Poesi

Över en röd snubbeltråd

i en sluttning ond och bråd

skuttar smidigt nonsensgeten,

betande bland alfabeten

Vid sidan av arbetet med flera hyllade diktsamlingar har poeten Malte Persson under de senaste åren på lediga stunder rimmat en försvarlig mängd – eller en oförsvarlig mängd – nonsensverser som ingen utom vännen Isabella Nilsson fått läsa. Nu har han gett henne fria händer att sammanställa ett urval av dessa alster.

Resultatet är Den fördrivna tiden. Trams och tragik för läsare som tar strunt på allvar.

"Sonja Åkesson borde bli välfärdens nationalskald." -

Aftonbladet

"Det är dikter att återvända till många gånger under livet. Till både glädje, sorg och tröst."

Göteborgs-Posten

"Ingen konst jag har tagit del av hittills i år har gjort mig lika hoppfull."

Jönköpings-Posten

"Sonja Åkesson är en av den svenska litteraturens stora humorister, liksom en av dess mest klarsynta feminister. Och när hon ger röst åt varje människas existentiella ensamhet lindrar hon den också."

Blekinge Läns tidning

"Sonja Åkesson är på ett självklart sätt den kvinnliga och verklighetsnära lyrikens ena grindstolpe i svensk litteratur."

KLASS

"Något vackert och djupt poetiskt mitt i allt sorgligt."

Opulens

Man lägger i den drygt 500-sidiga diktboken en pappers­remsa vid de rader man vill återkomma till. Och upptäcker efterhand att remsorna inte räcker till, [...] kort sagt att man kommer att behöva återkomma till så mycket att det hade räckt med ett enda bokmärke, placerat vid försättsbladet, som permanent påminnelse.

Svenska Dagbladet

"I den här digra samlingen får alla de olika åkessonarna plats."

BTJ

När Sonja Åkesson (1926-1977) slog igenom på 1960-talet innebar det en revolution i den svenska poesin. Aldrig tidigare hade någon skrivit så på en gång tillgängliga och starka dikter. Sonja Åkesson drar in sina läsare i livets allra vardagligaste vanligheter, samtidigt som hon fångar sorgen och svindeln i existensen. Hon skriver om det som är svårt med att leva, med ett absolut gehör, språklig fulländning och svart humor. Hennes samhällskritiska och formsäkra poesi är fortfarande i högsta grad levande, och spår av den går att hitta både hos äldre poeter som Kristina Lugn och yngre som Ali Alonzo.

Den nittonde april 2026 är det 100 år sedan hon föddes och äntligen finns hennes elva diktsamlingar åter samlade i en bok, med nyskrivet förord av Frida Hyvönen.

2028 ger Norstedts ut en biografi om Sonja Åkesson, skriven av Åsa Beckman, biträdande kulturchef på Dagens Nyheter.

”Strandbergs poesi är det vackraste jag läst på länge.” – Sydsvenskan

”Ingela Strandbergs författarskap har bara blivit mer intressant med tiden, och häröverträffar hon sig själv.” – Svenska Dagbladet

”Ingela Strandberg går här ännu längre i sina konstigt tröstande tankar på döden. Stirrar med ännu större djärvhet ut existensens utkanter.” – Aftonbladet

”Under sjöarna är på en gång enkla, suggestiva och mäktiga.” – Göteborgs-Posten

”Att läsa Ingela Strandbergs poesi är att för ett ögonblick ställa in världen på en alldeles egen frekvens.” – KULT magasin

” Allra mest imponerande är hur Strandberg lyckas balansera ett så rättframt uttryck med en blick riktad rakt mot grundvillkoren. Hon påminner om att det går att tala, eller åtminstone dikta, om liv, död och kärlek utan att hemfalla åt nednötta fraser.” – Dagens Nyheter

Ingela Strandberg fick år 2025 Aniarapriset och Samfundet De Nios Stora Pris, år 2024 tilldelades hon Svenska Akademiens Nordiska Pris.

Under sjöarna är en form av undersökning av verklighetens bottnar, ett försök att skriva sig fram och ner till en sorts harmoni med verkligheten. Att leva sig fram till en enkelhet.

Till sin hjälp har Ingela Strandberg sin inre hund. Lyssna till sjöarna, säger hon. Följ kroppen, så långt in som möjligt.

Den hyllade nyöversättningen av Odysséen.

Den grekiske skalden Homeros ska ha skapat Odysséen – världslitteraturens största äventyr – på 700-talet f.Kr. Den skimrande dikten om Odyssevs långa hemfärd efter trojanska krigets slut till sin ö Ithaka har inspirerat en mängd berättelser om strapatsrika resor, längtan och återvändande.

Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken. Hans moderna översättning av Odysséen hyllades då den 1995 utgavs för första gången.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson. 

Den gudomliga komedin tillhör de klassiker som människor i alla tider känt igen sig själva och sin egen tid i. Dantes kraftfulla epos har blivit en del av vårt kulturarv på samma sätt som verk av Homeros och Shakespeare. När Ingvar Björkesons moderna översättning utgavs för första gången 1983 hyllades den av kritiker och läsare.

Inledning av Olof Lagercrantz.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.

Iliaden skrevs av Homeros på 700-talet f.Kr och behandlar ett kort avsnitt av det trojanska kriget. Vi får följa hur grekernas tappraste hjälte – Achillevs – ”på sin väg över det blodiga slagfältet kommer till insikt om den mänskliga existensens villkor” som Sture Linnér skriver i sin inledning. Krigets grymhet skildras med ohygglig realism och etsande skärpa, och den outtalade men hela tiden märkbara pläderingen för fred känns inte mindre angelägen idag.

Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken, han har hyllats för sina översättningar av Dante, Lucretius, Petrarca, Pindaros, Propertius och Vergilius.

En volym med Kristina Lugns samtliga diktsamlingar:

om jag inte (1972)Till min man om han kunde läsa (1976)Döda honom! (1978) Om ni hör ett skott& (1979)Percy Wennerfors (1982)Bekantskap önskas med äldre bildad herre (1983)Hundstunden (1989)Hej då, ha det så bra! (2003)

Tiden förändrar, men aldrig skulle den förändra migOlivia Sundberg (f. 1999) debuterade 2019 med Tiden förändrar och följde upp med I mitt rosa rum 2023. Rosenjord är hennes tredje diktsamling, där hon tar hjälp av naturen för att undersöka tiden. Står vi alltid chanslösa mot det förflutna?

Vardagar 12 är författaren och artisten Ulf Lundells dagboksurval från 2024. Musiken, böckerna, politiken, livet, åldrandet, naturen. I serien Vardagar skildrar Ulf Lundell samtiden och ser tillbaka på sitt liv.

När Sonja Åkesson (1926-1977) slog igenom på 1960-talet innebar det en revolution i den svenska poesin. Aldrig tidigare hade någon skrivit så på en gång tillgängliga och starka dikter. Sonja Åkesson drar in sina läsare i livets allra vardagligaste vanligheter med snor, åderbråck och övergivna barn. Hon skriver om livets elände med ett absolut gehör och en språklig fulländning. En samhällskritisk poesi, vars udd främst riktades mot den falska idyllisering av kvinnliga villkor.Poeten Jenny Tunedal har gjort urvalet av Sonja Åkessons dikter och bidrar med ett förord och kommentarer.

Novellix – stora ord i litet format. Vid glädje och sorg, i möten och avsked, vid högtider och de stora ögonblicken som formar våra liv – i alla dessa stunder kan poesin sätta ord på det vi känner. Samlade kring fyra teman rymmer denna ask över 70 av våra mest älskade dikter. Här möter vi poeter som Karin Boye, Edith Södergran, Tomas Tranströmer, Pär Lagerkvist och Nils Ferlin, vars dikter följt generationer av läsare. Ord att läsa, återvända till och bära med sig hela livet. Innehåller fyra böcker:”Vart ord av dig” och 21 andra dikter om kärlek och längtan”Lyckans minut” och 16 andra dikter om barndom och livets början ”Aftonen” och 17 andra dikter om sorg och saknad ”Min tysta granne” och 15 andra dikter om livet och människan på jorden

BEOWULF är det nordliga Europas äldsta bevarade episka diktverk. Den titellösa texten återfinns i en handskrift tillkommen – sannolikt i ett kloster – omkring år 1000. Dess språk är fornengelska, angelsaxiska. Handskriften är ställvis skadad efter en brand år 1731 i Cotton Library i London, där den till skillnad från flera andra av bibliotekets dyrbarheter mirakulöst undkom att bli lågornas rov. Dess många skadade textställen har under de senaste hundra åren till stora delar kunnat rekonstrueras. Beowulfhandskriften förvaras idag i British Library.

Gunnar D Hanssons översättning av BEOWULF är den första till svenska på sjuttio år.

I Postkolonial kärleksdikt utgår Natalie Diaz från ett amerikanskt ursprungsfolk som gör motstånd mot sin egen utplåning. Hon rör sig mellan missbrukande bröder och sagolika älskare, mellan ökennätter och fördämda floder. Genom boken rinner vattnet, den ursprungliga källan till liv, som inte går att särskilja från kroppen och vägrar varje försök till inhägnad. I mötet mellan tre språk – engelska, spanska och mojave – skriver Diaz en sorgsen och våldsam lovsång till queer kärlek i en grym samtid.

Natalie Diaz är född 1978 och växte upp i Fort Mojave Indian Village vid Coloradofloden i Kalifornien. Hon debuterade 2013 med När min bror var aztek och belönades med Pulitzerpriset för Postkolonial kärleksdikt. Diaz tillhör Gila-stammen, är tidigare basketproffs och en engagerad aktivist för mojavespråkets bevarande. Hon är även verksam som professor vid Arizona University och som lärare vid Yale.

Den romerske poeten Ovidius Metamorfoser är en klassikernas klassiker. De tvåhundrafemtio myterna om gudars förvandlingsnummer, om vandringen från liv till död, om krig och fred, om Orfeus och Eurydike, Pyramus och Tisbe, Jupiter och Europa har inspirerat till ett stort antal senare odödliga verk: En midsommarnattsdröm och Romeo och Julia av William Shakespeare, målningar av Tizian, Caravaggio och Leonardo, nydiktningar av Yeats och Ted Hughes, för att bara nämna några.

Det brukar sägas att varje generation ska ha sin egen översättning av de riktigt stora klassikerna. Över femtio år har gått sedan en översättning av Metamorfoser kom ut, och Ingvar Björkeson är den rätte att ta sig an uppgiften, med kritikerrosade översättningar bakom sig som Dante, Homeros, Baudelaire och Vergilius.

Publius Ovidius Naso (43 f Kr–18 cirka e Kr) var en romersk poet under kejsar Augustus regeringstid, och skrev ett flertal berömda diktverk, bland annat Konsten att älska. Efter en skandal vid hovet blev han landsförvisad och dog i exil.

"REKVIEM FÖR EN MOR" är Elisabeth Åsbrinks sorgedagbok. Det är en sorg efter en mor och en relation som färgats av konflikter och motsättningar, men också av ögonblick av djup samhörighet. I korta texter, ibland bara bestående av en mening, förenas känslor av förlust, lättnad, vrede och ömhet.

Ett rekviem är en dödsmässa, bildat av latinets requies, som betyder vila, ro. Och det är en strävan efter att både låta något komma till vila och att själv finna ro som präglar Elisabeth Åsbrinks koncentrerade prosa.

»Våren är försiktig. Jag gråter av att veta hur mycket du skulle ha glatt dig. Du är aska i en grön urna som kommer att brytas ner och upplösas och kvar blir ett tomrum i lerjorden, delvis fyllt av flagor.«

"Jag tycker mycket om 'Rekviem för en mor'; hur den rått och osentimentalt visar de mer taggiga sidorna av sorg." Expressen

"Åsbrinks sätt att skildra sorgens samspel med vreden är både drabbande och tankeväckande." DN  

"Elisabeth Asbrink är både journalist och poet /.../ Hon hedrar sakligheten och resultatet blir poesi på allvar." GP

"Historiens och världens ekon, tillsammans med det oförsonligt personliga anslaget och en okuvlig vilja att tränga ännu djupare in i människans själva väsen, gör Åsbrink till en av samtidens starkaste författare – och hennes rekviem till en bok som många borde läsa. Inte främst för att den skildrar en sorg vi alla har gemensamt, utan för att den vågar visa på gråzonerna, komplexiteterna, störningsmomenten i något vi så gärna vill förenkla och försköna." SvD

"Elisabeth Åsbrink är en mästare på ord." Borås Tidning 

"Vacker och intressant." BTJ 

"En kort liten bok med stort innehåll. På sätt och vis hade jag önskat att den var längre, mer utförlig, men den är fin såhär och förtjänar att läsas sakta." Sydsvenskan 

"Inte sedan Kerstin Thorvall 1976 kom med romanen 'Det mest förbjudna' kan jag påminna mig en så sårig uppgörelse från en dotters sida." UNT

Världslitteraturens äldsta verk i ny utgåva

En stor flod ska komma och svepa med sig allt levande. Utnapishtim är en from man från Shuruppak nära floden Eufrat. Guden Ea varnar honom för den kommande stormvågen och uppmanar honom att bygga en båt i form av ett hus, där han ska rädda alla i sin familj och världens djur. Berättelsen om den stora översvämningen är besläktad med den om Syndafloden i Bibelns första Mosebok och med myten om det sjunkna Atlantis hos Platon och har möjligen sin grund i samma naturkatastrof. Till skillnad från Noa blir Utnapishtim odödlig och kan långt senare berätta för kung Gilgamesh av Uruk i Mesopotamien om hur han under sex dagar och sex nätter färdades över ett hav som uppfylldes av människolik såsom fiskyngel. Först på den sjunde dagens morgon siktades land, och Utnapishtim kunde släppa ut båtens last i alla väderstreck. I översättning av Knut Tallqvist.

Gilgamesh-eposet traderades muntligt under lång tid och skrevs sannolikt ner första gången under perioden 2100-2000 f.Kr., med kilskrift på stentavlor. Eposet betraktas allmänt som världens äldsta litterära verk.

Vinnare av Borås Debutantpris 2026

"Det är en rik och mogen debut. En sorgesång som väller fram med en stark ton av vrede och ibland blixtlika inslag av en lika vredgad ironi. Men det är också vacker poesi, som plötsligt kan stanna upp i en avklarnad notering"

Svenska Dagbladet

"Att bli drabbad av en läsning innebär inte nödvändigtvis att man tagit del av särskilt bra litteratur. Desto finare när det väl sammanfaller. /../

Straffkolonien är inte bara en politiskt viktig skrift, utan vittnar även om ett fint författarskap i vardande."

Dagens Nyheter

”Det är som i en dikt av Göran Sonnevi: Under skogen finns en annan skog.

Hur kommer det sig att poesi kan vara så snabb och långsam samtidigt, så stillsam med en sådan räckvidd? I en debutsamling som konfronterar det förbjudna och anstötliga. Som vet vad det är att lämna ett rum och stiga in i ett annat. Som törs känna tillit."

Expressen

"Straffkolonien är en stark, drabbande och vacker debut, där det osagda

ringer i öronen hos läsaren länge efteråt."

BTJ

"det lyser i skogsbrynet

det lyser ur asfalten

ack

vilken vacker gräns

vilken humanitär och rättssäker

maskinens händer är som honung mot huden

maskinens knä är som den älskades läppar mot nacken"

Med dikten som metod gestaltar Straffkolonien asylsökande och förvarstagning som kroppslig och själslig erfarenhet. I starka, enkla bilder och utsagor skildras flykten, förhören, förvaret, förtvivlan. Känslan av att vara dömd, av att förgäves försöka passa in berättelsen om sitt liv i den ram som processen kräver. Den skoningslösa väntan. Här finns också maskinen, det opersonliga regelverk som, likt i Kafkas novell, skriver in straffet på den dömdas kropp. Oönskad, lögnaktig, avvisad. "Skulden står alltid utom tvivel", som Kafka skrev. Dikterna gestaltar både ett slags yttersta skörhet inför lagen, och vad utövandet av lagen gör med språk och människor.

Leila Inanna Sultan är född 1993 och bor i Stockholm. Hon är utbildad vid Biskops Arnö Författarskola och arbetar på bibliotek.

"Höstens viktigaste läsning"

Dagens Nyheter

"Jag har faktiskt aldrig läst dikt som lika starkt och trotsigt tar vara på varje uns av sinnlighet, i sin kamp för att skydda själen från att krossas redan innan döden slår till."

Sydsvenskan

"Språket är rikt och vackert, tilltalet är direkt, nästan avskalat. Och under ytan växer dikterna och blir en mångbottnad upplevelse, svåra att sätta ord på men som känns. I hela kroppen."

Dala-Demokraten

Nima Hasan är en palestinsk författare, född 1980 i Rafah på Gazaremsan, där hon levt i hela sitt liv. Efter att ha evakuerat elva gånger bor hon nu med sina barn i ett tältläger i Deir al-Balah. Sedan oktober 2023 har hon publicerat dikter på sociala medier. Jasim Mohamed har översatt dikterna från arabiska till svenska allt eftersom de lagts upp, och sedan har de i nära samarbete gjort urvalet till denna bok. Det här är första gången dikterna ges ut i bokform på något språk - denna svenska översättning är ett originalverk.

Nima Hasans dikter talar inte om kriget; de är skrivna medan bomberna faller.

Mammorna i Gaza gråter inte

De lagrar skräck, vrede och böner i sina lungor

och håller andan tills

flygplanens surrande upphör

Mammorna i Gaza

är inte som andra mammor

De knådar deg med tårar

och matar landet med sina barn