Hédi Fried – författare

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.

"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar – som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände. Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok: "Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur & Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris.

"Knivskarp. Hédi Frieds bok om Förintelsen är en blivande klassiker." - DN"Diamanter av visdom." - DI Weekend"Årets viktigaste bok." - Tara"Frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." - Kommunalarbetaren"Det här är en bok att älska ... fantastisk i sin enkelhet." - Corren"Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." - Fokus "Bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." - Kyrkans Tidning

Vad betydde det att ha sin syster med i Auschwitz? Var man hungrig hela tiden? När förstod du att det pågick ett folkmord? Kan det hända igen? I över trettio år har Hédi Fried rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen. Vittnesmålet om hur hennes familj deporterades från sin hemstad, och hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz, har berört tusentals elever landet runt. Ofta är det i mötet med elevernas frågor som katastrofens omfattning blir som allra tydligast. Det är direkta, konkreta frågor som bottnar i en grundläggande känsla för humanism. Tillsammans hjälper de till att göra ett ofattbart skeende mer begripligt. Hédi Fried är en av få överlevande som finns kvar och kan berätta sanningen. I Frågor jag fått om Förintelsen besvarar hon ett urval av de frågor hon fått genom åren, frågor som nu för första gången samlas i en bok. Bara genom att fortsätta ställa de svåra frågorna kan vi undvika att upprepa historiens övergrepp. Hédi Fried (född 1924) är författare och psykolog. Hon är djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism. Hon utgår i detta arbete från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige.

"Få lyckas uttrycka sig så exakt som hon ... Hennes nya bok, Frågor jag fått om Förintelsen, låter titeln vända på perspektiven. Vad är det vi frågar om, vi som inte var där och inte förstår? ... Och vi behöver Hédi Fried, som är lättläst i ordets bästa bemärkelse. Hon måste ju ha svenska som andraspråk, men lyckas trots det vara en obegripligt begåvad författare med blixtrande klara formuleringar ... Frågor jag fått om Förintelsen är en pärla, en bok som förtjänar sin plats bredvid en klassiker som Viktor Frankls Livet måste ha mening (1968). Precis som han gör Hédi Fried knivskarpa iakttagelser: 'Hur klarade du dig?' säger många elever till mig. 'Jag skulle ha dött.' Man kan tro det, men det är ju så att inte ens att dö är lätt.'"Lotta Olsson, Dagens Nyheter"Bör vara obligatorisk i varje gymnasieskola för diskussion med pappa."Fredrik Virtanen, Aftonbladets ledarsida"När man öppnar denna tunna volym - tunna böcker kan vara tydligast av alla - trillar det ur diamanter av visdom ... Jag visade min 13-årige son Hédi Frieds bok och öppnade det tre sidor långa kapitlet 'Vad hjälpte dig att överleva?' En historiebok om Förintelsen hade aldrig fått honom att släppa mobilen och Netflix, men han ville läsa vad hon hade att säga." Jan Gradvall, DI Weekend"Årets viktigaste bok. Så stilla, och nästan försynt, vrålar det från boksidorna: 'Det här får aldrig hända igen!' Vi kan alla välja ondska eller godhet."Kerstin Särneö, Tara"Jag började läsa en mening, två meningar... och sedan var jag fast. Vi har hört om Förintelsen och vi har läst om den, men att läsa Hédi Fried är ändå som att få kunskapen och insikten på nytt ... frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne ... Min önskan är att alla, både skolbarn och vuxna, läser den här boken. Förtryck och förföljelse och klassificering av människor pågår med förnyat tryck. Hédi Fried skriver: Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde ha kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester."Catarina Berglund, Kommunalarbetaren"Det är ibland de enklaste frågorna som är de svåraste ... På ett enkelt men inte förenklat vis berättar Fried om tiden innan, hur livsutrymmet långsamt krymptes för judar, gettona och tvångsförflyttningarna ... Jag brukar inte använda ordet viktig så värst frikostigt - det finns så många andra som gör. Men den här boken ÄR viktig. Livsviktig. För vaccinet mot att liknande saker ska hända igen verkar som sagt ha passerat sitt bäst-före-datum, och snabbt går det. Läs för era barn, läs för varandra, glöm aldrig vad fascism leder till. Det får inte hända igen, i vilken form det än tar sig till en början."Rebecka Åhlund, Blekinge Läns Tidning"Vartenda högstadium och gymnasieskola borde dela ut hennes bok till sina elever."Negar Josephi, Expressen"Så oerhört många överlevde inte för att kunna berätta … De som faktiskt tog sig levande från dödslägren kanske inte orkade berätta. Men Hédi Fried har klarat det, och hon har gjort det med en klarhet som väcker ...ja, beundran är väl ett alltför svagt och slitet ord."Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen"92-åriga Hédi Fried är en av undantagsmänniskorna, de som är självlysande utan att vara flashiga ... Henne ska man lyssna på. … Hon svarar så lugnt och klokt, med eftertanke men ändå konkret och gripbart. Det här är en bok att älska, en sån som man läser nästan mot sin vilja, när man väl börjat ... Hon ger så fina svar, ärliga och med lagom långa analyser ... Hédi Frieds bok är fantastisk i sin enkelhet. Läs den i skolorna, läs den hemma, låt hennes vittnesmål och kloka syn leva vidare. Hon säger att hon är hoppfull, trots allt, särskilt när hon ser på de unga hon träffar och hur de förändrats så att de nu är mer vetgiriga och intresserade, öppna i både hjärta och hjärna. Hennes svar på frågan 'Känner du igen dig i dagens flyktingar?' får vi heller aldrig glömma: 'När jag ser de skakande bilderna på rangliga, överfyllda båtar på Medelhavet ser jag mig själv sitta där.'" Åsa Christoffersson, Corren"Svaren snärtar av smärta och klarsyn. Ska du bara läsa en bok i år, läs den här."Elsa Westerstad, Fokus"För att vi ska hålla oss vakna och vaksamma behöver vi kunskap om vår historia. Men också om vår samtid och nutid. En förmåga att avslöja och ifrågasätta dem, som hävdar enkla svar på svåra frågor. Så bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt."Göran Tonström, Kyrkans Tidning"Varje gång jag läser henne blir jag lika tagen av hennes värdiga och sakliga ton."Åsa Beckman, Dagens Nyheter"En kuslig, nödvändig och hoppfull bok."Birger Thureson, Dagen

Ur boken: Drömde ni på nätterna?Spontant skulle jag säga nej. Men det var inte likadant hela tiden, allting förändrades beroende på var vi befann oss. I Auschwitz sov vi de korta timmar vi fick sova som om vi hade fått en tegelsten i huvudet. Tungt och drömlöst, en sömn som inte gav vila. I arbetslägren blev det annorlunda. Visserligen var sovtiden inte längre, men drömmarna började komma. Vi drömde oftast att vi var hemma i familjens krets, och uppvaknandet var mycket smärtsamt. Jag drömde att jag promenerade på en solig äng hand i hand med min far, och han berättade just en historia när det skarpa väckningsljuset tändes och fars röst byttes mot de hårda tyska Aufwachen, vakna, schnell, fort, raus, raus, ut, ut... Jag försökte inbilla mig att det var drömmen som var verkligheten, och det dagliga slitet bara en ond mardröm ... Jag försökte balansera i den hårda verkligheten med fantasins hjälp.

De berättar med stor omsorg för sina unga läsare.

Gunilla Brodrej, DN

Historien om Bodri är en berättelse som behövs.

Göteborgsposten

En minst sagt viktig bok.

Skånskan

Hédi älskar sin hund Bodri och sin bästa vän Marika. Bandi, Marikashund, älskar hon också. De klättrar och springer, leker och lever i frihet i den lilla staden de bor i. En dag får de höra talas om en elak man, som har mycket makt, han bestämmer i sitt land och har börjat bestämma över fler länder. Han heter Adolf Hitler.Min mamma säger – han kommer inte hit.Min pappa säger – vi har inte gjort något fel, vi behöver inte vara rädda.Hédis föräldrar vill trösta henne och hennes syster, men Hédi ser. Hon ser att pappa är rädd, mamma också.

Till den här boken finns en gratis lärarhandledning.

"Historien om Bodri" blev 2022 kortfilm i regi av Stina Wirsén.

Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare. 

"Att lära sig leva med sina minnen innebär inte att glömma. Tvärtom, det som hände under Förintelsen måste ständigt hållas levande. Bara genom kunskap kan vi hoppas att sådant aldrig händer igen."Livets pendel är en personlig minnesbok där Hédi Fried ger inblick i sina insikter om ondskans, lyckans och minnets kännetecken. I denna väv av minnesbilder, där nu och då skickligt flätas om varandra, följer vi med från det traditionella livet i staden Sighet i dåvarande Ungern, via erfarenheterna under det tyska förintelsemaskineriet och vidare till ett nytt liv i fred och frihet.Boken innehåller också en efterfrågad lärarhandledning som hjälper dagens lärare att tala även med unga elever om Förintelsen och dess mekanismer. På så vis kan boken bidra till de lärdomar som måste göras av varje ny generation för att sanningen inte ska falla i glömska.

‘There are no stupid questions, nor any forbidden ones, but there are some questions that have no answer.’

Hédi Fried was nineteen when the Nazis snatched her family from their home in Eastern Europe and transported them to Auschwitz, where her parents were murdered and she and her sister were forced into hard labour until the end of the war.

Now ninety-eight, she has spent her life educating young people about the Holocaust and answering their questions about one of the darkest periods in human history. Questions like, ‘How was it to live in the camps?’, ‘Did you dream at night?’, ‘Why did Hitler hate the Jews?’, and ‘Can you forgive?’.

With sensitivity and complete candour, Fried answers these questions and more in this deeply human book that urges us never to forget and never to repeat.

Hur klarar Förintelsens överlevande att leva vidare? Hur hittar man en väg framåt efter ett sådant trauma?

Ett tredje liv är en personlig och dokumentär skildring av Hédi Frieds insatser för att hjälpa de överlevande och deras anhöriga. Med utgångspunkt i enskilda människors livsöden, inte minst sitt eget, visar Hédi Fried hur viktigt det är att bearbeta de traumatiska upplevelserna, att bryta tystnaden mellan generationer och prata, prata, prata...

Boken är även en viktig handledning för den som kommer i kontakt med människor som gått igenom traumatiska upplevelser i krig eller i hemmet: tortyr, flyktingskap, incest, våldtäkt eller misshandel.

Hédi Fried (född 1924) är författare och psykolog. Hon är djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism. Hon utgår i detta arbete från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien), och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige med Röda korsets bussar 1945.

Hanna Haller är 22 år gammal, rumänsk judinna. Hennes familj är utplånad, och nu ser hon hur en lastbil med brittiska soldater kommer körande längs den leriga lägergatan.På flaket sitter SS-män hopkrupna, barfota och trasiga med ansiktena i händerna. Rättvisan har segrat. Befrielsen har kommit.

Livet tillbaka, berättelsen om Hanna Haller och hennes liv efter nazisternas inferno, är en självbiografiskt inspirerad roman präglad av djup personlig insikt. Den anknyter till Hédi Frieds Skärvor av ett liv, om hennes barndom och uppväxt, en ögonvittnesskildring av tillvaron som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren.

I denna roman väcker Hédi Fried uppfordrande tankar om de frågor friheten ställer och de svar livet kan ge.

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.

"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar – som vissa påstår aldrig har ägt rum. Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok: "Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hédi Fried föddes i staden Sighet i dåvarande Ungern. Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. I "Frågor jag fått om Förintelsen" (2016) besvarar hon ett urval av de frågor hon fått under skolbesök. I högläsningsboken "Historien om Bodri" (2019) vänder hon sig till de yngre barnen. Boken var ett samarbete med illustratören Stina Wirsén. Även i böckerna "Skärvor av ett liv" (1992), "Livet tillbaka" (1995), "Ett tredje liv" (2000) och "Livets pendel" (2003) utgår Hédi Fried från sina egna erfarenheter från Förintelsen.  I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare.

Koncentrationslägret Bergen-Belsen, 16 april 1945. Hanna Haller är 22 år gammal, rumänsk judinna. Hennes familj är utplånad, och nu ser hon hur en lastbil med brittiska soldater kommer körande längs den leriga lägergatan.På flaket sitter SS-män hopkrupna, barfota och trasiga med ansiktena i händerna. Rättvisan har segrat. Befrielsen har kommit.Livet tillbaka, berättelsen om Hanna Haller och hennes liv efter nazisternas inferno, är en självbiografiskt inspirerad roman präglad av djup personlig insikt. Den anknyter till Hédi Frieds Skärvor av ett liv, om hennes barndom och uppväxt, en ögonvittnesskildring av tillvaron som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren.I denna roman väcker Hédi Fried uppfordrande tankar om de frågor friheten ställer och de svar livet kan ge.

Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur & Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris.

Koncentrationslägret Bergen-Belsen, 16 april 1945. Hanna Haller är 22 år gammal, rumänsk judinna. Hennes familj är utplånad, och nu ser hon hur en lastbil med brittiska soldater kommer körande längs den leriga lägergatan.På flaket sitter SS-män hopkrupna, barfota och trasiga med ansiktena i händerna. Rättvisan har segrat. Befrielsen har kommit.

Livet tillbaka, berättelsen om Hanna Haller och hennes liv efter nazisternas inferno, är en självbiografiskt inspirerad roman präglad av djup personlig insikt. Den anknyter till Hédi Frieds Skärvor av ett liv, om hennes barndom och uppväxt, en ögonvittnesskildring av tillvaron som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren.

I denna roman väcker Hédi Fried uppfordrande tankar om de frågor friheten ställer och de svar livet kan ge.

Hédi Fried var författare och psykolog. Hon var engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur & Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris.

"Att lära sig leva med sina minnen innebär inte att glömma. Tvärtom, det som hände under Förintelsen måste ständigt hållas levande. Bara genom kunskap kan vi hoppas att sådant aldrig händer igen."Livets pendel är en personlig minnesbok där Hédi Fried ger inblick i sina insikter om ondskans, lyckans och minnets kännetecken. I denna väv av minnesbilder, där nu och då skickligt flätas om varandra, följer vi med från det traditionella livet i staden Sighet i dåvarande Ungern, via erfarenheterna under det tyska förintelsemaskineriet och vidare till ett nytt liv i fred och frihet.Boken innehåller också en efterfrågad lärarhandledning som hjälper dagens lärare att tala även med unga elever om Förintelsen och dess mekanismer. På så vis kan boken bidra till de lärdomar som måste göras av varje ny generation för att sanningen inte ska falla i glömska.Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hédi Fried föddes i staden Sighet i dåvarande Ungern. Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. I "Frågor jag fått om Förintelsen" (2016) besvarar hon ett urval av de frågor hon fått under skolbesök. I högläsningsboken "Historien om Bodri" (2019) vänder hon sig till de yngre barnen. Boken var ett samarbete med illustratören Stina Wirsén. Även i böckerna "Skärvor av ett liv" (1992), "Livet tillbaka" (1995), "Ett tredje liv" (2000) och "Livets pendel" (2003) utgår Hédi Fried från sina egna erfarenheter från Förintelsen.  I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare.

Hur klarar Förintelsens överlevande att leva vidare? Hur hittar man en väg framåt efter ettsådant trauma?Ett tredje liv är en personlig och dokumentär skildring av Hédi Frieds insatser för att hjälpa de överlevande och deras anhöriga. Med utgångspunkt i enskilda människors livsöden, inte minst sitt eget, visar Hédi Fried hur viktigt det är att bearbeta de traumatiska upplevelserna, att brytatystnaden mellan generationer och prata, prata, prata...Boken är även en viktig handledning för den som kommer i kontakt med människor som gått igenom traumatiska upplevelser i krig eller i hemmet: tortyr, flyktingskap, incest, våldtäkt eller misshandel.Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor. Hédi Fried utgår i böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrationsläger i Auschwitz och Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar 1945. År 2000 mottog hon Natur & Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris.

Hur klarar Förintelsens överlevande att leva vidare? Hur hittar man en väg framåt efter ett sådant trauma?

Ett tredje liv är en personlig och dokumentär skildring av Hédi Frieds insatser för att hjälpa de överlevande och deras anhöriga. Med utgångspunkt i enskilda människors livsöden, inte minst sitt eget, visar Hédi Fried hur viktigt det är att bearbeta de traumatiska upplevelserna, att bryta tystnaden mellan generationer och prata, prata, prata...

Boken är även en viktig handledning för den som kommer i kontakt med människor som gått igenom traumatiska upplevelser i krig eller i hemmet: tortyr, flyktingskap, incest, våldtäkt eller misshandel.

Hédi Fried var författare och psykolog. Hon var engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor. Hédi Fried utgår i böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrationsläger i Auschwitz och Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar 1945. År 2000 mottog hon Natur & Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris.

"Knivskarp. Hédi Frieds bok om Förintelsen är en blivande klassiker." - DN"Diamanter av visdom." - DI Weekend"Årets viktigaste bok." - Tara"Frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." - Kommunalarbetaren"Det här är en bok att älska ... fantastisk i sin enkelhet." - Corren"Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." - Fokus "Bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." - Kyrkans Tidning

Vad betydde det att ha sin syster med i Auschwitz? Var man hungrig hela tiden? När förstod du att det pågick ett folkmord? Kan det hända igen? I över trettio år har Hédi Fried rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen. Vittnesmålet om hur hennes familj deporterades från sin hemstad, och hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz, har berört tusentals elever landet runt. Ofta är det i mötet med elevernas frågor som katastrofens omfattning blir som allra tydligast. Det är direkta, konkreta frågor som bottnar i en grundläggande känsla för humanism. Tillsammans hjälper de till att göra ett ofattbart skeende mer begripligt. Hédi Fried är en av få överlevande som finns kvar och kan berätta sanningen. I Frågor jag fått om Förintelsen besvarar hon ett urval av de frågor hon fått genom åren, frågor som nu för första gången samlas i en bok. Bara genom att fortsätta ställa de svåra frågorna kan vi undvika att upprepa historiens övergrepp. Hédi Fried (född 1924) är författare och psykolog. Hon är djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism. Hon utgår i detta arbete från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige.

"Få lyckas uttrycka sig så exakt som hon ... Hennes nya bok, Frågor jag fått om Förintelsen, låter titeln vända på perspektiven. Vad är det vi frågar om, vi som inte var där och inte förstår? ... Och vi behöver Hédi Fried, som är lättläst i ordets bästa bemärkelse. Hon måste ju ha svenska som andraspråk, men lyckas trots det vara en obegripligt begåvad författare med blixtrande klara formuleringar ... Frågor jag fått om Förintelsen är en pärla, en bok som förtjänar sin plats bredvid en klassiker som Viktor Frankls Livet måste ha mening (1968). Precis som han gör Hédi Fried knivskarpa iakttagelser: 'Hur klarade du dig?' säger många elever till mig. 'Jag skulle ha dött.' Man kan tro det, men det är ju så att inte ens att dö är lätt.'"Lotta Olsson, Dagens Nyheter"Bör vara obligatorisk i varje gymnasieskola för diskussion med pappa."Fredrik Virtanen, Aftonbladets ledarsida"När man öppnar denna tunna volym - tunna böcker kan vara tydligast av alla - trillar det ur diamanter av visdom ... Jag visade min 13-årige son Hédi Frieds bok och öppnade det tre sidor långa kapitlet 'Vad hjälpte dig att överleva?' En historiebok om Förintelsen hade aldrig fått honom att släppa mobilen och Netflix, men han ville läsa vad hon hade att säga." Jan Gradvall, DI Weekend"Årets viktigaste bok. Så stilla, och nästan försynt, vrålar det från boksidorna: 'Det här får aldrig hända igen!' Vi kan alla välja ondska eller godhet."Kerstin Särneö, Tara"Jag började läsa en mening, två meningar... och sedan var jag fast. Vi har hört om Förintelsen och vi har läst om den, men att läsa Hédi Fried är ändå som att få kunskapen och insikten på nytt ... frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne ... Min önskan är att alla, både skolbarn och vuxna, läser den här boken. Förtryck och förföljelse och klassificering av människor pågår med förnyat tryck. Hédi Fried skriver: Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde ha kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester."Catarina Berglund, Kommunalarbetaren"Det är ibland de enklaste frågorna som är de svåraste ... På ett enkelt men inte förenklat vis berättar Fried om tiden innan, hur livsutrymmet långsamt krymptes för judar, gettona och tvångsförflyttningarna ... Jag brukar inte använda ordet viktig så värst frikostigt - det finns så många andra som gör. Men den här boken ÄR viktig. Livsviktig. För vaccinet mot att liknande saker ska hända igen verkar som sagt ha passerat sitt bäst-före-datum, och snabbt går det. Läs för era barn, läs för varandra, glöm aldrig vad fascism leder till. Det får inte hända igen, i vilken form det än tar sig till en början."Rebecka Åhlund, Blekinge Läns Tidning"Vartenda högstadium och gymnasieskola borde dela ut hennes bok till sina elever."Negar Josephi, Expressen"Så oerhört många överlevde inte för att kunna berätta … De som faktiskt tog sig levande från dödslägren kanske inte orkade berätta. Men Hédi Fried har klarat det, och hon har gjort det med en klarhet som väcker ...ja, beundran är väl ett alltför svagt och slitet ord."Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen"92-åriga Hédi Fried är en av undantagsmänniskorna, de som är självlysande utan att vara flashiga ... Henne ska man lyssna på. … Hon svarar så lugnt och klokt, med eftertanke men ändå konkret och gripbart. Det här är en bok att älska, en sån som man läser nästan mot sin vilja, när man väl börjat ... Hon ger så fina svar, ärliga och med lagom långa analyser ... Hédi Frieds bok är fantastisk i sin enkelhet. Läs den i skolorna, läs den hemma, låt hennes vittnesmål och kloka syn leva vidare. Hon säger att hon är hoppfull, trots allt, särskilt när hon ser på de unga hon träffar och hur de förändrats så att de nu är mer vetgiriga och intresserade, öppna i både hjärta och hjärna. Hennes svar på frågan 'Känner du igen dig i dagens flyktingar?' får vi heller aldrig glömma: 'När jag ser de skakande bilderna på rangliga, överfyllda båtar på Medelhavet ser jag mig själv sitta där.'" Åsa Christoffersson, Corren"Svaren snärtar av smärta och klarsyn. Ska du bara läsa en bok i år, läs den här."Elsa Westerstad, Fokus"För att vi ska hålla oss vakna och vaksamma behöver vi kunskap om vår historia. Men också om vår samtid och nutid. En förmåga att avslöja och ifrågasätta dem, som hävdar enkla svar på svåra frågor. Så bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt."Göran Tonström, Kyrkans Tidning"Varje gång jag läser henne blir jag lika tagen av hennes värdiga och sakliga ton."Åsa Beckman, Dagens Nyheter"En kuslig, nödvändig och hoppfull bok."Birger Thureson, Dagen

Ur boken: Drömde ni på nätterna?Spontant skulle jag säga nej. Men det var inte likadant hela tiden, allting förändrades beroende på var vi befann oss. I Auschwitz sov vi de korta timmar vi fick sova som om vi hade fått en tegelsten i huvudet. Tungt och drömlöst, en sömn som inte gav vila. I arbetslägren blev det annorlunda. Visserligen var sovtiden inte längre, men drömmarna började komma. Vi drömde oftast att vi var hemma i familjens krets, och uppvaknandet var mycket smärtsamt. Jag drömde att jag promenerade på en solig äng hand i hand med min far, och han berättade just en historia när det skarpa väckningsljuset tändes och fars röst byttes mot de hårda tyska Aufwachen, vakna, schnell, fort, raus, raus, ut, ut... Jag försökte inbilla mig att det var drömmen som var verkligheten, och det dagliga slitet bara en ond mardröm ... Jag försökte balansera i den hårda verkligheten med fantasins hjälp.

Knivskarp. Hédi Frieds bok om Förintelsen är en blivande klassiker.

DN

Diamanter av visdom.

DI Weekend

Årets viktigaste bok.

Tara

Frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester.

Kommunalarbetaren

Det här är en bok att älska ... fantastisk i sin enkelhet.

Corren

Ska du bara läsa en bok i år, läs den här.

Fokus

Bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt.

Kyrkans Tidning

I över trettio år reste Hédi Fried runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen. Vittnesmålet om hur hennes familj deporterades från sin hemstad, och hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz, har berört tusentals elever landet runt. Ofta är det i mötet med elevernas frågor som katastrofens omfattning blir som allra tydligast. Det är direkta, konkreta frågor som bottnar i en grundläggande känsla för humanism. Tillsammans hjälper de till att göra ett ofattbart skeende mer begripligt.I Frågor jag fått om Förintelsen besvarar Hédi Fried ett urval av de frågor hon fått genom åren, frågor som nu för första gången samlas i en bok. Bara genom att fortsätta ställa de svåra frågorna kan vi undvika att upprepa historiens övergrepp. Till den här boken finns en gratis lärarhandledning.

Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare. 

Sagt om boken:

Få lyckas uttrycka sig så exakt som hon ... Hennes nya bok, Frågor jag fått om Förintelsen, låter titeln vända på perspektiven. Vad är det vi frågar om, vi som inte var där och inte förstår? ... Och vi behöver Hédi Fried, som är lättläst i ordets bästa bemärkelse. Hon måste ju ha svenska som andraspråk, men lyckas trots det vara en obegripligt begåvad författare med blixtrande klara formuleringar ... Frågor jag fått om Förintelsen är en pärla, en bok som förtjänar sin plats bredvid en klassiker som Viktor Frankls Livet måste ha mening (1968). Precis som han gör Hédi Fried knivskarpa iakttagelser: 'Hur klarade du dig?' säger många elever till mig. 'Jag skulle ha dött.' Man kan tro det, men det är ju så att inte ens att dö är lätt.

Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Bör vara obligatorisk i varje gymnasieskola för diskussion med pappa.

Fredrik Virtanen, Aftonbladets ledarsida

När man öppnar denna tunna volym - tunna böcker kan vara tydligast av alla - trillar det ur diamanter av visdom ... Jag visade min 13-årige son Hédi Frieds bok och öppnade det tre sidor långa kapitlet 'Vad hjälpte dig att överleva?' En historiebok om Förintelsen hade aldrig fått honom att släppa mobilen och Netflix, men han ville läsa vad hon hade att säga.

Jan Gradvall, DI Weekend

Årets viktigaste bok. Så stilla, och nästan försynt, vrålar det från boksidorna: 'Det här får aldrig hända igen!' Vi kan alla välja ondska eller godhet.

Kerstin Särneö, Tara

Jag började läsa en mening, två meningar... och sedan var jag fast. Vi har hört om Förintelsen och vi har läst om den, men att läsa Hédi Fried är ändå som att få kunskapen och insikten på nytt ... frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne ... Min önskan är att alla, både skolbarn och vuxna, läser den här boken. Förtryck och förföljelse och klassificering av människor pågår med förnyat tryck. Hédi Fried skriver: Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde ha kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester.

Catarina Berglund, Kommunalarbetaren

Det är ibland de enklaste frågorna som är de svåraste ... På ett enkelt men inte förenklat vis berättar Fried om tiden innan, hur livsutrymmet långsamt krymptes för judar, gettona och tvångsförflyttningarna ... Jag brukar inte använda ordet viktig så värst frikostigt - det finns så många andra som gör. Men den här boken ÄR viktig. Livsviktig. För vaccinet mot att liknande saker ska hända igen verkar som sagt ha passerat sitt bäst-före-datum, och snabbt går det. Läs för era barn, läs för varandra, glöm aldrig vad fascism leder till. Det får inte hända igen, i vilken form det än tar sig till en början.

Rebecka Åhlund, Blekinge Läns Tidning

Vartenda högstadium och gymnasieskola borde dela ut hennes bok till sina elever.

Negar Josephi, Expressen

Så oerhört många överlevde inte för att kunna berätta … De som faktiskt tog sig levande från dödslägren kanske inte orkade berätta. Men Hédi Fried har klarat det, och hon har gjort det med en klarhet som väcker ...ja, beundran är väl ett alltför svagt och slitet ord.

Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen

92-åriga Hédi Fried är en av undantagsmänniskorna, de som är självlysande utan att vara flashiga ... Henne ska man lyssna på. … Hon svarar så lugnt och klokt, med eftertanke men ändå konkret och gripbart. Det här är en bok att älska, en sån som man läser nästan mot sin vilja, när man väl börjat ... Hon ger så fina svar, ärliga och med lagom långa analyser ... Hédi Frieds bok är fantastisk i sin enkelhet. Läs den i skolorna, läs den hemma, låt hennes vittnesmål och kloka syn leva vidare. Hon säger att hon är hoppfull, trots allt, särskilt när hon ser på de unga hon träffar och hur de förändrats så att de nu är mer vetgiriga och intresserade, öppna i både hjärta och hjärna. Hennes svar på frågan 'Känner du igen dig i dagens flyktingar?' får vi heller aldrig glömma: 'När jag ser de skakande bilderna på rangliga, överfyllda båtar på Medelhavet ser jag mig själv sitta där.'

Åsa Christoffersson, Corren

Svaren snärtar av smärta och klarsyn. Ska du bara läsa en bok i år, läs den här.

Elsa Westerstad, Fokus

För att vi ska hålla oss vakna och vaksamma behöver vi kunskap om vår historia. Men också om vår samtid och nutid. En förmåga att avslöja och ifrågasätta dem, som hävdar enkla svar på svåra frågor. Så bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt.

Göran Tonström, Kyrkans Tidning

Varje gång jag läser henne blir jag lika tagen av hennes värdiga och sakliga ton.

Åsa Beckman, Dagens Nyheter

En kuslig, nödvändig och hoppfull bok.

Birger Thureson, Dagen

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.

"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar – som vissa påstår aldrig har ägt rum. Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok: "Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hédi Fried föddes i staden Sighet i dåvarande Ungern. Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. I "Frågor jag fått om Förintelsen" (2016) besvarar hon ett urval av de frågor hon fått under skolbesök. I högläsningsboken "Historien om Bodri" (2019) vänder hon sig till de yngre barnen. Boken var ett samarbete med illustratören Stina Wirsén. Även i böckerna "Skärvor av ett liv" (1992), "Livet tillbaka" (1995), "Ett tredje liv" (2000) och "Livets pendel" (2003) utgår Hédi Fried från sina egna erfarenheter från Förintelsen.  I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare.

De berättar med stor omsorg för sina unga läsare.

Gunilla Brodrej, DN

Historien om Bodri är en berättelse som behövs.

Göteborgsposten

En minst sagt viktig bok.

Skånskan

Hédi älskar sin hund Bodri och sin bästa vän Marika. Bandi, Marikashund, älskar hon också. De klättrar och springer, leker och lever i frihet i den lilla staden de bor i. En dag får de höra talas om en elak man, som har mycket makt, han bestämmer i sitt land och har börjat bestämma över fler länder. Han heter Adolf Hitler.Min mamma säger – han kommer inte hit.Min pappa säger – vi har inte gjort något fel, vi behöver inte vara rädda.Hédis föräldrar vill trösta henne och hennes syster, men Hédi ser. Hon ser att pappa är rädd, mamma också.

Till den här boken finns en gratis lärarhandledning.

"Historien om Bodri" blev 2022 kortfilm i regi av Stina Wirsén.

Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare. 

De berättar med stor omsorg för sina unga läsare.

Gunilla Brodrej, DN

Historien om Bodri är en berättelse som behövs.

Göteborgsposten

En minst sagt viktig bok.

Skånskan

Hédi älskar sin hund Bodri och sin bästa vän Marika. Bandi, Marikashund, älskar hon också. De klättrar och springer, leker och lever i frihet i den lilla staden de bor i. En dag får de höra talas om en elak man, som har mycket makt, han bestämmer i sitt land och har börjat bestämma över fler länder. Han heter Adolf Hitler.Min mamma säger – han kommer inte hit.Min pappa säger – vi har inte gjort något fel, vi behöver inte vara rädda.Hédis föräldrar vill trösta henne och hennes syster, men Hédi ser. Hon ser att pappa är rädd, mamma också.

Till den här boken finns en gratis lärarhandledning.

"Historien om Bodri" blev 2022 kortfilm i regi av Stina Wirsén.

Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare. 

De berättar med stor omsorg för sina unga läsare.

Gunilla Brodrej, DN

Historien om Bodri är en berättelse som behövs.

Göteborgsposten

En minst sagt viktig bok.

Skånskan

Hédi älskar sin hund Bodri och sin bästa vän Marika. Bandi, Marikashund, älskar hon också. De klättrar och springer, leker och lever i frihet i den lilla staden de bor i. En dag får de höra talas om en elak man, som har mycket makt, han bestämmer i sitt land och har börjat bestämma över fler länder. Han heter Adolf Hitler.Min mamma säger – han kommer inte hit.Min pappa säger – vi har inte gjort något fel, vi behöver inte vara rädda.Hédis föräldrar vill trösta henne och hennes syster, men Hédi ser. Hon ser att pappa är rädd, mamma också.

Till den här boken finns en gratis lärarhandledning.

"Historien om Bodri" blev 2022 kortfilm i regi av Stina Wirsén.

Hédi Fried (1924-2022) var författare och psykolog. Hon var djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism, och utgick i det arbetet från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. I dag lever hennes och andra överlevares vittnesmål vidare.