Fredrik Norén – författare

Hur sprids nyheter, politiska upprop och memes över världen i sociala medier? Hur interagerar användarna med varandra i forum och dataspel? Hur har 1900-talets tidningspress rapporterat om olika delar av världen?Digitala medier ger upphov till nya forskningsfrågor men gör det också möjligt att undersöka gamla frågor med nya metoder. Digitaliseringen av kulturarv och arkivsamlingar innebär att historien kan utforskas på digital väg. För första gången på svenska introduceras här en bred uppsättning digitala metoder för studier av historia och samtid. I bokens elva kapitel behandlas digital etnografi, metoder för text-, bild- och nätverksanalys samt studier av dataspel, gränssnitt och digitala flöden. Dessutom beskrivs metoder för automatisk datainsamling och vetenskapliga visualiseringar. Författarna går igenom grunderna för respektive metod och visar med illustrativa exempel hur de kan användas i konkreta undersökningar.Digitala metoder i humaniora och samhällsvetenskap vänder sig till studenter på grund- och avancerad nivå inom ett flertal ämnesområden, men riktar sig också till forskare som vill uppdatera sin metodarsenal.

Propaganda, upplysning, pr och information. Detta är några exempel på efterkrigstidens mångfacetterade kommunikationsbegrepp. Under perioden från andra världskrigets slut till 1980-talet var Sverige en framväxande välfärdsstat, och mediernas möjligheter att fostra, påverka och utbilda diskuterades regelbundet. Men i vilka sammanhang användes dessa begrepp och hur omsattes de i praktiken? I Efterkrigstidens samhällkontakter presenteras tio mediehistoriska texter om olika aktörer i efterkrigstidens Sverige – myndigheter, företag, föreningar – och hur dessa kämpade för att torgföra sina visioner, tankar och idéer. De olika kapitlen visar att metoderna för att föra ut budskapen till allmänheten var sofistikerade och att en uppsjö olika medier togs i bruk – från tändsticksplån till debattpocketböcker. I denna bok framträder den svenska kommunikationsapparaten som präglad av både decentraliserade och kommersiella drag. Efterkrigstidens samhällskontakter formades på så sätt genom en sammanflätning av privata och offentliga sfärer – vem som var mottagare och vem som var avsändare var ibland långt ifrån självklart.

This open access edited volume shines new light on the history of propaganda and persuasion during the Nordic welfare epoch. A common analytical framework is developed that highlights transnational and transmedial perspectives rather than national or monomedial histories. The return of propaganda in contemporary debate underlines the need to historically contextualize the role and function of persuasive communication activities in the Nordic region and beyond. Building on an empirically situated approach, the chapters in this volume break new ground by covering a range of themes, from cultural diplomacy and nation branding to media materiality and information infrastructures. In doing so, the book stresses that the Nordic welfare epoch, with its associated epithet the “Nordic Model”, was built not only on governance, social security and economic productivity, but also on propaganda and persuasion.

This open access edited volume shines new light on the history of propaganda and persuasion during the Nordic welfare epoch. A common analytical framework is developed that highlights transnational and transmedial perspectives rather than national or monomedial histories. The return of propaganda in contemporary debate underlines the need to historically contextualize the role and function of persuasive communication activities in the Nordic region and beyond. Building on an empirically situated approach, the chapters in this volume break new ground by covering a range of themes, from cultural diplomacy and nation branding to media materiality and information infrastructures. In doing so, the book stresses that the Nordic welfare epoch, with its associated epithet the “Nordic Model”, was built not only on governance, social security and economic productivity, but also on propaganda and persuasion.

”Så har Fredrik Norén fortsatt att arbeta genom åren med sin outtömliga fantasi och outsinliga förmåga att vända, vrida och töja på det vardagliga, och få oss att se möbler, inredningsdetaljer och byggnadselement i nytt ljus, ibland med nya användningar, eller inga alls. Det direkta uttrycket gör också att Fredrik Noréns konst är som klippt och skuren för offentliga sammanhang. Den riktar sig till en bred publik … Här finns inget ängsligt behov av att distansera sig till platsen eller alienera publiken. Norén har inget behov av att göra folk arga, utan närmar sig sina offentliga uppdrag med stor respekt och finkänslighet. Ta t.ex. Acceleration (2017), som är placerad på utsidan av Stiga Sports Arena i Eskilstuna. Den börjar med en vit dörr, statisk och fyrkantig, som repeteras, förvrängs och repeteras igen på ett sätt som gör att helheten gestaltar rörelse, hastighet och grace – allt det idrott och träning handlar om”. (Ur Tor Billgrens text) Fredrik Norén är född 1979 i Lund och arbetar i Malmö. Tog sin MFA från Malmö Konsthögskola 2007. Han har ställt ut separat på bland annat Göteborgs Konstförening, Nils Aas Kunstverksted, Galleri Arnstedt och just nu på Galleri Thomas Wallner. Han har utfört publika uppdrag för offentliga platser i Borås, Eskilstuna, Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Sundsvall, Uddevalla, Varberg, Växjö, Älvsbyn, Örebro, Österåker med flera kommuner.