Visar resultat för..."Auschwitz"

"riktigt välskriven och fängslande text ... en väsentlig och stark skildring som äntligen har fått fin svensk språkdräkt. Verkligen läsvärd och förtjänar att läsas!" Btj, betyg: 5/5

"Den överlevande József Debreczeni publicerade egentligen sitt verk redan 1950, men boken lät sig inte inrättas i vare sig västlig eller östlig historieskrivning under kalla kriget och tystades därför ner. En omständighet som, förstås, gör den ännu angelägnare."

Dagens Nyheter

Journalisten och författaren József Debreczeni anländer till Auschwitz 1944. Tolv fruktansvärda månader av fångenskap och slavarbete i en rad olika läger följer. Slutstationen är ett kallt krematorium det så kallade sjukhuset i tvångsarbetslägret Dörnhau, där fångar för svaga för att arbeta väntar på att bli avrättade. När sovjetiska och allierade trupper närmar sig lägren beslutar lokala nazistbefälhavare att lämna de återstående fångarna att dö. 

Debreczenis Kallt krematorium är en av de hårdaste och mest skoningslösa anklagelserna mot nazismen som någonsin skrivits. Denna gripande och osentimentala memoar är en ögonvittnesskildring med stora litterära kvaliteter. Boken publicerades först på ungerska 1950, men översattes aldrig till något annat språk på grund av det kalla kriget. Mer än 70 år senare är detta mästerverk, som nästan gick förlorat, tillgängligt på 15 språk och kan äntligen inta sin rättmätiga plats bland de största verken inom förintelselitteraturen.

JÓZSEF DEBRECZENI (Budapest 1905 Belgrad 1978) pseudonym för József Bruner, författare och journalist från regionen Vojvodina i Jugoslavien (dagens Serbien). Han skrev romaner, poesi och pjäser. Efter kriget jobbade han för ungerskspråkig media i Vojvodina, såväl som Belgrads stora nyhetstidningar.

"Debreczeni förenar den styva journalistens sinne för att återge individer, detaljer och miljöer med en sociologs och etnografs förståelse för det större skeendet. Allt med en poets språkkänsla." Hynek Pallas, Göteborgs-Posten

"Den mest omedelbara konfrontation med lägrens fasor som jag någonsin har stött på. [...] Debreczeni har bevarat en panoptisk skildring av helvetet, på en gång personlig, gemensam och stämningsfull." New York Times

"En memoarbok om Förintelsen värdig Primo Levi." The Times of London

"Den borde vara obligatorisk läsning." Jonathan Safran Foer, författare till Allt är upplyst

"En läglig påminnelse om människans omänsklighet mot människan." Jung Chang, författare till Vilda svanar

"En skatt [...] Debreczenis memoarer är ett avgörande bidrag till förintelselitteraturen, en bok som vidgar vår förståelse av 'livet' i Auschwitz." Wall Street Journal

Läkaren Miklós Nyiszli anlände till förintelselägret Auschwitz i maj 1944. Waffen-SS fick kännedom om hans medicinska kompetens och lät honom tjänstgöra som patolog åt lägrets ökände chefsläkare Josef Mengele i åtta månader. Nyiszli blev ögonvittne till det industriella massmordet och i krematorierna utförde han otaliga obduktioner och undertecknade rapporterna med sitt eget fångnummer. Mirakulöst nog överlevde Nyiszli dödsmarschen från Auschwitz och därefter tre andra koncentrationsläger innan befrielsen. Efter hemkomsten, 1946, skrev han ner sin skräckinjagande skildring. Boken var en av de första där Auschwitz fasor beskrevs i detalj. Den har utgivits på en lång rad språk, sålt i hundratusentals exemplar och legat etta på New York Times bästsäljarlista.  

MIKLÓS NYISZLI (1901 1956) blev arresterad efter nazisternas invasion av Ungern under andra världskriget. Tillsammans med sin fru och dotter skickades hans till Auschwitz. Nyiszli, liksom hans familj, överlevde och kunde återvända hem, till vad som i dag är en del av Rumänien.  

"Den bästa kortfattade skildringen av upplevelser från Auschwitz som finns"  The New York Review of Books  

"svår att värja sig från."

Fokus

"viktigt vittnesbörd från de mörkaste kapitlen i människans historia" Smålandsposten  

"Det är en förvånansvärt sakligt berättad bok, men väcker ändå starka känslor och den eviga frågan 'hur kunde det hända' svävar som en ond ande över den raka berättelsen." Nya Wermlands-Tidningen

Göran Rosenbergs vackra och djupt personliga berättelse om sin fars väg från Auschwitz belönades med 2012 års Augustpris i den skönlitterära klassen, har fått ett oerhört varmt mottagande såväl i Sverige som internationellt och sålt i 130 000 exemplar bara i Sverige. Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz är en av de få svenska böcker som kan fogas in i den stora internationella litteraturen om Förintelsen.

Göran Rosenbergs research är mycket grundlig; han följer sin far i fotspåren och reser i östtyska avfolkningsbygder, gräver i lokalhistorien och uppsöker rester från krigsåren. Han skriver om Platsen där ett litet barn sätter sina första ord på världen och gör den till sin, som också är Platsen där en ung man stiger av tåget en tidig augustikväll 1947 för att börja världen på nytt, som också blir Platsen där efterkrigstidens ljusa horisonter alltför snart förmörkas av skuggorna från Lódz, Auschwitz, Ravensbrück och Wöbbelin.

En omedelbart klassiker och "en lysande och hjärtskärande bok med universella och aktuella lärdomar om styrkan i information och desinformation" enligt Yuval Noah Harari, författare till Sapiens och Homo Deus 

"Mörket är omätbart i lysande bok om Förintelsen" Dagens Nyheter

I april 1944 planerar tonåringen Rudolf Vrba en vågad och aldrig tidigare skådad flykt från Auschwitz. Efter att ha gömt sig i en hög med timmerplank i tre dagar medan 3 000 SS-män och deras hundar sökte efter honom skulle Vrba och hans medflykting Fred Wetzler så småningom korsa det nazistiska och ockuperade Polen till fots, som medellösa flyktingar. Deras uppdrag: att berätta sanningen om den slutgiltiga lösningen för världen.

Vrba skulle från minnet producera en hisnande rapport som avslöjade Auschwitz verkliga natur och omfattning, en rapport som skulle hitta vägen till Roosevelt, Churchill och påven och så småningom rädda över 200 000 judiska liv. Men Vrba slutade aldrig tro på att det kunde ha varit så många fler. Mannen som flydde från Auschwitz är den extraordinära historien om en man som skulle komma att försöka fly igen och igen: först från Auschwitz, sedan från sitt förflutna, till och med från sitt eget namn. Genom att berätta sin historia säkerställer journalisten och den hyllade författaren Jonathan Freedland att Rudolf Vrbas heroiska uppdrag också kommer att undgå glömska.

Fjortonåriga Dita är en av många som sätts i Auschwitz. Hon tas, tillsammans med sin mamma och pappa, från Terezín-gettot i Prag till det ökända fånglägret. Hon lyckas dock på något sätt anpassa sig till den konstanta terrorn i lägret. Så när den judiske ledaren Freddy Hirsch ber Dita att ta hand om åtta skrifter som fångarna lyckats smuggla in utan att bli upptäckta, säger hon ja. Och blir därmed bibliotekarien i Auschwitz. En roman byggd på den verkliga berättelsen om den fd Auschwitz-fången Dita Kraus. En otrolig berättelse om en flicka som riskerade sitt liv för att hålla böckernas magiska kraft vid liv under Förintelsen.

Ur ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia växer en berättelse fram om mod utöver det vanliga, och om hopp.

Sommaren 1944 anlände Eva Mozes Kor och hennes familj till Auschwitz. Inom trettio minuter blev de separerade. Hennes föräldrar och två äldre systrar togs till gaskamrarna, medan Eva och hennes tvillingsyster Miriam blev omhändertagna av mannen som kom att kallas Dödsängeln: doktor Josef Mengele. De var tio år gamla.

Tvillingar som hölls fångna i Auschwitz tilläts behålla sina egna kläder och sitt hår, men blev också utsatta för Mengeles sadistiska medicinska experiment. De tvingades dagligen att kämpa för sin överlevnad och många dog till följd av experimenten, eller av sjukdom och svält i koncentrationslägret.

I Tvillingarna i Auschwitz berättas med känsla och återhållsamhet om ett barns uthållighet och överlevnad i mötet med sann ondska. I epilogen skildras också Evas fantastiska återhämtning och enastående beslut att offentligt förlåta nazisterna. Eva hängav sitt liv åt att vittna om förintelsen, ge hopp till människor som har fått lida och arbeta för förlåtelse, fred och att eliminera hat och fördomar i världen.

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.

"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar – som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände. Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok: "Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur & Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris.

En fascinerande berättelse om en stark ung kvinna som en gång för alla har beslutat sig för att överleva, trots att hon har alla odds emot sig!

Kazimiera Kurdziel, eller Katja som hon senare skulle kallas, föddes den 4 mars 1925 och växte upp i den polska byn Blisna utanför staden Brzozow. När andra världskriget bröt ut var Katja fjorton år gammal, en helt vanlig tonåring som bodde med sin familj och gick i skolan. Vid krigsslutet år 1945 var hon tjugo år men hade upplevt mer grymhet och ondska än de flesta av oss gör under en hel livstid. Tack vare sin envishet och livskraft överlevde hon och kan genom författaren Sören Sommelius berätta om sitt liv som lägerfånge.

Flickan som kom till Auschwitz handlar om hur Katja forslas mellan olika koncentrationsläger, hur hon med mod och tur lyckas undslippa döden flera gånger och hur hon till slut hamnar i Malmö med en av Folke Bernadottes vita bussar. Det är en bok som inte minst vänder sig till unga vuxna läsare. Den riktar sig förstås ändå till alla intresserade och inte minst till de svenska skolungdomar som genom solidaritetsresor med sina lärare besöker Auschwitz eller något annat koncentrationsläger.

Författaren Sören Sommelius är kulturskribent på Helsingborg Dagblad där han tidigare har varit kulturchef. Han är författare till flera böcker om konflikter och krig på Balkan och har då särskilt intresserat sig för mediernas och propagandans roll.

"Som historisk ögonvittnesskildring är boken A-6171, illustrerad med foton, förstås ovärderlig, men även rent litterärt och språkligt lyckas texten, på grund av sin raka och rättframma berättarstil, fortfarande fånga sin läsare." BTJ

På kvällen den 20 april 1944 trängs 16-årige Ferenc Göndör med sin mamma, syster och många andra i den överfulla synagogan i Ujfehértó. Alla judar i den lilla ungerska staden ska deporteras, och härifrån transporteras Ferenc till koncentrationslägret Auschwitz. Där får han sin nya identitet - A-6171 - tatuerad på armen och lever dagligen i dödens skugga. Efter befrielsen återvänder han hem men ingen av hans närmaste är längre i livet. Han upptäcker att antisemitismen finns kvar och att han som läkarson inte har någon framtid i det nu kommunistiska Ungern. Hans dramatiska flykt från hemlandet 1949 för honom slutligen till Sverige. A-6171 är en gripande sann berättelse om en ung människa som lyckas överleva flera koncentrationsläger mot alla odds. Boken är sedan länge slutsåld och kommer här i en efterlängtad nyutgåva.

FERENC GÖNDÖR (1928 2010) föddes i östra Ungern. Modern och systern dog i koncentrationsläger under andra världskriget. Han blev svensk medborgare 1959 och arbetade på Sveriges Radio som ljudtekniker. Göndör höll många föredrag på skolor runt om i Sverige, där han berättade om sina erfarenheter från Auschwitz, informerade om Förintelsen och varnade för en upprepning av historien. Göndör inspirerade många andra överlevare att berätta om sina livshistorier.  

CHRISTER MATTSSON har skrivit ett efterord till boken. Han är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, och har i många år arbetat med att sprida kunskap om Förintelsen.

Så här skriver Hans Jonas i sin bok:

»... Men för juden, som uppfattar det härvarande som platsen för gudomlig skapelse, rättvisa och frälsning, är Gud i eminent utsträckning historiens herre och då ifrågasätter >Auschwitz< hela det traditionella gudsbegreppet till och med för den troende. Det adderar faktiskt, vilket jag nyss försökt visa, ett något aldrig tidigare existerande till den judiska historieerfarenheten, något som de äldre teologiska kategorierna inte kan bemästra. Den som inte helt enkelt vill släppa gudsbegreppet och det har till och med en losof rätt till måste för att inte behöva ge upp det tänka igenom det på nytt och söka ett nytt svar på Jobsfrågan. >Historiens herre< måste han förmodligen lämna därhän. Alltså: Vilken Gud kunde låta det ske?«

Frågan om vilket Gudsbegrepp som kan överleva Auschwitz ledde till en radikal omtolkning av Guds egenskaper och det sätt som människan kan förhålla sig till Gud efter 1900-talets värsta brott.

Den svenska utgåvan innehåller ett rikt efterord av författare Göran Rosenberg.

An imaginative investigation into dignity and historical injustice through the story of a family from the fall of the Ottoman Empire to the dawn of Communism in the Balkans

'There must be hope somewhere, between memory and imagination. Perhaps it takes the form of faith in the redeeming power of art.'When Lea Ypi discovers a photo of her grandmother, Leman, honeymooning in the Alps in 1941 posted by a stranger on social media, she is faced with unsettling questions. Growing up, she was told records of her grandmother's youth were destroyed in the early days of communism in Albania. But there Leman was with her husband, Asllan Ypi: glamorous newlyweds while World War II raged.What follows is a thrilling reimagining of the past, as we are transported to the vanished world of Ottoman aristocracy, the making of modern Greece and Albania, a global financial crisis, the horrors of war and the dawn of communism in the Balkans. While investigating the truth about her family, Ypi grapples with uncertainty. Who is the real Leman Ypi? What made her move to Tirana as a young woman and marry a socialist who sympathized with the Popular Front while his father led a collaborationist government? And why was she smiling in the winter of 1941?By turns epic and intimate, profound and gripping, Indignity explores what it means to survive in an age of extremes. It reveals the fragility of truth, both personal and political, and the cost of decisions made against the tide of history. Through secret police reports of communist spies, court depositions, and Ypi's memories of her grandmother, we move between present and past, archive and imagination, fact and fiction. Ultimately, she asks, what do we really know about the people closest to us? And with what moral authority do we judge the acts of previous generations?

VINNARE OPZIJ LITTERATURPRIS 2019 

»En historia om dödsföraktande mod, häpnadsväckande dådkraft och rafflande tur.« Marit Furn, SvD

»En välskriven kärleksförklaring till Nederländerna och alla människor som vågade göra motstånd och kämpa för allas lika värde. Den lämnar ingen oberörd.« Åsa Österling, Hemmets Veckotidning 

»En fantastiskt detaljerad, mycket väl researchad berättelse om de judar och motståndsmän som gömde sig undan den tyska ockupationsmakten. Utmärkt skildring av situationen i Nederländerna under kriget.« Betyg: 5 av 5 - Elisabeth Brännström, BTJ

Det är 1940 och »Den slutgiltiga lösningen« ska precis inledas. Nazisterna har ockuperat Nederländerna, men motståndet växer och två judiska systrar - Janny och Lien Brilleslijper - riskerar sina liv för att rädda de som jagas genom att inhysa dem i sitt hus, »'t Hooge Nest«. Huset fungerar som fristad och blir en av de viktigaste platserna i landet för judiska flyktingar. Men när huset och dess invånare blir förrådda inleds den mest skräckfyllda tiden i systrarnas liv. Det är början på slutet. Med tyskt nederlag i sikte blir familjen Brilleslijper - tillsammans med Anne Frank och hennes familj - satta på det sista tåget till Auschwitz. Det som väntar dem där kommer att pröva systrarna långt bortom mänsklig föreställningsförmåga. De blir fråntagna allt utom sitt mod, sitt motstånd och kärleken till varandra.

ROXANE VAN IPEREN [f.1976] är en holländsk författare, advokat och publicist. När van Iperen och hennes familj flyttade in i huset »'t Hooge Nest« 2012 upptäckte de att där fanns en bortglömd historia. Det blev stoffet till romanen Systrarna i Auschwitz, som innehåller foton från familjens Brilleslijpers privata arkiv. Romanen tilldelades 2019 års Opzijpris i Nederländerna.

Ur Opzij-juryns motivation:

»En fängslande berättelse om en fruktansvärd familjehistoria. Systrarna i Auschwitz är en läsupplevelse som vidgar dina kunskaper.«