för att stödja eleverna. Dessa åtgärder är huvudsakligen av organisatorisk karaktär: inrättande av speciella grupper och extra stödlektioner. Det finns därmed ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik.

De statistiska vetenskaperna har varit representerade vid Lund universitet i mer än 120 år. Under namnet Statistik sedan 1902, under namnet Matematisk statistik sedan 1915. När Lunds Tekniska Högskola LTH startade sin verksamhet 1961 såg docenten Gunnar Blom till att matematisk statistik blev ett viktigt ämne även för ingenjörer. Georg Lindgren efterträdde Gunnar Blom som professor vid LTH och är nu professor emerius med nästan 65 års erfarenhet av ämnet. Boken är en personligt färgad berättelse som skildrar hur ett ämne, som med rätta kallas variationens vetenskap, har överlevt 1970-talets och senare tiders universitetsreformer, odlat vetenskapliga specialitéer inom sannolikhetsteori och statistik, och omsatt forskningen till konkreta verktyg i ett brett spektrum av samhällsnyttigheter. Den som söker ett idéhistoriskt perspektiv kan läsa boken som en rad exempel på hur vetenskapliga idéer, födda i en mycket speciell miljö, kan spridas till andra, till synes väsenskilda, verksamheter. Steget från slumpens inverkan på telefontrafik till så olika områden som extremväder och diagnos och uppföljning av ögonsjukdomar är kortare än man kanske föreställer sig.

Under Berlins filmfestival 1961 mottogs kortfilmen Kadens av en entusiastisk publik. PETER KYLBERG inledde vad som skulle komma att bli en problemfylld bana som målande och musicerande experimentfilmare inom ramen för biograffilmens förutsättningar. Det svenska 1960-talet präglades av en rad filmkulturella förändringar och en ny socialt medveten film eftersöktes. Kylbergs färgexperiment JAG, ett resultat av det nyetablerade Filminstitutets satsning på kvalitetsfilm, sågs som den svenska filmens ”dåliga samvete”. En inkrökt film i en utåtriktad tid. "Filmreformens förste avantgardist" spänner över fyra decennier och är lika mycket en konstnärsstudie som en under-sökning av experimentfilmens och filmkonstnärsrollens vara och villkor inom ramen för den svenska välfärdsstatens kulturpolitik. LARS DIURLIN är filmvetare och verksam vid Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. Han undervisar även vid Linnéuniversitetet och har tidigare arbetat med filmfestivaler och filmdistribution. "Filmreformens förste avantgardist" är hans doktorsavhandling. Medföljande Blu-ray-skiva innehåller sju nyrestaurerade och tidigare outgivna filmer av Peter Kylberg: Kadens (1961), En kortfilm av Peter Kylberg (1963), Paris D-moll (1964), Opus 25 (1980), DU (1987), F-42 (1991) och I stället för ett äventyr(1996). Med en total speltid på 230 minuter innehåller skivan även unikt extramaterial med tv-intervjuer från 1966 och 1980.

Jes Wienberg gick i pension våren 2025 efter att under många år ha varit knuten till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. I den här boken adresserar trettionio författare lika många ämnen och forskningsproblem, varav många anknyter till de område som alltid varit i fokus för Jes intresse, det kyrkliga kulturarvet i vid mening. Men här finns även artiklar om kastaler, skattfynd, medeltida keramik och de obesuttnas kulturarv. Bokens författare är alla välrenommerade forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag runt om i Norden. Vi hoppas att såväl många arkeologer och historiker som en intresserad allmänhet kommer att finna i bokens innehåll lärorikt. Med den här boken vill vi hylla en god vän, en god kollega och en framstående forskare i historisk arkeologi.

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

Rättssociologi är vetenskapen om förhållandet mellan rätten och samhället, norm och beteende. Rättssociologin behandlar således rättvisa och orättvisa, makt och inflytande, likhet och olikhet, under- och överordning samt vad det är som framkallar handlande i olika situationer. Det är självfallet av stort rättssociologiskt intresse att studera vad man väljer att reglera i lag, hur man väljer att reglera detta och vilka medel som används, och riktas mot vem, för att tillse regelns efterlevnad. Rättssociologen tar inte sällan sin utgångspunkt i ett eller flera exempel på faktiskt handlande, oftast med rättslig förankring. Det är mot denna bakgrund man ska se utgivningen av denna samling artiklar om samhället och vardagen. Heidi Avellans texter sätter fingret på många viktiga och aktuella frågor. Frågor som är allmänmänskliga, men som också är rättsligt relevanta i den meningen att de handlar om samhällets inställning till moraliska och mänskliga förhållanden, inställningar som kommer till uttryck i lagstiftning. Flera av ämnesområdena Heidi Avellan behandlar belyser olika aspekter av diskriminering av underordnade grupper i samhället – i synnerhet kvinnors och invandrares svårigheter att få tillgång till makten i det offentliga rummet granskas i texterna. Heidi Avellan är journalist och har verkat som redaktör, utrikeskorrespondent, recensent och frilansskribent i olika massmedier i Sverige, Danmark och Finland, de senaste åren som ledarskribent och kolumnist på Sydsvenska Dagbladet.

I samband med det forna Jugoslaviens upplösning, under och efter de krig som kom att dominera mediebilder av området, har det gjorts dokumentärfilmer som på olika sätt berört det tragiska efterspelet av Josip Broz Titos och landets död. Jugoslaviens kollaps var en historisk händelse av stor betydelse för de individer och det kollektiv som utgjorde landet, men också för regionen, för Europa och världen. Olika berättelser och förklaringar om hur landet fallit sönder har sedan dess dominerat filmrepresentationer av det förflutna. Många var de filmer vars avsikt var att klargöra och på mer eller mindre didaktiska sätt förklara landets upplösning och de efterföljande krigen. Trots mängden postjugoslaviska dokumentärfilmer, har mer ingående analyser av dessa sällan hittat sin plats i akademiska studier. Det förflutna är ett främmande land analyserar filmrepresentationer av Jugoslavien och Josip Broz Tito. Tematiskt berörs medierade minnen och minneskonflikter av Tito och landet. Studien undersöker huruvida de utvalda filmernas syn på det förflutna överensstämmer eller är i konflikt med rådande ideologiska skiftningar efter kommunismens fall. Avsikten med studien är att nyansera och kritiskt granska parallella minnesspår i en region som saknar en enhetlig syn på det förflutna.

Inom dagens skogsvård spelar biologi en fundamental roll. För att förbättra planterings-, skötsel- och avverkningstekniker men också skogliga riktlinjer och skogspolitik bidrar biologer med kunskap om sådant som trädarters spridning, skogsjordens mikroorganismer och förhållandet mellan klimat och skogsekosystem. Samtidigt spelar skogsvård en viktig roll för biologin genom att skogliga produktionsproblem och produktionsmål stimulerar forskningsfrågor och genererar forskningsresurser. Hur och varför uppstod detta utbyte? I syfte att bidra med kunskap om biologins inträde i skogsnäringen behandlar Den biologiska vändningen sådana frågor. Bokens utgångspunkt är en grupp svenska markbiologer och deras del i en debatt om den svenska skogens vård och föryngring under 1900-talets första decennier – en period då biologi konsoliderades inom skogsnäringen, men också då forskning i allmänhet etablerades som praktisk samhällsresurs. Markbiologernas inlägg i debatten analyseras med begreppen samproduktion, gränsdragningsarbete och sociotekniska föreställningar. Fokus är därmed riktat mot forskarnas försök att gentemot bland annat jägmästarkåren avgränsa en praktisk legitimitet samt mot deras strävan att forma samtida föreställningar om skogens och nationens framtid. I boken argumenteras det för att markbiologerna bidrog till en ”biologisk vändning” inom svensk skogsvård. Ekonomiska, matematiska och statistiska förklaringar och terminologier som framarbetats under 1800-talet kompletterades med och i vissa fall ersattes av biologiska motsvarigheter. Skogens liv och komplexa biologiska konstitution gjordes till ett politiskt objekt och praktiskt medel; ekonomiska målsättningar om uthållig skogsproduktion och vinstmaximering tillskrevs biologiska dimensioner. Därmed sammanfördes två idéer som historiskt tenderat att stå i konflikt: dels en modernistisk idé om naturbrukets oändliga möjligheter genom förvetenskapligande, planering och rationalisering; dels en idé om naturens komplexitet och skörhet som ofta använts i modernitetskritiska syften. Jimmy Jönsson (f. 1979) är verksam på Avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Den biologiska vändningen är hans doktorsavhandling.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Bildandet av kungariket Danmark brukar presenteras som en långdragen och linjär process där forntida hövdingar knyts ihop med den moderna nationalstaten. "Bortom riksbildningen. Människor, landskap och makt i sydöstra Skandinavien" fokuserar istället de många små berättelserna bortom den stora. Avhandlingen diskuterar och analyserar tidigare huvudlinjer och problem i forskningen. Den presenterar också en rad landskapsarkeologiska studier av mindre områden i Blekinge, Skåne, Halland och Bornholm för tiden ca 800-1200. Det visar sig att människor öster om Öresund mötte det danska riket på annorlunda sätt och betydligt senare än vad som tidigare antagits. Avhandlingen understryker vikten av att studera händelser i ett aktörsperspektiv samt behovet av nya utsiktspunkter och historiska berättelser. Ett resultat är att det egentligen aldrig funnits någon riksbildning, bara aktörer och klungor av händelse. Anna Lihammar är arkeolog och detta är hennes doktorsavhandling i historisk arkeologi. Tryckår: 2007 Mjukband, illustrerad i s/v, 378 s.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.