Socialt arbete och välfärd

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Om Lyckade ärenden i socialtjänstenHur går det till när människor som söker hjälp hos socialtjänsten får det stöd de behöver och livet vänder?

I Lyckade ärenden i socialtjänsten berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman.

Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Initiativtagare till boken är Susanna Alakoski, författare, socionom och mångårig debattör i socialpolitiska frågor. Hon hade länge efterlyst en bok med utgångspunkt i professionen som visar vad socialt arbete är och kan vara. När ingen nappade startade hon ett upprop och bad yrkesverksamma dela med sig av fall där socialtjänstens insatser gjort skillnad. Resultatet är denna unika antologi med 24 medverkande som ger röst åt en yrkeskår vars arbete sällan hörs eller syns när det lyckas.

Lyckade ärenden i socialtjänsten vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete men också till alla som vill läsa om den sida av socialtjänsten som sällan skapar rubriker – den när det går bra.

Redaktör för boken är Susanna Alakoski, författare och socionom. Hon debuterade 2006 med Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera romaner, artiklar och essäer med sociala teman. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. År 2021 innehade hon den första gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Susanna Alakoski har även suttit i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift.

Sagt om boken:”Lyckade ärenden i socialtjänsten är en otroligt förlösande läsning där fokus ligger på just de fallen då det har gått vägen, något som sällan uppmärksammas tillräckligt. […] Socionomerna berättar ur olika perspektiv, vissa beskriver sitt arbete mer organisatoriskt och vissa får vi följa på detaljnivå under ett specifikt fall. [… Det] är en hjärtevärmande och viktig antologi med verkliga berättelser där medmänsklighet, hårt arbete och organisatorisk förmåga gav lyckade resultat, något det borde pratas mer om. Rösterna i berättelserna är starka, det är personligt, äkta och svårt, precis som socialt arbete är.” Helhetsbetyg 5/5.Lovisa Granath Brodin, BTJ-häftet nr 8, 2026

Vi lever allt längre och andelen personer som är över 60 år ökar. Det gör äldrefrågan till en stor och viktig samhällsfråga: Vilka krav ställer det på socialt arbete med äldre?

Håkan Jönsons och Tove Harnetts bok Socialt arbete med äldre utkom första gången 2015. Mycket har hänt inom socialt arbete med äldre sedan dess och författarna har därför omarbetat och uppdaterat boken med flera nya kapitel, bland annat om brott och otrygghet samt om yrkesrollen som äldrekurator. I den nya utgåvan redogör de för ålderismens uttryck och konsekvenser och vilken roll socialt arbete kan ha för att upptäcka och åtgärda dessa. De beskriver olika ålderskategoriseringar och ger inblick i socialgerontologiska teorier samtidigt som de diskuterar problem som kan drabba äldre, som fattigdom, funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, hemlöshet och våld i nära relationer. Boken introducerar även metoder för socialt arbete med äldre som illustreras genom intervjuer med socionomer i olika yrkesroller. Avslutningsvis diskuterar de även utmaningar som äldreomsorgen och socialt arbete med äldre står inför.

Socialt arbete med äldre riktar sig till studenter inom ämnet socialt arbete och yrkes- verksamma socialarbetare som vill fördjupa sig inom äldreområdet.

Sagt om boken:

”Här finns det sociala, det medicinska och det lagstiftningsmässiga perspektivet och för dem som är verksamma inom socialt arbete med äldre är boken en omistlig guidning till professionens alla aspekter. Dessutom författad på en lättflytande, personligt hållen prosa och med omisskännlig erfarenhetsbas.”Matts Lindberg, BTJ-häftet nr 4, 2025

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

I "Larm vi minns" kliver du in i räddningstjänstens verklighet och följer med dem in i rök, sorg och tragedi. Brandmännen Daniel Brander och Trausti Brege minns insatser de varit på under sina sammanlagt fyrtio år i yrket, tjugo år vardera. Genom deras egna berättelser får du ta del av allt från stora bränder och dramatiska olyckor, till svåra räddningsinsatser och gripande möten med människor i kris. Varje kapitel är ett larm som lämnat spår.

Boken bygger på den prisbelönta podden "Larm vi minns", där manusförfattaren Malin Brege sammanfogar de två brandmännens röster till en nära och mänsklig skildring av livet bakom blåljusen – där starka känslor, mod och medmänsklighet ryms.

Trion bakom Larm vi minns består av Daniel Brander, Trausti Brege och Malin Brege.

Daniel påbörjade sin resa inom räddningstjänsten redan under värnplikten 2002 och gick samtidigt med i brandvärnet. Efter en befälsutbildning 2020 kombinerar han idag arbetet som brandman på en heltidsstation med rollen som befäl på en deltidsstation. 

Trausti rekryterades som tjugoåring till en deltidsanställning inom räddningstjänsten och kombinerade under åtta år brandkårsarbetet med olika heltidsjobb, innan han blev brandman på heltid. Han har även en kandidatexamen i journalistik, har startat och drivit flera poddar och medverkar återkommande i TV-programmet Bäst i test som den isländske brandmannen.

Malin Brege är medgrundare och manusförfattare till "Larm vi minns". Hon har en bakgrund inom marknadsföring, men det var mötet med räddningstjänsten och deras berättelser som väckte skrivlusten på allvar.

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4." Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

Intresset för ett kunskapsbaserat välfärdsarbete ökar. Med hjälp av systematisk utvärdering kan välfärdens verksamheter få kunskap om vad som fungerar. Vilka förändringar har skett för brukarna? Hur hänger dessa förändringar samman med arbetsmetoderna? Hur kan man bedöma verksamheternas kvalitet? Utifrån dessa tre frågeställningar beskriver författarna olika utvärderingsmodeller som kan användas inom välfärdens verksamheter. De visar på modellernas styrkor och svagheter och i vilka sammanhang de lämpar sig, samt ger en mängd exempel på hur de kan tillämpas i praktiken. Denna tredje upplaga är uppdaterad enligt ny och aktuell forskning, både svensk och internationell. De teorier som ligger bakom utvärderingsmodellerna har också förtydligats och brukarperspektivet har lyfts fram ytterligare. Barnperspektivet, som numera är reglerat i svensk lag, betonas, liksom sambandet mellan evidensbaserad praktik och utvärdering inom välfärdens verksamheter. Bengt G Eriksson, professor emeritus i psykiskt hälsoarbete vid Høgskolen i Innlandet, Norge, och i socialt arbete vid Karlstads universitet, och Per-Åke Karlsson, tidigare docent i socialt arbete vid Högskolan i Borås, är båda centrala namn inom svensk utvärderingsforskning sedan många år. I denna upplaga har universitetslektor Helén Olsson, Karlstads universitet, tillfört värdefulla och aktuella kunskaper kring socialtjänstens arbete med barn och familjer.

Den här boken riktar sig främst till studerande på landets socionomutbildningar, men även till handläggare och beslutsfattare inom socialtjänsten och andra som har intresse av att lära sig om socialtjänstens ärendehandläggning.

Syftet med boken är att ge en introduktion till de handläggnings- och dokumentationsregler som ska beaktas under ärendehandläggning i socialtjänstens verksamhet. Boken är skriven med utgångspunkt i regeringsformen, internationell rätt om mänskliga rättigheter, kommunallagen, förvaltningslagen, socialtjänstlagen, LVU, LBSB, LSS och LVM. Den omfattar ärenden som rör barn och ungdomar, våld i nära relation, personer med funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroendeproblematik. Genomgående illustreras regelverket med praktiska exempel och kommentarer för att visa hur reglerna kan tillämpas i olika situationer under ärendehandläggningen.

Boken har uppdaterats med hänsyn till den nya socialtjänstlagen. I och med den nya lagstiftningen definieras socialtjänst på ett sätt som innebär att LSS inte längre är en del av socialtjänstens verksamhet. Trots detta behandlas LSS i boken, eftersom personer med funktionsnedsättningar kan få insatser med stöd av både LSS och socialtjänstlagen.

Denna bok handlar om principer mer än om tekniker, om grundläggande kunskap om förändrande samtal snarare än om hur replikerna ska utformas. Syftet är att visa hur samtal i olika yrkesmässiga sammanhang kan bidra till att människor blir bättre på att hantera svåra livssituationer på ett konstruktivt sätt, hur de kan förändra sitt förhållningssätt till sig själva och andra, växa som människor och känna sig stolta över sina livsval.

Samtal i socialt arbete är en grundbok, där både grundläggande principer och praktiska tillvägagångssätt för samtal och förändring beskrivs. Exemplen är i första hand hämtade från socialt arbete, men boken har ett brett anslag och är lämplig för alla som bedriver yrkesmässiga samtal i människoinriktat arbete.

Boken består av fem huvuddelar: den första handlar om teorier om förändrande samtal, den andra om förändringsprinciper, den tredje om relationen som samtalet sker i, den fjärde om samtal med olika klientgrupper och den femte om makt i samtal och om övning i samtal.

Boken

Sagt om boken"Jag tycker att det är en förträfflig bok för socialt arbete och en text som vi hittills inte har haft tillgång till för studenter på grund- och vidareutbildningar. Den skulle verkligen kunna tjäna som en grundläggande text och samtidigt ge uppslag till fördjupning inom olika områden av samtalandet."

Ulrik Molin, socionom, universitetsadjunkt i socialt arbete, psykoterapeut.

"Det är oerhört rikt och rymmer mycket kunskap, erfarenhet och klokskap."

Margareta Hydén, socionom, professor emerita i socialt arbete vid Linköpings universitet, psykoterapeut.

”Utomordentligt väl beskriver författaren den kraft och potential som finns i samtal och belyser på ett utmärkt sätt hur aktuell forskning kan användas i det sociala arbetets praktik. Bokens bredd berikar och författarens erfarenhet och gedigna kunskap gör texten till en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg 5 av 5.

Maria Fridstjerna, lektör, ur BTJ-häftet nr 14, 2023.

Om författarenRolf Holmqvist är professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. I sin forskning har han ägnat sig åt samtalsrelationens betydelse för behandlingsresultat. Han är psykoterapeut och har bidragit till introduktionen av relationell psykoterapi i Sverige. Han handleder i psykiatriska och sociala verksamheter.

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem. Den här boken belyser såväl professionellas som drabbade våldsutsatta kvinnors berättelser. Och framför allt ger den verksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård kunskap och verktyg för att de på bästa sätt ska kunna skydda och stötta alla som drabbas.

Här berättar bland annat Kristina, en av många kvinnor som blivit utsatt för våld av en partner, om sina våndor kring att våga anmäla, om fortsatta hot och trakasserier (”tar våldet aldrig slut?”), om placering på kvinnojour och om vad som händer med barnen.

Några exempel ur innehållet:

Boken kan användas på socionomprogrammet, inom polisutbildningen och av alla som arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänsten, sjukvården, polisen, brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”Jag är så glad att den hör boken äntligen finns. Kunskap om våld mot kvinnor och övergrepp som sker i nära relationer behövs på samhällets alla nivåer. Extra viktigt är såklart att kunskapen finns hos alla stjärnor som dagligen möter utsatta i sitt arbete." Ida Östensson, ordförande Make Equal, medgrundare Fatta.

"Boken är föredömligt innehållsrik, forskningsmässigt välunderbyggd, lättillgängligt välskriven och pedagogiskt genomtänkt ... en högst användbar tanke- och handlingsöppnande handbok för i första hand alla som i sin yrkesutövning eller utbildning har arbetet med och biståendet av våldsutsatta kvinnor." Helhetsbetyg 5 av 5. Bosse Forsén, BTJ-häftet nr 21, 2018.

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med våld i nära relationer. Eveliina har magisterexamen i socialt arbete och verksamhetsutveckling från Malmö universitet. Linn har examen från Socialhögskolan vid Lunds universitet. Bägge är föreläsare och grundare av Arvin Utbildning.

Övriga medförfattare är Linnea Bruno, Mari Brännvall, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Lars-Åke Kastling, Kristina Loveby, Tina Mattsson och Karin Örmon.

"en mycket intressant skildring av författarens 43 år inom polisyrket. Initierat och med stor inlevelse beskriver Jennekvist sin egen karriär inom poliskåren och hur yrket som sådant utvecklats under årens lopp. ... Det är en fascinerande inblick i polisarbetet, avfattat på en behaglig prosa som stundom närmar sig en rapp reportagestil." Btj, betyg 4 av 5

Leif Jennekvists karriär inom svensk polis spänner över 43 år. Han har jobbat som spanare och polischef, men mest känd är han som den som ledde polisarbetet efter mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003. Pressen på att hitta gärningsmannen var mycket stor och jämförelser gjordes med fiaskoutredningen av mordet på Olof Palme. Jennekvist berättar också om en ubåtsjakt i Karlskrona, sin tid som knarkspanare på fältet, israeliska spioner och jakten på kändisbrottslingen Clark Olofsson. Som nytillträdd kriminalchef fick Jennekvist ansvaret för polisarbetet efter Stureplansmorden, kidnappningen av miljonärssonen Erik Westerberg och kuppen mot Nationalmuseum. Dessa och många andra polisutredningar skildras här inifrån.

LEIF JENNEKVIST är före detta polischef och författare. Polisen inifrån – Mina år som spanare, utredare och chef bygger på anteckningar, förundersökningsprotokoll, domar och samtal med kollegor, men främst egna minnen.

"Leif Jennekvists bok är full av anekdoter från hans tidiga år som polis. Han är för ovanlighetens skull en högt uppsatt chef som har gått hela vägen från patrullering. ... Boken är ett litet bidrag i den samlade historieskrivningen av svenska fall."

Social Politik

"Få poliser börjar i patrulltjänst och slutar i den absoluta toppen. Att under den tiden dessutom få arbeta med många av de största och mest uppmärksammade ärendena är unikt."

Jonas Trolle, generaldirektör för Brå, författare och tidigare kriminalkommissarie

Boken Världens bästa jobb ger dig som arbetar med det vardagsnära stödet inom LSS en konkret beskrivning av de viktigaste delarna av ditt arbete. Författarna beskriver olika pedagogiska förhållnings- och arbetssätt. Boken innehåller både reflektionsfrågor och tips och tricks för ditt dagliga arbete som du kommer ha nytta av, och framför allt dina stödtagare.

Att hjälpa andra till att få ett bättre liv är världens bästa jobb och ibland även världens svåraste jobb. Men det är också världens viktigaste jobb. Att arbeta med att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor är att arbeta med mänskliga rättigheter och rätten att leva ett liv som andra.

Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som i privat vård och omsorg. 

Therese Waldenborg är arbetsterapeut med en masterexamen i kriminologi. Hon har arbetat i olika verksamheter för personer med autism, intellektuell funktionsnedsättning och närliggande diagnoser.

Vem bestämmer vilka förmågor som värderas och vad leder en sådan värdering till, för såväl individen som för samhället?

Samhället är uppbyggt av normer och kategorier som värderar och bedömer vad som är funktionsdugligt eller inte. Det som inte följer dessa normativa föreställningar av funktionalitet blir normbrytande. Att vara normbrytande är i sig inte någonting negativt. Det är när det blir ett utpekande, värderande och marginaliserande som konflikter mellan vad som är normativt rådande och inte kan uppstå.

Personer som utsätts för marginaliserande och avvikande stämplingar på grund av viss funktionalitet placeras ofta in ett fack som fråntar dessa individer omfattande möjligheter att äga sin identitet och fritt utforma sitt "jag". Funktionsduglighet – stämpling, makt och marginalisering utforskar vad funktionsduglighet innebär och vad det gör med människans möjlighet att vara den man vill vara.

Funktionsduglighet berör alla människor i alla typer av situationer, och i boken presenteras tre viktiga teoretiska och praktiska nivåer: teoretisk, individuell och institutionell. Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, beteendevetenskap, psykologi och sociologi, men är även intressant för andra områden där människan är i centrum.

Sagt om boken"Bokens styrka är själva vinkeln: funktionsduglighet. Ordet låter i förstone hårt, närmast cyniskt och brutalt. Men det är en viktig poäng när den levda erfarenheten som funktionsoduglig kan vara just hård och brutal i en tid när funktionsduglighet blir ett krav i samhället. Redaktör Eric Svanelöv bjuder därtill på en välskriven, tankeväckande teoretisk inramning, bokens stabila grund."Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025.

Om författarnaAntologins huvudredaktör är Eric Svanelöv, fil.dr i socialt arbete och lektor vid Mälardalens universitet.

Övriga författare är Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman, Håkan Larsson, Finnur Magnússon, Kajsa Nolbeck, Sylvia Olsson, Karin Redelius, Magdalena Sjöberg, Katerina Sparr Holinkova, Jonas Stier och Lena Talman.

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

I Evidens och kunskap för socialt arbete diskuteras hur olika kunskapsformer — evidens, erfarenhet och klienters perspektiv — väger in i socialt arbete och vad de betyder för professionens uppdrag.

Boken nyanserar kunskapsdiskussionen och kopplar den till socialarbetarens praktiska verklighet. Författarna belyser bland annat:

Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, yrkesverksamma socialarbetare, beslutsfattare och verksamhetsutvecklare som vill fördjupa sig i kunskapsfrågor inom socialt arbete.

Om författarnaHuvudredaktör är Alexander Björk, socionom och filosofie doktor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Medförfattare är Einar Øverbye, professor vid Institutionen för samhällsvetenskap, Oslo Metropolitan University (OsloMet), samt Mats Ekendahl, Patrik Karlsson, Tommy Lindström och Ulla-Karin Schön, samtliga socionomer och professorer verksamma vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.