Visar resultat för..."lagom"

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Vilka oönskade handlingar vill vi egentligen kriminalisera? När har vi uppnått en lagom mängd kriminalitet? Detta är grundläggande frågor som måste ställas i alla samhällen. Strävar vi efter att skapa ett gott samhälle måste vi också ställa oss frågan om det finns andra lösningar än straff.

Med talrika och tankeväckande exempel från skilda samhällen och tidsepoker påvisar Nils Christie att den enklaste påföljden, straffet, inte automatiskt leder till ett bättre och tryggare samhälle.

Kriminalitet finns inte, menar Christie. Det som finns är handlingar som ges olika betydelse i olika samhällen och situationer. Vissa ses som goda och andra onda. Onda handlingar ses självklart inte alltid som kriminalitet, utan som dåliga, irriterande, förkastliga eller syndiga. Om ett barn tar pengar ur sina föräldrars plånbok, tycker vi inte att barnet är kriminellt. En av anledningarna till detta är att vi känner barnet. Om samma barn skulle polisanmälas och hamna inom socialtjänst eller kriminalvård, så är risken stor att barnet ”stämplas” och i värsta fall blir kriminell, menar Christie. Man kan göra en jämförelse med kung Midas; allt han rör vid blir guld, på samma sätt är det med polis- och rättsväsendet - allt de rör vi blir kriminalitet.

Har kriminaliteten ökat? Christie tycker att frågan är irrelevant eftersom vad som uppfattas som kriminellt är beroende av sociala, kulturella och politiska omständigheter. Han har i stället två andra frågeställningar: Vad ligger bakom ökningen eller minskningen av handlingar som uppfattas som oönskade eller förkastliga, och hur kan förekomsten av dessa handlingar påverkas? Och vad är det som får oönskade handlingar att framstå som kriminalitet, och i vilka sammanhang och samhällen dominerar kriminaliteten och den kriminella över det som andra kallar oönskade handlingar?

Samma dag som hans första dotter föds tar han bakvägen ut, till kvinnan på andra sidan gården.

Inger Wahlöö är nyskild, Alvar Alsterdal är gift. Deras historia ska pågå i många år.

Jag önskar dig lagom lycklig är en berättelse om kärlek, lögner och svek. Historien utspelar sig i Malmö kring 1960-talets början, när Sverige ser fram emot den lyckligaste tiden i mänsklighetens historia. Den handlar om författarens far och älskarinnan som aldrig kom över honom.  

Jag önskar dig lagom lycklig är Tove Alsterdals första roman utanför spänningsgenren. 

"en oväntat nyansrik berättelse en roman med genidrag" Dagens Nyheter  

"lysande språk en njutning att läsa" Go'kväll, Svt  

"Storyn går inte ihop – och det gör den magnetisk." Sydsvenskan  

"Ett språkligt mästerverk. Ni kan klyschan: en bladvändare." Staffan Heimerson i Ica-Kuriren

"Tove Alsterdal har skapat en unik, välgestaltad och språkligt rik roman med många bottnar, som berör läsaren starkt och är ett unikt tidsdokument."   Btj 

"Berg 5/5"   

Bli lycklig, bli radikalt lagom.

Du har förstås hört hur viktigt det är att träna varje dag. Du har också hört att du kan springa från din ångest liksom att träning är en gratis och biverkningsfri medicin. Om du vill hålla dig riktigt frisk ska du dessutom äta rikliga mängder vitaminer, fibrer och frukt.

Det här är vedertagna sanningar som gör sig påminda i form gnagande stress så fort vi tar en fika eller väljer bussen över cykeln.

På jobbet möts vi av en maratonlöpande vd, kollegor som tävlar om vem som bäst förhåller sig till den senaste extremdieten och en HR-avdelning som inte bara har infört obligatoriska yogapass, utan också tvingar i väg dig på föreläsningar med hälsogurus vars främsta expertis tycks vara att ge dig dåligt samvete för din livsstil.

Det finns bara ett problem de gamla sanningarna är inga sanningar och många av hälsoprofeterna har fel. Faktum är att många av hälsoråden vi matas med har motbevisats av vetenskapen. Inte nog med det, somliga av våra vanligaste hälsotrender kan vara rent skadliga för din hälsa.

Hur kommer det sig då att så många osanningar har överlevt tidens tand? Hur hamnade hälsotrenderna så snett och vad är egentligen den bästa metoden om du vill leva ett hälsosamt liv?

Det och mycket mer får du få lära dig i boken Radikalt lagom där professor Fredrik Nyström synar våra mest vedertagna hälsosanningar med hjälp av humor, värme och de senaste forskningsresultaten.

Du kommer snart förstå att vägen till ett hälsosammare liv handlar om att leva gott, snarare än att banta och träna sig till döds. Allting handlar slutligen om det svenskaste vi har att vara lagom.

Det handlar om att leva ett balanserat liv med lagom mycket mat, lagom mycket träning och lagom mycket vin.

Låter det radikalt? Kanske, men det är vår märkliga samtid som lurat oss att det goda livet inte skulle vara förenligt med god hälsa.

Överallt omkring oss möter vi budskapet att vi ska vilja ha mer än det vi har: ett bättre jobb, ett ­rikare socialt liv, ett vackrare hem och mer väl­uppfostrade barn. Kort och gott att sträva efter att vara så perfekta som möjligt. Men måste vi verkligen det?

Om du någonsin har känt dig överväldigad av samtidens själsdödande krav så är Perfektionsfällan boken för dig. Du lär dig att prioritera det som är viktigt, att möta världen som den är, inte som den borde vara, och att söka efter mening istället för perfektion. Och inte minst lär du dig omfamna kraften i att fylla ditt liv med fler saker som är lagom bra.

*

Thomas Curran är forskare i socialpsykologi vid London School of ­Economics.

Lagom A1/A2 är ett läromedel för elever som studerar svenska och är på nivån A1och A2 enligt Gemensam europeisk referensram för språk (GERS). Varje kapitel utgår från ett välkänt svenskt ordspråk och innehåller såväl texter och skrivuppgifter som grammatiköversikter och recept. Genom boken lär läsaren känna Sverige, svenskarna, den svenska maten och framför allt – det svenska språket!

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv.

Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.

Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras.

Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Den svenska självbilden av landet lagom stämmer inte  åtminstone inte för dem som kommer hit från andra sidan jorden. Snarare framstår Sverige som en av de mest extrema platserna på planeten. Efter möten med ett stort antal nyanlända ungdomar har Mustafa Panshiri formulerat tankar och strategier för en smidigare integration. Sju råd till Mustafa är boken han önskar att någon givit till honom när han själv kom till världens mest extrema land.

2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. De flesta av dem var från Afghanistan. Under den här perioden arbetade Mustafa Panshiri som polis i Linköping en av mycket få svenska poliser med afghanskt ursprung, och i Östergötland den enda i länet som talade både dari och persiska. Nästan dagligen kom han därför att samtala med unga som sökte asyl på polisstationen där han var stationerad.

Mötet med ungdomarna från hans forna hemland var överväldigande. Mustafa Panshiri kom ihåg känslan av att vara ny i Sverige, där människor åt varm pudding av grisblod och sköljde ner maten med iskall komjölk. Pojkar och flickor i 10-årsåldern inledde förhållanden på skolrasterna, och gjorde slut på en mattelektion dagen efter men inte en enda svensk tonårskille skulle ens tänka tanken att hålla sin bästis i handen, till skillnad från hur vänner gjorde i Afghanistan.

Det var en kulturell seriekrock. Särskilt i frågor om jämställdhet och jämlikhet var Afghanistan och Sverige som skilda galaxer. Mustafa Panshiri förstod precis vad de nyanlända gick igenom och hur vilsna de kände sig. Och eftersom han hade liknande erfarenheter och kunde tala deras språk, visste han också hur han kunde hjälpa dem.

Idag har Mustafa Panshiri lämnat polisen, och är en av Sveriges mest anlitade och uppskattade integrationsföreläsare. Sedan 2015 har han besökt över 250 av landets kommuner och mött tiotusentals ungdomar. Samtidigt har hans Sverigeresa fått honom att blicka tillbaka på sin egen uppväxt, och hur han själv blev en del av det svenska samhället. Vilka knep fungerade? Vad funkade inte alls? Och vilka av hans egna erfarenheter skulle dagens invandrare i Sverige ha nytta av?

Sju råd till Mustafa är en bok för dem som kommit hit. Men den fungerar också som en nyttig ögonöppnare för alla som är födda och uppvuxna i det svenska majoritetssamhället. Genom Mustafa Panshiris ögon framstår landet lagom som precis så extremt som det faktiskt är.

Bli lycklig, bli radikalt lagom.

Du har förstås hört hur viktigt det är att träna varje dag. Du har också hört att du kan springa från din ångest liksom att träning är en gratis och biverkningsfri medicin. Om du vill hålla dig riktigt frisk ska du dessutom äta rikliga mängder vitaminer, fibrer och frukt.

Det här är vedertagna sanningar som gör sig påminda i form gnagande stress så fort vi tar en fika eller väljer bussen över cykeln.

På jobbet möts vi av en maratonlöpande vd, kollegor som tävlar om vem som bäst förhåller sig till den senaste extremdieten och en HR-avdelning som inte bara har infört obligatoriska yogapass, utan också tvingar i väg dig på föreläsningar med hälsogurus vars främsta expertis tycks vara att ge dig dåligt samvete för din livsstil. 

Det finns bara ett problem de gamla sanningarna är inga sanningar och många av hälsoprofeterna har fel. Faktum är att många av hälsoråden vi matas med har motbevisats av vetenskapen. Inte nog med det, somliga av våra vanligaste hälsotrender kan vara rent skadliga för din hälsa.

Hur kommer det sig då att så många osanningar har överlevt tidens tand? Hur hamnade hälsotrenderna så snett och vad är egentligen den bästa metoden om du vill leva ett hälsosamt liv?

Det och mycket mer får du få lära dig i boken Radikalt lagom där professor Fredrik Nyström synar våra mest vedertagna hälsosanningar med hjälp av humor, värme och de senaste forskningsresultaten.

Du kommer snart förstå att vägen till ett hälsosammare liv handlar om att leva gott, snarare än att banta och träna sig till döds. Allting handlar slutligen om det svenskaste vi har att vara lagom.

Det handlar om att leva ett balanserat liv med lagom mycket mat, lagom mycket träning och lagom mycket vin.

Låter det radikalt? Kanske, men det är vår märkliga samtid som lurat oss att det goda livet inte skulle vara förenligt med god hälsa.

Alfons och Milla gör ett lekbygge. Det ska bli stjärnornas krig, fast på riddartiden. Och lite bråttom är det, allt måste vara klart innan Alfons stor-kusiner kommer. Då ska de leka alla fyra! Fast så blir det inte, i stället blir alla osams och pappa Åberg blir JÄTTEARG!Nu sitter Alfons och Milla i "enrum" med pappa Åberg och det kommer konstiga, läskiga ljud där inifrån ... Än en gång visar Gunilla Bergström att hon är mästare på att skildra vardagens händelser ur barnets perspektiv och som SvD skrev "skapa barnpsykologiska pärlor".I Skratta lagom! sa pappa Åberg skildras allt ifrån ilska, skadeglädje och rädsla till rättvisa och lekfullhet. För om man gör som pappa Åberg och använder huvudet i stället för nävarna, kan man reda upp alla gräl!

Lagom - the Swedish word for not too much, not too little - is spreading like wildfire around the world. The idea is to be consciously moderate and make your own decisions about career, clothes, travel and food, treating yourself to enjoyment, health and beauty without harming the environment.Entertaining, witty and with a sharp eye for detail, Göran Everdahl makes the case that lagom offers the perfect balance between work and home, wholesome and overindulgent eating, levity and sobriety.As a respected, widely read author and columnist, Everdahl covers popular culture and film. He is also a regular contributor to Swedish Public Television and Radio.

Det är en underbart vacker och stjärnklar kväll i Sagoskogen. Hela familjen Kanin har tagit sig upp på observatorieberget för att titta på stjärnor och planeter. Lillebror Kanin älskar allt som finns i rymden. Månen är så rund och fin i teleskopet. Men vänta! Är det verkligen månen som sakta närmar sig Sagoskogen och Lillebrors teleskop...?

En hejdlöst knasig och lite småläskig berättelse om rymdvarelser som vill erövra Sagoskogen. Här krävs en modig liten kanin med rätt utrustning!

Med Jag önskar dig lagom lycklig gör Tove Alsterdal romandebut utanför deckargenren. I romanen skildrar hon en kärlekshistoria som fick livslånga konsekvenser. Den handlar om författarens far och älskarinnan som aldrig kom över honom. Vid 1960-talets början är Alvar Alsterdal chefredaktör på Tidningen Arbetet i Malmö, Inger Wahlöö är den första kvinnliga allmänreportern. Samma dag som hans första dotter föds tar han bakvägen ut, hem till henne. Jag brottades med den här historien i många år , säger Tove Alsterdal, men först när jag insåg att jag skulle ta älskarinnans perspektiv blev romanen till.

TOVE ALSTERDAL har tidigare skrivit åtta hyllade kriminalromaner, varav två har belönats med priset för bästa svenska deckare. För Rotvälta vann hon även Glasnyckeln för bästa nordiska kriminalroman.

»en roman med genidrag« Dagens Nyheter

»lysande språk en njutning att läsa« Monica Lindgren, Go kväll, SVT

Ooookej. Så Algot Algotsson – strularnas strulpelle, klumpighetens klumpeduns, medelmåttornas medelmåtta – har en flickvän! Livia är underbar och hon och Algot har snart varit ihop i 27 dagar (alltså en betydande del av hans 15-åriga liv. Dags för bröllop inom en snar framtid??!!).

Men det visar sig att det kanske inte är så himla lätt att vara ihop med någon ändå? Särskilt inte när man heter Algot Algotsson och är expert på att trassla till det för sig.

Andra trassliga ingredienser i denna berättelse:

* En vän besatt av Vasaskeppet (Melvin)

* En vän besatt av fiske (Filip)

* Ett tvillingpar med onda avsikter (Frank och Fiona Fock)

* Ett sommarjobb på ett fritids (och därmed samröre med ca 10 000 jobbiga småbarn, lågt räknat)

Upplev sommarlovet tillsammans med Sveriges eventuellt knäppaste kompisgäng! Bered dig på många gapskratt i den tredje, fristående boken om Algot Algotsson av humorns okrönta drottning Moa de Bruin.

Se verkligheten. Identifiera problemen. Utvärdera, diskutera och reflektera över den förda politiken och dess konsekvenser. Undersök problemen i deras sammanhang och formulera preliminära hypoteser utifrån bästa tillgängliga fakta. För en öppen dialog med medborgarna i viktiga politiska frågor.   

Dessa meningar utgör enligt Kurt Lundgren kärnan i vad han benämner det pragmatiska protokollet . Det kan ses som ett politiskt regelsystem som utvecklades under 1800- och 1900-talet under inflytande av de amerikanska pragmatiska filosoferna Charles Sanders Peirce, William James och John Dewey. 

I Sverige fick pragmatismen ett starkt inflytande över det politiska tänkandet, inte minst utredningsväsendet, under framväxten av välfärdssamhället.    Men i en tid av snabb digitalisering och globalisering och med nya generationer politiker har det blivit allt svårare att upprätthålla pragmatismen. Sverige har stora olösta problem på områden som integrationen, arbetsmarknaden, upprätthållandet av rättsstaten, energiförsörjningen, välfärdssamhällets funktionalitet med mera.   

Vad som oroar är att dagens politiker på punkt efter punkt överger det pragmatiska protokollet. Det viktigaste tycks vara att vinna partipolitiska poänger, inte att lösa samhällsproblemen. I stället borde vi satsa på att åter knyta an till den pragmatiska politiska kulturen och anpassa den till en ny tid. Med en återupprättad pragmatism skulle vi ha en mycket större chans att möta dagens stora utmaningar. Sverige kan så mycket bättre.

Barn och skärmar är något vuxna behöver förhålla sig till. Som förälder gör man hela tiden små och stora avvägningar när man balanserar praktiska behov, barns intressen och sina egna värderingar. Det är här barnens medievardag tar form, steg för steg.

Frågan om barn och skärmar har ibland kommit att handla om för eller emot skärmar, men vi vill istället försöka nyansera och avdramatisera frågan om små barns medieanvändning – utan att förminska vuxnas ansvar.

För många föräldrar kan det vara svårt att hinna, orka eller veta hur man kan vara delaktig i barns medievärldar. Men forskning pekar på att barn inte behöver vuxna som är experter på teknik eller innehåll, utan vuxna som visar intresse för vad barnen gör. Att sätta sig bredvid, fråga vad barn tycker eller be att få ta del av det de gör snarare än att styra eller kontrollera.

Vi vill stärka vuxna i deras roll och trycka på hur stor betydelse deras närvaro, engagemang och samtal har i barns vardag.

I Lagom skärmigt samsas kunskap från olika fält för att ge en bred och sammansatt bild av barns möten med skärmar. I en tid där digitala medier är ständigt närvarande är det viktigt att förstå vilken roll de får i våra barns vardag.

__Det här läromedlet är utgående. Kompletterande köp kan göras så länge lagret räcker. __

Läsförståelsehäfte som innehåller en blandning av faktatexter, annonser och tidningsartiklar, korsord, vanliga uttryck m.m. Eleven arbetar på egen hand och redovisar skriftligt.

Lämplig för åk 4-6.