Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.

Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet. 

Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. 

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.

Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet. 

Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria.