Göran Rosenberg – författare

När Göran Rosenberg inledde sin bana som journalist var sanningsenlighet och trovärdighet ett fungerande publicistiskt konkurrensmedel, men det är inte så längre. Sedan några årtionden är det allt svårare att skilja trovärdigt från oärligt, äkta från falskt, verkligt från påhittat, propaganda från journalistik. I lögnens tid är bland mycket annat en löpande tidskommentar över vår tilltagande oförmåga att kommunicera väl.

”Att döma människan till att inte få något sagt utan att det omedelbart förvrängs, missförstås och skapar split och hat, är ett straff värdigt en krets i Dantes helvete”, skriver Göran Rosenberg i bokens titelessä.

"Det är modiga och sorgsna texter som viner av kunskap och återhållen vrede. Jag skulle tro att ”I lögnens tid” kan bli klassisk polemisk journalistik på svenska." Jan Eklund, DN

"Jag tycker mycket om att läsa Rosenbergs resonemang om lögnens förödelse i mänsklighetens historia." Elisabeth Åsbrink, Expressen

"Krönikorna i ”Godmorgon världen” är något av de främsta i sitt slag – små stilistiska mästerstycken, värda att läsas många gånger." Mattias Hagberg, GP

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs ”Friare kan ingen vara” och ”Det förlorade landet” är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, Expressen

I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. ”Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys.” Ur Augustprisjuryns motivering

Göran Rosenbergs vackra och djupt personliga berättelse om sin fars väg från Auschwitz belönades med 2012 års Augustpris i den skönlitterära klassen, har fått ett oerhört varmt mottagande såväl i Sverige som internationellt och sålt i 130 000 exemplar bara i Sverige. Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz är en av de få svenska böcker som kan fogas in i den stora internationella litteraturen om Förintelsen.

Göran Rosenbergs research är mycket grundlig; han följer sin far i fotspåren och reser i östtyska avfolkningsbygder, gräver i lokalhistorien och uppsöker rester från krigsåren. Han skriver om Platsen där ett litet barn sätter sina första ord på världen och gör den till sin, som också är Platsen där en ung man stiger av tåget en tidig augustikväll 1947 för att börja världen på nytt, som också blir Platsen där efterkrigstidens ljusa horisonter alltför snart förmörkas av skuggorna från Lódz, Auschwitz, Ravensbrück och Wöbbelin.

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs ”Friare kan ingen vara” och ”Det förlorade landet” är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." -Viktor Malm, Expressen

"Vad har hänt med Amerika?" är en fråga som många ställer sig idag. "Vilka idéer är det som driver Amerika?" var den fråga som Göran Rosenberg ställde sig i sin bok  Friare kan ingen vara, som när den första gången utkom i början av 1990-talet väckte stor uppmärksamhet. "Nittiotalets viktigaste bok", skrev en svensk kritiker. "The best book about America written by a European in recent years", skrev en amerikansk kritiker. Friare kan ingen vara är en kombination av reportage och idéhistoria, berättelse och reflektion; en bok som ger perspektiv på Amerikas agerande i världen och på hemmaplan, som sätter in  rasismen, isolationismen och antikommunismen i ett spännande historiskt perspektiv.

När Friare kan ingen vara nu ges ut igen är det i en uppdaterad och utvidgad upplaga där Göran Rosenberg dels följer upp några av berättelserna och händelserna i boken och dels i ett nyskrivet kapitel följer den amerikanska idéns dramatiska metamorfoser i den turbulenta epoken efter den 11 september 2001.

”Vi föddes in i det judiska, både du och jag. Du när så många judiska vägar fortfarande syntes öppna, jag när så många judiska vägar hade stängts. Du när så mycket fanns att bryta upp från och göra upp med och gjuta nytt liv i, jag när så mycket judiskt liv var förintat och frågan på allvar kunde ställas om det judiska ens var möjligt längre.”

Så inleder Göran Rosenberg sin biografi om Marcus Ehrenpreis, överrabbin i Stockholm mellan 1914 och 1948. Det är en berättelse om ofullbordade drömmar, obesvarad kärlek och förintade möjligheter

Fängslad på falska grunder, dömd till döden, minns Rubasjov hur han själv angivit människor som sedan försvunnit. I celler intill honom finns forna fiender såväl som vänner och vänners släktingar. Med papper och penna försöker Rubasjov få ihop det akuta dilemmat med sin politiska övertygelse och sina tidigare handlingar. Till sist skriver han under en absurd bekännelse och möter sitt öde. När Arthur Koestler skrev Natt klockan tolv på dagen [1940] låg stora delar av Europa under totalitära regimers stövelhälar. Ofta jämförd med Alexander Solzjenitsyn och George Orwell räknas Natt klockan tolv på dagen till de viktigaste politiska romaner som skrivits. Översatt av Tore Zetterholm och med ett nyskrivet förord av Göran Rosenberg. 

ARTHUR KOESTLER [1905-1983] var en brittisk författare med ungersk-judiska rötter. Natt klockan tolv på dagen skrevs på tyska i Paris med titeln Sonnenfinsternis [1940], ett manus som gick förlorat vid hans flykt undan nazisterna. Hans partner, skulptören Daphne Hardys engelska översättning Darkness at Noon [1941] kom att bli en världsklassiker. Romanen behandlar Moskvarättegångarna 1936 1938 och är genom Koestlers förstahandserfarenhet från resor i Sovjet en av de mest inflytelserika skildringarna av Stalintiden. 

»Ett antitotalitärt mästerverk.«  Per T. Ohlsson, Sydsvenskan 

»Grym, fängslande skildring av den ryska revolutionens logik. Intensivt och subtilt intellektuellt drama.«  Times Literary Supplement 

Varför gör vi saker och ting? Exempelvis fostrar våra barn eller vårdar våra sjuka eller tar hand om våra gamla. En numera utbredd föreställning är att vi gör det för egen vinnings skull och att egen vinning därför fungerar lika bra som drivkraft för att vårda sjuka som för att tillverka bilar. Det är en föreställning som går hand i hand med föreställningen att människan är fri att själv bestämma sitt liv. Att hon inte längre är beroende av något och någon.     I denna personligt hållna essäbok skärskådar Göran Rosenberg politiken och retoriken i ett samhälle där vi är på väg att glömma att människan inte bara är fri utan också beroende, att hon inte bara är individ utan också samhällsvarelse, att hon inte bara kan göra saker som hon själv tjänar på utan också måste förmås att göra saker som hon själv förlorar på.    Ett samhälle där vi kort sagt är på väg att glömma den svåra konsten att vara människa.

Så här skriver Hans Jonas i sin bok:

»... Men för juden, som uppfattar det härvarande som platsen för gudomlig skapelse, rättvisa och frälsning, är Gud i eminent utsträckning historiens herre och då ifrågasätter >Auschwitz< hela det traditionella gudsbegreppet till och med för den troende. Det adderar faktiskt, vilket jag nyss försökt visa, ett något aldrig tidigare existerande till den judiska historieerfarenheten, något som de äldre teologiska kategorierna inte kan bemästra. Den som inte helt enkelt vill släppa gudsbegreppet och det har till och med en losof rätt till måste för att inte behöva ge upp det tänka igenom det på nytt och söka ett nytt svar på Jobsfrågan. >Historiens herre< måste han förmodligen lämna därhän. Alltså: Vilken Gud kunde låta det ske?«

Frågan om vilket Gudsbegrepp som kan överleva Auschwitz ledde till en radikal omtolkning av Guds egenskaper och det sätt som människan kan förhålla sig till Gud efter 1900-talets värsta brott.

Den svenska utgåvan innehåller ett rikt efterord av författare Göran Rosenberg.

Vad alla vi människor som lever idag har gemensamt med varandra är att vi inte vet hur det blir imorgon. Vi lever alla i våra skiftande föreställningar om hur det kommer att bli men vi vet inte. Det är denna grundläggande okunskap som gör samtidsskildringen, vittnesmålet, dagboken, de dagliga berättelser om det som pågår medan det pågår till en ofta så fascinerande genre för eftervärlden. Vi läser med facit i hand vad som en gång skrevs utan, och vi försöker förstå hur det kunde bli som det blev. I Göran Rosenbergs urval av kolumner och kommentarer kan vi följa ett årtionde medan det blir till. Utan facit.        Göran Rosenberg har gjort en tematisk indelning av bokens cirka fyrtio artiklar med rubriker som Kriget, Freden, Arbetet, Politiken, Kärleken och skrivit en utförlig inledning.

Plikten, profiten och konsten att vara människa (2003)

Hans bok är en idémässig, emotionell thriller.                              Ulrika Knutson Veckans Affärer

en i mitt tycke underbar tankebok, frisk, levande, modig och mycket läsvärd.                             Thure Stenström Svenska Dagbladet

Friare kan ingen vara (2004)

För den som föredrar analyser och välskriven journalistik är Göran Rosenbergs Friare kan ingen vara ett måste för att förstå innebörden av den amerikanska drömmen.                             Gabriella Håkansson Dagens Nyheter

The belief in a governing, universal, celestial principle has followed us through human history. More than 80 percent of the world's population has a religious affiliation and even in secular states, religion continues to play an important role. Politics and international relations today cannot be understood without accounting for the element of religion in cultural contexts.

The essays in this book derive from the Engelsberg Seminar of 2014, and investigate the role which religion plays in society today and in the past. They also explore religion as a phenomenon in relation to the human condition and how it manifests itself as an individual experience. In order to understand ourselves, do we need to understand religion?

Tron på en styrande, övergripande, himmelsk princip har följt människan genom historien. Mer än 80 procent av världens befolkning har idag en religiös tillhörighet och även i sekulära stater fortsätter religionen att spela en viktig roll. Det går inte att förstå politik och internationella relationer idag utan att inkludera religionen som en aspekt av det kulturella sammanhanget.

Essäerna i denna antologi, som härrör från Engelsbergsseminariet 2014, spänner över en mångfald ämnen i dagens såväl som gårdagens samhällen. De utforskar religionen i relation till människans villkor och skildrar hur den manifesterar sig i individens egna upplevelser. För att förstå oss själva behöver vi också förstå religionen.

Jude i Sverige är en antologi som samlar 29 texter där skribenterna reflekterar över vad det innebär att vara jude: bidragen berör den judiska identiteten, historien, traditionen, religionen och hur det är att leva som jude och judiskt i Sverige. Samt vad det innebär att göra uppror mot allt detta.  Personliga berättelser om samvaro, familjeliv och barndomsminnen samsas med historier om betydelsen av att söka sin familjs rötter och återuppväcka ett judiskt liv från tidigare generationer. 

De enskilda rösterna är unika till såväl uttryck som historia, men de förenas i medvetenheten om att det judiska inte lämnat någon av dem oberörd eller opåverkad.  Denna antologi är tillägnad Jackie Jakubowski (1951 2020), som själv under sitt verksamma liv inte bara återkom till frågan om vad det är att vara jude utan också specifikt vad det innebär att vara jude i Sverige. 

Författarna är: Jessica Bab, Lars Dencik, Jonas Eklöf, Alexander Freudenthal, Jessika Gedin, Kenneth Hermele, Gabriel Itkes-Sznap, Jackie Jakubowski, Negar Josephi, Rebecka Kärde, Rose Lagercrantz, Natalie Lantz, Stefan Mehr, Stephan Mendel-Enk, Hannes Meidal, Henrik Naimark Meyers, Morten Narrowe, Ricki Neuman, Lizzie Oved Scheja, Daniel Pedersen, Göran Rosenberg, Anneli Rådestad, Willmar Sauter, Nina Solomin, Maja Thrane, Jessica Zandén, Maciej Zaremba, Leif Zern och Elisabeth Åsbrink.