Familjehistoria och släktforskning

Din historia, ditt narrativ, din berättelse. Vad känner du till om dig själv? Vilka har gått före dig och i vems fotspår går du?

Släktforskning är mer än en jakt på namn och datum. Det är en väg in i vår gemensamma historia. Sökandet gör det möjligt att se mönster och förstå hur våra liv länkas samman med andras – bakåt, åt sidan och ibland i spiralform. Och är det närmaste vi kan komma att resa i tiden.I denna bok får du hjälp att utforska din egen släkthistoria. Med steg-för-steg instruktioner lär du dig att söka i arkiv, använda kyrkböcker och tolka olika dokument. Här beskrivs också hur DNA-släktforskning kan hjälpa dig att kartlägga ditt genetiska arv och hitta okända släktingar – och hur du tar dig vidare när spåren verkar ta slut.

Författarna Ingeborg Arvastsson och Stina Loo är hängivna släktforskare som under många år samlat på sig kunskap, praktisk erfarenhet och inte minst insikter om vanliga fallgropar. Under din resa bakåt i tiden guidar de dig tryggt framåt, med kloka råd och peppande tips.

På väg till ett tv-framträdande om sin bok Samtycket får Vanessa Springora besked om att hennes far är död. När hon senare tömmer hans lägenhet hittar hon spår av ett dolt kärleksliv, men också äldre dokument som tyder på att hennes farfar inte varit den han utgett sig för att vara. När hon börjar nysta i gåtan – en undersökning som leder henne till franska, tjeckiska och tyska arkiv – inser hon att namnet Springora har en helt annan historia än den hon har fått höra.

"Patronym" är en häpnadsväckande självbiografisk berättelse om ett efternamn, om maskulina familjemyter och om en tystnad med långa efterverkningar.

Detta är berättelsen om en liten by på västkusten som blev ett seglarnas paradis och en riktig pärla. Skildringen belyser utvecklingen från sillsalteri, lotsplats, kustpostering och badort till fashionabel förort i västra Göteborg. Vad var det som gjorde att ett litet kustsamhälle vid Älvsborgsfjorden blev ett känt utflyktsmål och kanske Göteborgsregionens mest populära bostadsområde?

Boken väver ihop byns, husens och släkternas historia med utgångspunkt i området kring Gamla Hamnen. Det som många göteborgare kallar en gräddhylla har, när man skrapar lite på ytan, en oväntad och mångfacetterad historia.

Följ med och upptäck det riktiga Långedrag med dess omvälvande utveckling och förstå varför platsen fortfarande lockar tusentals människor till segling och solnedgångar vid Saltsjön.

Britt Trude Petersen bor i Långedrag och är utbildad lärare i geografi och franska. Förutom ett arbete som översättare av fackböcker, är hon författare till ett flertal artiklar om Sardinien. Hon har under många år undervisat i historia och geografi, bland annat som gästföreläsare vid universitet i Danmark.

Så länge vi minns är en fängslande berättelse om platsen Särö och fyra familjer från senare delen av 1800-talet fram till idag. Med utgångpunkt i författarens mormor Gladys Heyman och hennes familjs liv får vi möta en ganska typisk Säröfamilj från förr. En av de många burgna familjer som hyr och köper fastigheter på Särö för att njuta somrarna i havets närhet. Genom privata brev, dagböcker, tidningsartiklar, andras och egna minnen möter vi Särös trolska landskap, havet och skogarna - och tidens passioner, svek, katastrofer och intrasslade familjeförhållanden.

Berättelsen som är en slags hybrid mellan minne, verklighet och fiktion är i hög grad kvinnornas historia. Kvinnor som skapar, förlåter och älskar. Dels starka, men oftast mycket svaga kvinnor vars villkor och val i livet helt domineras av samtidens värderingar, normer och förutsättningar.

Så länge vi minns är en mycket tilltalande bok byggd på dagboksanteckningar, brev och egna texter om tilltrasslade familjeförhållanden och om kvinnor som försakar sina karriärer för männens skull. Välskrivet och enormt fint illustrerat. Helhetsbetyg: 5. Lektör Elisabeth Brännström

Jessica Zandén är skådespelare, kognitiv terapeut och vd för textilföretaget Joy Zandén AB. Hon har tidigare skrivit artiklar, en kritikerrosad och prisbelönt pjäs om sin mormor och ingår med ett kapitel i antologin Jude i Sverige, utgiven 2021. Detta är Jessicas debutbok.

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.

Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet. 

Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. 

Detta är en mycket annorlunda och i stort sett okänd historia från Sverige under andra världskriget. Lucky Strike kom ut första gången 2013 och utges här i en ny reviderad och utökad upplaga.

Boken berättar om de amerikanska flygplansbesättningar som störtade eller nödlandade Sverige under kriget, jänkarna som bjöd barnen på Chewing Gum och lärde flickorna att dansa Jitterbug. Vänskapsband knöts, ibland även kärleksband. Efter kriget följde en del svenska flickor med sina flygare till ett nytt liv i Amerika, någon gång efter giftermål iförd en brudklänning sydd av makens fallskärm. Andra blev lämnade att föda ett barn i ensamhet. Många år senare sökte författaren Jan-Olof Nilsson upp de inblandade, på båda sidor om Atlanten.   

I denna nya upplaga tillkommer mycket unikt material från nya forskningsresor i Sverige och USA under vilka författaren fångat några av krigsårens sista röster. Helheten har blivit rikare, erfarenheterna fler. Ett 40-tal nya fotografier har också tillkommit. Vi möter de åldrade flygarna, kvinnorna de förälskade sig i och barnen som blev följden av deras möten även de som först långt senare i livet fick reda på sitt ursprung. Även de barn som levde där bomberna föll har fått en röst här.

Jan-Olof Nilsson, född 1960, bosatt i Falkenberg är författare, filmare och föreläsare. Efter universitetsstudier i bland annat historia och internationell politik arbetade han tio år som antikvarie och utställningsproducent och föreläsare på museum. Sedan 1989 är han verksam som frilansjournalist. På senare år har han blivit en ofta anlitad och uppskattad föreläsare. Han har skrivit ett flertal böcker, bland andra de kritikerrosade Anrop red dog och Minnen av krig.

1929. Den unge Hilde Roszkowski gifter in sig i en av Danzigs mest välbärgade familjer. Hon vet att hon borde vara tacksam mot sin nya make som har gett henne ett liv i lyx. Men i takt med att Tyskland rusar mot avgrundens rand växer sprickorna i familjens välordnade yta.

1949. Hilde står som en av Tysklands första kvinnor inför en självständig politisk karriär. Hon drömmer om en ny tillvaro där en kvinna äger rätt till inflytande över sig själv och sitt lands framtid. Krafterna som motarbetar henne är starka, både i politiken och i hemmet.

2019. När läkaren Klaus kommer i konflikt med sin yrkesroll inser han att något inte står rätt till i familjens förflutna. Sökandet leder honom till Tyskland före och efter andra världskriget och hans mors släkthistoria; till ett trauma som gått i arv genom generationerna, men som ingen vågat beröra.

Det vi aldrig talade om är på samma gång en drabbande släkthistoria om Tysklands mörka 1900-tal och en skildring av hur historiska trauman lever vidare – både inom en enskild familj och i ett helt samhälle.

"En påläst och värdig betraktelse över tysk-judiskt liv." Göteborgs-Posten

Vad är ett hem? Och hur påverkar familjens historia de val man själv gör i livet? I Vändpunkt Tel Aviv reflekterar Mellan­östernforskaren Isabell Schierenbeck över hur hennes tyska bakgrund påverkat henne. Vad är det som gör att hon känner sig så hemma redan första gången hon kommer till Tel Aviv, staden som sedan gång på gång drar henne tillbaka? Som blir hennes andra hem. Vad är det som får henne att lära sig hebreiska, ägna sitt liv åt israelisk politik?

Isabell Schierenbeck inser att Tel Avivs historia, som präglats av de tyska judarnas flykt till Palestina undan nazismen, Bauhausskolans banbrytande arkitektur och det tidiga israeliska statsbyggandet, är nycklar till hennes egen uppgörelse med sin familjs historia. Hennes farfar stred för Tyskland och Wehrmacht under andra världskriget medan farmor Hannchen väntade på brev från honom hemma i Bremen med deras lille son, Isabells pappa. Men om detta, den tyska skulden, har familjen sällan talat.

Under sina vandringar i Tel Aviv reflekterar Isabell kring det tyska arvet stadens och sitt eget. Hon funderar över offer och förövare, skuld och skam, meningsskapande och samhörighet och över hemmets betydelse i människors liv. Hur börjar man om och vad tar man med sig? Hon rör sig vant på gator och torg och tar läsaren med på rundvandringar i staden då och nu. Det är en bildande, utforskande och fängslande bok som beskriver den vita staden och en familj på ett helt eget sätt.

Boken innehåller bilder tagna av Patrik Elgström, fotograf verksam i Göteborg som länge intresserat sig för att fotografera arkitektur som ett uttryck för filosofi, politik, makt och ideologi.

"Utan förenklingar eller generaliseringar ger "Vändpunkt Tel Aviv" en uttömmande och mångfacetterad bild av såväl dagens som det historiska Israel. Ett ständigt aktuellt, komplext och omdebatterat ämne - inte minst nu - där Schierenbecks prövande, resonerande inställning är välbehövlig, som motvikt till mer dualistiska beskrivningar. Särskilt givande är partierna som behandlar skuld och försoning, och om att finna acceptans inför vem man är och vad man kommer ifrån. (...) Därutöver är boken illustrerad med fotografier av Patrik Elgström, som varsamt fångar Tel Avivs karaktäristiska gatubild." BTJ, Viktoria Parmell

"En intressant och tänkvärd mosaik." Svenska Dagbladet

"Med hög personlig närvaro låter hon sitt eget liv utgöra basen för att förstå de kulturella banden mellan Tyskland och Israel - och dem som blivit klämda däremellan. (...) en finkänslig betraktelse över tysk-judiska flyktingars öden i Israel. (...) en påläst och värdig betraktelse över tysk-judiskt liv." Göteborgs-Posten, Björn Werner

Ingen människa är en ö, men tre människor kan tiga ihjäl mycket.

Pappa Lars och mamma Nitas förhållande byggde inte på stormande kärlek, men de delade det viktigaste i livet: ett barn. Nita dog tidigt. Far och dotter fick klara sig utan henne. Lars stod för trygghet och omsorg, men också för en orubblig tystnad. Vad hände med mamma? Och var pappa Lars det helgon som Sophia alltid trott? Hon letar efter sanningen med hjälp av tidigare okända brev.

I Sophia Janssons självbiografi förekommer tre öar: Tonga, som syskonen Jansson ville flytta till på 1940-talet, Ibiza som Sophia bodde på i den tidiga barndomen, och ön i Pellinge, där flera generationer Jansson vistats. Släkten Jansson kommer oss nära: farfar lider av depression och Tysklandsvurm, hans hustru Ham tecknar och står ut, Tove och brodern Lasse flyttar hemifrån för att bli självständiga. Det fanns människor runt Tove Jansson som man inte återfinner i Mumindalens karaktärsgalleri. Sophia Jansson skriver inkännande och frankt.

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar.

Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt.

Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande.

Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

”I januari 2020 befann jag mig på Förintelse-­museet i Washington för att hitta material till ett filmmanus. En kaffepaus skulle snart förändra mitt liv för alltid. När jag sökte på mitt släktnamn i en databas, upptäckte jag tre arkivlådor fyllda med brev, fotoalbum och dokument – och plötsligt öppnades en dörr till en förlorad värld. Jag fann en släkt som jag aldrig känt till, en släkt som hade försvunnit i nazisternas mörker och eftervärldens tystnad. Och jag fann de som, i sista stund, hade lyckats fly – de som bevarade minnet av de som mördades.”

I "Frimärkssamlaren" följer vi Hynek Pallas resa genom sin familjs förflutna. Genom brev, foto-­album och dokument kommer han i kontakt med Paula Brunners berättelse om flykt undan Förintelsen. Boken väver samman en dramatisk historia om Felix Brunner, en passionerad frimärkssamlare som fick en förvarning om ­nazisternas framfart och som på det sättet ­undvek döden. Men berättelsen stannar inte vid flykten från Europa och överlevnaden i koncentrationsläger – den sträcker sig in i efterkrigstidens tystnad, där de överlevande bär på traumatiska minnen av förlust och smärta. Hynek Pallas utforskar inte bara sin egen släkts öde, utan skildrar också den enorma tystnaden som omslöt dem som överlevde Förintelsen och den långvariga ­påverkan på tredje generationens minne. Genom en rörande blandning av personliga berättelser och historiska fakta växer en stark och djupt mänsklig skildring fram, där frimärken får en oväntad och symbolisk betydelse – både för det som var förlorat och för det som har överlevt.

Texten i denna bok utgörs av renskrifter ur Domböckerna vid Arvidsjaurs tingslags häradsrätt. Domböckerna utgör ett mycket omfattande material, och därför måste någon form av begränsning ske. Urvalet utgörs här i huvudsak av personer som är kopplade till familjen Grahn/ Norman i Granbo och dem närstående personer.

Tidigare har författaren även givit ut böckerna "Bouppteckningarna berättar", “Giftmordet i Glommersträsk 1824” och “Kullern – Hans Aronsson. Nybyggare och processmakare i Lappmarken”. Dessa böcker utgörs också i huvudsak av material från samma Domböcker.

I själva verket är det arbetet med dessa tidigare böcker som visat på hur mycket intressant material som ytterligare finns till gängligt här i dessa gamla domböcker. Ofta kan det vara i samband med mindre smickrande omständigheter som en person aktualiseras inför rätten, men av och till rör det sig om registrering av insyningsprotokoll, köpeavtal, testamenten, etc.

Bland personer som har föranlett särskilt många anteckningar återfinner vi förste nybyggaren i Arvidsjaurs socken Pehr Israelsson Käck, Glommersträsk samt nybyggarna Abraham Sjödin och dennes far Anders Ersson, Pjesker , liksom brodern Erik Johan Andersson. Här finns också klockarna Anders Lehnman från Laijnejaur och dennes son J. P. Lehnman, Renvallen samt ett mycket omfattande material avseende kyrkoherden Pehr Edin (d.y.) i Arvidsjaur.

Läsningen av dessa dokument ger en inblick i hur livet kunde te sig för nybyggarna och andra boende i lappmarken under 1700-1800-talen.

Årets biografi 2022! Vinnare av prestigefyllda Blixenpriset. 

»Det är personligt, detaljerat och engagerande, dessutom hela tiden med en samhällskontext, vilket sätter historien i ett sammanhang. Intervjuer, foton och tidningsurklipp gör berättelsen än mer levande och fängslande. Ett liv med LEGO är en trevlig, intressant och läsvärd berättelse om världens största leksakstillverkare och dess spännande historia.« Bibliotekstjänst

Vem har inte som barn, eller vuxen, älskat att leka med LEGO, denna lika ikoniska som geniala leksak? Men LEGO är så mycket mer än plastklossar som kan sättas ihop och kombineras på otaliga sätt. Det är också en vision om lekens betydelse för människan.

Ett liv med LEGO är den fascinerande historien om världens största leksakstillverkare, den första auktoriserade boken om LEGO-koncernen och dess ägarfamilj. Det som började 1916 med att Ole Kirk Christiansen tog över en snickeriverkstad i Billund på Jylland är idag ett globalt imperium och ett av de mest älskade varumärkena på planeten. Genom intervjuer med Kjeld Kirk Kristiansen som representerar den tredje generationens ägare och med tillgång till det enorma LEGO-arkivet, berättar Jens Andersen om familjeföretagets osannolika resa.

Precis som två klassiska LEGO-klossar med åtta knoppar kan sättas ihop på minst 24 olika sätt finns det många sätt att berätta LEGOS historia. Jens Andersen har valt den breda, episka formen och resultatet är en rikt illustrerad och fascinerande mix av familjebiografi, företagskrönika och kulturhistoria. Boken ger en unik inblick i skapandet av ett globalt företag, men speglar också olika generationers syn på barn och lekens betydelse. Allt sedan man 1936 tog namnet LEGO, som kommer från danskans leg godt (lek bra), har LEGO försvarat barns rätt att leka och vuxnas möjlighet att göra plats för barnet inom dem.

JENS ANDERSEN är filosofie doktor i nordisk litteratur, litteraturkritiker, föreläsare och författare till uppmärksammade och prisbelönta biografier om bland annat H.C. Andersen, Astrid Lindgren, Kim Larsen och drottning Margrethe. Läs mer på www.jensandersen.info

Ett liv med Lego vann det prestigefyllda danska litteraturpriset Blixenpriset för Årets biografi 2022. Ur motiveringen: »En fantastisk och genomarbetad biografi om personerna bakom en av de största danska affärsframgångarna genom tiderna.«

Pressröster om boken: 

»Ett liv med LEGO är härlig läsning. Dess sammanflätning av affärsmässig, personlig och dansk historia borde bilda skola.« Berlingske

»En fantastisk bok om en av de vackraste framgångarna i danskt näringsliv. Jens Andersen lyckas lyfta LEGO-berättelsen från nyckeltal och marknadsposition till ett stycke dansk och internationell företags- och kulturhistoria.« Politiken

»Affärshistoria, samhällsskildring och livsöden färgstarka likt klossarna. Namnet Lego? Ja, det kommer från danskans "leg godt" (lek bra). God läsning!« Plaza Interiör

»Vi som kanske slutat leka men vill veta mer om familjen bakom världens största leksakstillverkare kan njuta av Jens Andersens flyhänt berättade Ett liv med Lego.« M Magasin

»Denna fantastiska framgångssaga har fått en värdig berättare i filosofie doktor Jens Andersen, litteraturkritiker och författare till ett antal biografier. Det är en spännande och alldeles sann historia om ägarfamiljen till världssuccén Lego. Jens Andersen tar med läsaren på en hisnande resa genom skapelseprocessen bakom Legos enorma framgångar." Ölandsbladet

»Jens Andersen har skrivit Legofamiljens historia från början till slut. Det är en maffig och rejäl bok liksom historien med dess uppgångar och nedgångar. Det är en otrolig resa företaget och familjen har gjort och stundtals får jag gåshud.« Kalaskultur

När Kerstin Olofsdotter och hennes make Pehr Israelsson Käck med familj år 1757 drog till lappmarken och tog upp ett nybygge i Glommersträsk kom de att bli de första nybyggarna i Arvidsjaurs socken. I socknen hade fram tills dess endast funnits samisk befolkning. Under de närmaste åren kom flera nybyggare att etablera sig och ge upphov till många av de byar som idag finns isocknen/kommunen.

Kerstin Olofsdotter var författarens ana (förmoder) liksom flera av andra första nybyggare i byarna i Arvidsjaurs socken. Efter många år av släktforskning har han under senare år sammanställt ett antal böcker med olika aspekter på släktens historia. Här har författaren nu valt att belysa Kerstins andra make, Pehr Israelsson Käck, eftersom det finns mycket material dokumenterat om honom och att han är känd som förste nybyggaren i Arvidsjaurs socken.

Viktig källa är Arvidsjaurs Häradsrätts Domböcker. Andra källor redovisas i slutet av boken. Där faktauppgifter saknas har förf. tillåtit sig att fritt fabulera ihop berättelsen till vad som kan ses som en faktaroman.

Alla personer som nämns i boken (med enstaka undantag) är verkliga personer med så långt möjligt korrekta biografiska uppgifter

När Karl XI införde "Nya indelningsverket" 1682 delades Regna socken in i 16 rotar som skulle hålla med varsin soldat eller ryttare.

Vilka var de, dessa 250 män som under drygt 200 års tid tjänstgjorde som husarer och soldater för Regna socken? Med namn som Ajax, Drake, Dufva, Flint, Hector, Rolf och Viking för att bara nämna några.  Omkring 60 av soldaterna dog eller försvann under krig och fälttåg. I den här boken får du läsa om dessa män, rote för rote och soldat för soldat. 

Ett brev från kriget i Finland 1789 hem till Sverige skrivet av en 17-årig soldat. 

Major Gyllenkrok från Regnaholm berättar om marscher med sitt kompani kors och tvärs genom Sverige.  

Från domstolsprotokoll berättas om när Per Gädda från Fjärdingstorp utgav sig för att vara självaste kyrkoherden från Regna.  

Boken innehåller 28 bilder och 3 kartor. 

En värmländsk Downton Abbey  

Ha förtroende till solen är en historisk skildring av vardag och fest i den värmländska herrgården Agnhammar under 1800-1900-tal. Boken följer de många kvinnorna som hade sitt hem här.

Berättelsen om Agnhammars kvinnor är fylld av glädje, dramatik, upptåg och sorg. Marie Louise Matton, bokens huvudperson, var en av fyra döttrar som växte upp på Agnhammar. Här lade familjen grunden till sin livsfilosofi som hyllade kunskap, kultur och generositet. Familjens begåvade döttrar var omskrivna i dåtidens press. Den yngsta, pianisten Marie Louise, övertog gården tillsammans med sin man. Tillsammans fick de sex barn varav fem döttrar. De förvaltade arvet framgångsrikt. Marie Louise, familjens humanistiska matriark, blev en känd företrädare för den värmländska herrgårdstraditionen. 

Författarens mor var den sista att födas i herrgården. När hon åldrades sörjde hon att hennes liv och det gamla hemmet båda färdades mot slutet. Herrgårdsbyggnaden revs år 2009, men den entusiasm, fantasi och klokskap som en gång rymdes i det ståtliga huset har bevarats, inte minst i de hundratals brev och fotografier som berättelsen om livet på Agnhammar bygger på.    

Beata Arnborg är författare och har en bakgrund som kulturjournalist, bland annat i Svenska Dagbladet. Hon har skrivit hyllade biografier över Barbro Alving, Kerstin Thorvall och Zarah Leander. För sitt personhistoriska arbete har hon tilldelats priser av såväl Svenska Akademien som Samfundet de Nio.

"Beata Arnborg fyller historien om sin släkts herrgård med sorlande kvinnoröster, pianospel och fras av långa kjolar."

Gunilla Kindberg, nyhetsmagasinet Fokus nr 35

"Hon lyckas fylla historiska fakta med liv, ljus och scener så det blir en fin berättelse om kvinnoliv och om Sverige med många fotografier."

Kerstin Särneö, bokredaktör M Magasin