Naturvetenskapens historia

Sverige har i över 300 år varit ett ledande forskningsland där mängder av stora vetenskapliga genombrott har skett. I förhållande till folkmängden har inget annat land levererat så många vetenskapliga pionjärinsatser. Vad är förklaringen till denna styrkeposition som forskningsland? Vilka är människorna bakom upptäckterna? Vetenskapsförfattaren Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för svensk forskning. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram ett stort antal betydelsefulla svenska forskare – människor som varit verkliga pionjärer inom vetenskapen. Och genom denna mångfald av hängivna upptäckare kan man skönja djupare mönster – inte minst betydelsen av starka forskningsmiljöer.

Forskningsrönen i boken spänner över drygt trehundra år och många är världskända. Boken är skriven för en bred läsekrets och vill lyfta fram betydelsen av fri forskning. Berättelser om enskilda forskare och händelser lyfts fram i sitt historiska sammanhang – men boken innehåller också exempel på betydelsefull forskning av idag. Boken har skrivits i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens tidigare ständige sekreterare, professor Hans Ellegren.

In this fully revised and updated edition of the best-selling popular science book of the 21st century, Bill Bryson makes complex subjects clear and compelling for everyone with an interest in the world around them. NOW FULLY REVISED AND UPDATED.'Possibly the best scientific primer ever published.' Economist'Truly impressive...It's hard to imagine a better rough guide to science.' GuardianBill Bryson can't contain his curiosity about the world around him. A Short History of Nearly Everything 2.0 is the result of his quest to understand everything that has happened from the Big Bang to the rise of civilization - how we got from being nothing at all to what we are today. Now fully updated to reflect the many scientific discoveries in the last twenty years since this book was first published, it explains among much else:

This journey through time and space will inform a new generation of readers, young and old, as well as those who read this book on first publication with a new perspective based on what we know now.Written in his inimitable style, Bryson makes complex subjects fascinating and accessible to everyone with an interest in the world around them.A Short History of Nearly Everything 2.0 reveals the world in a whole new way.Praise for A Short History of Nearly Everything:'I doubt that a better book for the layman about the findings of modern science has been written.' Sunday Telegraph'Bill Bryson has an unmatched gift for explaining the most difficult subjects in the clearest possible way.' Mail on Sunday'A travelogue of science, with a witty, engaging, and well-informed guide' The Times'Hugely readable and never obfuscating.' Sunday Times'A genuinely useful and readable book... A thoroughly enjoyable, as well as educational, experience. Nobody who reads it will ever look at the world around them in the same way again' Daily Express'The very book I have been looking for most of my life... Bryson wears his knowledge with aplomb and a lot of very good jokes.' Daily Mail'Destined to become a modern classic of science writing' The New York Times

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Kemisten Svante Arrhenius var en av sin tids största vetenskapsmän och utsågs 1903 till Sveriges förste Nobelpristagare. Till hans bekantskapskrets räknades både Einstein, Curie, Pavlov och Bohr. Han var folkbildare, freds- och demokrativän och fick strida för sina idéer och ideal. 1896 presenterade han en teori som visade hur ökade utsläpp av fossila växthusgaser kunde orsaka en global uppvärmning. Den blev mycket ifrågasatt och glömdes sedan bort, men utgör idag grunden för modern klimatforskning. I den första populärvetenskapliga biografin om Svante Arrhenius skildras Sveriges omvandling från bondeland till industrination och en stridbar visionär i dess mitt.

Under 1920- och 30-talet arbetade rasbiologiska institutet i Uppsala, under Herman Lundborgs ledning, med att samla information som kunde ligga till grund för dess forskning. Institutets personal utförde inte denna uppgift på egen hand. Från första början samarbetade de med en mängd individer ur den svenska allmänheten - helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.

Frivilliga rasbiologer är en bok om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Måns Ahlstedt Åberg (f. 1994) är doktorand i Europastudier vid University of Hong Kong. Han är utbildad vid Lunds universitet och har som huvudsakliga intresseområden kontakter mellan Europa och Asien under tidigmodern tid, samt den svenska rasbiologins historia.