Kunskapens människa: Om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken (2012) handlade om kroppens, emotionernas och de sociala relationernas betydelse för kunskapsproduktionen. Särskilt fokus fästes på teamet som den centrala nivån för att skapa ny kunskap och vikten av de känslomässiga relationerna inom detta team. Den andra delen Kreativitetens människa: Om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender (2015) kretsade framförallt kring frågan om marginalitet att stå i kanten eller hörnet av sociala och intellektuella sammanhang och i boken diskuterades denna marginalitets betydelse för att kunna få syn på det oväntade och skapa det nya.
Denna bok riktar istället in sig på de mörkare delarna av forskning, kunskapsproduktion och skrivande. Författaren påstår att det vi oftast tänker på som negativa känslor, som vi bör bearbeta eller undvika, är inte bara ofrånkomliga utan helt nödvändiga inom forskningen och i ett skrivande liv. Utan spårämnen eller till och med rejäla doser av svarta känslor som rädsla, ilska, ångest, leda, självförakt saknas den mörka bakgrund mot vilken texten ska lysa klart. Men om rädslan, ilskan, ångesten, ledan, självföraktet tar över krossas man. På denna knivsegg av emotioner balanserar forskningen och det intellektuella livet. Vi behöver all hjälp vi kan få om vi ska klara oss.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Han är medlem av Kungliga vetenskapsakademien.

Kunskapens människa: Om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken (2012) handlade om kroppens, emotionernas och de sociala relationernas betydelse för kunskapsproduktionen. Särskilt fokus fästes på teamet som den centrala nivån för att skapa ny kunskap och vikten av de känslomässiga relationerna inom detta team. Den andra delen Kreativitetens människa: Om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender (2015) kretsade framförallt kring frågan om marginalitet att stå i kanten eller hörnet av sociala och intellektuella sammanhang och i boken diskuterades denna marginalitets betydelse för att kunna få syn på det oväntade och skapa det nya.
Denna bok riktar istället in sig på de mörkare delarna av forskning, kunskapsproduktion och skrivande. Författaren påstår att det vi oftast tänker på som negativa känslor, som vi bör bearbeta eller undvika, är inte bara ofrånkomliga utan helt nödvändiga inom forskningen och i ett skrivande liv. Utan spårämnen eller till och med rejäla doser av svarta känslor som rädsla, ilska, ångest, leda, självförakt saknas den mörka bakgrund mot vilken texten ska lysa klart. Men om rädslan, ilskan, ångesten, ledan, självföraktet tar över krossas man. På denna knivsegg av emotioner balanserar forskningen och det intellektuella livet. Vi behöver all hjälp vi kan få om vi ska klara oss.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Han är medlem av Kungliga vetenskapsakademien.

Kunskapens människa: Om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken (2012) handlade om kroppens, emotionernas och de sociala relationernas betydelse för kunskapsproduktionen. Särskilt fokus fästes på teamet som den centrala nivån för att skapa ny kunskap och vikten av de känslomässiga relationerna inom detta team. Den andra delen Kreativitetens människa: Om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender (2015) kretsade framförallt kring frågan om marginalitet att stå i kanten eller hörnet av sociala och intellektuella sammanhang och i boken diskuterades denna marginalitets betydelse för att kunna få syn på det oväntade och skapa det nya.
Denna bok riktar istället in sig på de mörkare delarna av forskning, kunskapsproduktion och skrivande. Författaren påstår att det vi oftast tänker på som negativa känslor, som vi bör bearbeta eller undvika, är inte bara ofrånkomliga utan helt nödvändiga inom forskningen och i ett skrivande liv. Utan spårämnen eller till och med rejäla doser av svarta känslor som rädsla, ilska, ångest, leda, självförakt saknas den mörka bakgrund mot vilken texten ska lysa klart. Men om rädslan, ilskan, ångesten, ledan, självföraktet tar över krossas man. På denna knivsegg av emotioner balanserar forskningen och det intellektuella livet. Vi behöver all hjälp vi kan få om vi ska klara oss.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Han är medlem av Kungliga vetenskapsakademien.