Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar.

Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt.

Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande.

Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

I slutet av 1800-talet skapades Djursholms villastad på privat initiativ. Det var ett nytt sätt att leva för en del av Sveriges finans- och kulturelit. Många kände sig kallade, men inte många nog. Man behövde ett dragplåster, en ledstjärna, och man lyckades locka Viktor Rydberg, Sveriges nationalskald, att flytta dit. Där levde han de sista fem åren av sitt liv, gift med sin Susen, och var oerhört produktiv. Carin Bergström, historiker och författare, låter oss följa nationalskalden i den nya miljö han var med om att skapa. Vi får ta del av de människor han mötte och de händelser som formade hans sista tid.

»En levande berättelse om en kvinna som hade för tiden många framsynta åsikter.« Expressen Söndag

År 1856 giftes prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Makarna möttes i ett gemensamt intresse för litteratur, musik och politik. Föga anade någon av dem att de fjorton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron.

Oscar II var storvulen och utåtriktad, och hade ständiga otrohetsaffärer. Men Sofia var inte en drottning som gick ett steg bakom sin make. I Carin Bergströms insiktsfulla och lyhörda biografi skildras tvärtom en drottning som alltid fanns vid kungens sida - som råd­givare och osviklig partner.

Förväntningarna på Sofia var höga, hennes främsta uppgift var att föda en tron­arvinge för nationens bästa. Sofia uppfyllde dessa krav med råge då paret fick fyra söner: Gustaf (V), Oskar, Carl och Eugen. Drottningen var på många vis före sin tid, inte minst i uppfostran av sönerna. För eftervärlden är hon främst ihågkommen för att ha grundat Sophiahemmet, men i biografin framträder en progressiv kvinna med ett uttalat mål att reformera sjukvården i allmänhetens tjänst.

Carin Bergström är fil.dr och docent i historia. Hon har bland annat varit musei­chef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren.

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar.

Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt.

Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande.

Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

Vad gör en slottsfru? Det är liksom stora delar av kvinnornas historia en vit fläck i svensk historieskrivning.

Det var ofta hustrun som i praktiken bestämde över hushåll och ekonomi, inte minst i herrskapskretsar. När det visade sig att maken inte var av det rätta virket fick hustrun rycka in och rädda situationen. Denna bok, med skånska Skarhults kvinnor som exempel, handlar om hur kvinnor i det förgångna utövat makt och drivit gårdar, bruk och handelshus. En rad kända historiker och författare gör här deras öden levande igen. Dick Harrison skriver om hur kvinnor var en självklar del av den politiska och ekonomiska makten fram till 1700-talets slut. Peter Ullgren berättar om Danmarks rikaste kvinna, Mette Rosenkrantz, som lät bygga Skarhult. Svante Norrhem kan visa att det var Beata von Köningsmarck och inte Pontus de la Gardie, vilket ägarlängden hävdar, som köpte Skarhult 1663. Carin Bergström guidar oss genom Stina Pipers dramatiska liv. Angela Rundquist skriver om arvtagerskan Martina Törngren och om uppasserskan Maria Kaunitz. Eva Helen Ulfros berättar om efterkrigstidens kvinnor och i sista kapitlet blickar Alexandra von Schwerin, bokens redaktör, in i framtiden och låter oss träffa åtta nu verksamma slottsfruar som berättar om familjeföretagande i godsmiljö.

Alexandra von Schwerin (red.) är fil. kand. i statsvetenskap och har en M. B. A. från Handelshögskolan i Stockholm. Hon är styrelseordförande i vindkraftsföretaget Vento Energi AB och driver också föreningen Skarhults Kulturminne. Tidigare har hon varit nyhetsreporter vid Sveriges Television och informationschef på Liljevachs konsthall och Stockholms Auktionsverk.

Boken kom att bli startskottet till debatten om att föra in kvinnorna i skolernas historiebcker och valdes även till årets bok i Svensk historia 2014

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar.

Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt.

Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande.

Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

I slutet av 1800-talet skapades Djursholms villastad på privat initiativ. Det var ett nytt sätt att leva för en del av Sveriges finans- och kulturelit. Många kände sig kallade, men inte många nog. Man behövde ett dragplåster, en ledstjärna, och man lyckades locka Viktor Rydberg, Sveriges nationalskald, att flytta dit. Där levde han de sista fem åren av sitt liv, gift med sin Susen, och var oerhört produktiv. Carin Bergström, historiker och författare, låter oss följa nationalskalden i den nya miljö han var med om att skapa. Vi får ta del av de människor han mötte och de händelser som formade hans sista tid.

»En levande berättelse om en kvinna som hade för tiden många framsynta åsikter.« Expressen Söndag

År 1856 giftes prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Makarna möttes i ett gemensamt intresse för litteratur, musik och politik. Föga anade någon av dem att de fjorton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron.

Oscar II var storvulen och utåtriktad, och hade ständiga otrohetsaffärer. Men Sofia var inte en drottning som gick ett steg bakom sin make. I Carin Bergströms insiktsfulla och lyhörda biografi skildras tvärtom en drottning som alltid fanns vid kungens sida - som råd­givare och osviklig partner.

Förväntningarna på Sofia var höga, hennes främsta uppgift var att föda en tron­arvinge för nationens bästa. Sofia uppfyllde dessa krav med råge då paret fick fyra söner: Gustaf (V), Oskar, Carl och Eugen. Drottningen var på många vis före sin tid, inte minst i uppfostran av sönerna. För eftervärlden är hon främst ihågkommen för att ha grundat Sophiahemmet, men i biografin framträder en progressiv kvinna med ett uttalat mål att reformera sjukvården i allmänhetens tjänst.

Carin Bergström är fil.dr och docent i historia. Hon har bland annat varit musei­chef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren.

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar.

Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt.

Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande.

Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

Vad gör en slottsfru? Det är liksom stora delar av kvinnornas historia en vit fläck i svensk historieskrivning.

Det var ofta hustrun som i praktiken bestämde över hushåll och ekonomi, inte minst i herrskapskretsar. När det visade sig att maken inte var av det rätta virket fick hustrun rycka in och rädda situationen. Denna bok, med skånska Skarhults kvinnor som exempel, handlar om hur kvinnor i det förgångna utövat makt och drivit gårdar, bruk och handelshus. En rad kända historiker och författare gör här deras öden levande igen. Dick Harrison skriver om hur kvinnor var en självklar del av den politiska och ekonomiska makten fram till 1700-talets slut. Peter Ullgren berättar om Danmarks rikaste kvinna, Mette Rosenkrantz, som lät bygga Skarhult. Svante Norrhem kan visa att det var Beata von Köningsmarck och inte Pontus de la Gardie, vilket ägarlängden hävdar, som köpte Skarhult 1663. Carin Bergström guidar oss genom Stina Pipers dramatiska liv. Angela Rundquist skriver om arvtagerskan Martina Törngren och om uppasserskan Maria Kaunitz. Eva Helen Ulfros berättar om efterkrigstidens kvinnor och i sista kapitlet blickar Alexandra von Schwerin, bokens redaktör, in i framtiden och låter oss träffa åtta nu verksamma slottsfruar som berättar om familjeföretagande i godsmiljö.

Alexandra von Schwerin (red.) är fil. kand. i statsvetenskap och har en M. B. A. från Handelshögskolan i Stockholm. Hon är styrelseordförande i vindkraftsföretaget Vento Energi AB och driver också föreningen Skarhults Kulturminne. Tidigare har hon varit nyhetsreporter vid Sveriges Television och informationschef på Liljevachs konsthall och Stockholms Auktionsverk.

Boken kom att bli startskottet till debatten om att föra in kvinnorna i skolernas historiebcker och valdes även till årets bok i Svensk historia 2014