Svante Norrhem – författare

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvars­förmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

«Genom sin forskning har Norrhem belyst ett väsentligt kapitel i det förflutna som vi alltför länge har ringaktat» Svenska DagbladetEbba Brahe (1596-1674) föddes in i en av landets mäktigaste släkter och kom under hela sitt sjuttioåttaåriga liv att leva med makten nära sig. Som ung vistades hon vid hovet och förälskade sig där i landets unge kung Gustav II Adolf. Deras kärlekshistoria har levt ett eget liv genom seklerna och gett upphov till myter, dramer och romaner. Ebba gifte sig sedermera med Jakob De la Gardie. Hon blev maka, mor och farmor till inflytelserika politiker i stormaktstidens Sverige och spelade en aktiv roll i att bana väg för männen i hennes närhet. Ebba var maktlysten och praktlysten rik på framgång men mötte också motgång. Hon var en av de många kvinnor som under sextonhundratalets Sverige kom att spela en viktig roll i adelns maktutövning. Med god kännedom om politik och strategiskt tänkande bidrog hon till att skapa allianser som stärkte männens och barnens möjligheter.Svante Norrhem, docent i historia, är verksam Umeå universitet.

Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Gender and Political Culture in Early Modern Europe investigates the gendered nature of political culture across early modern Europe by exploring the relationship between gender, power, and political authority and influence. This collection offers a rethinking of what constituted ‘politics’ and a reconsideration of how men and women operated as part of political culture. It demonstrates how underlying structures could enable or constrain political action, and how political power and influence could be exercised through social and cultural practices.

The book is divided into four parts - diplomacy, gifts and the politics of exchange; socio-economic structures; gendered politics at court; and voting and political representations – each of which looks at a series of interrelated themes exploring the ways in which political culture is inflected by questions of gender. In addition to examples drawn from across Europe, including Austria, the Dutch Republic, the Italian States and Scandinavia, the volume also takes a transnational comparative approach, crossing national borders, while the concluding chapter, by Merry Wiesner-Hanks, offers a global perspective on the field and encourages comparative analysis both chronologically and geographically.

As the first collection to draw together early modern gender and political culture, this book is the perfect starting point for students exploring this fascinating topic.

Gender and Political Culture in Early Modern Europe investigates the gendered nature of political culture across early modern Europe by exploring the relationship between gender, power, and political authority and influence. This collection offers a rethinking of what constituted ‘politics’ and a reconsideration of how men and women operated as part of political culture. It demonstrates how underlying structures could enable or constrain political action, and how political power and influence could be exercised through social and cultural practices.

The book is divided into four parts - diplomacy, gifts and the politics of exchange; socio-economic structures; gendered politics at court; and voting and political representations – each of which looks at a series of interrelated themes exploring the ways in which political culture is inflected by questions of gender. In addition to examples drawn from across Europe, including Austria, the Dutch Republic, the Italian States and Scandinavia, the volume also takes a transnational comparative approach, crossing national borders, while the concluding chapter, by Merry Wiesner-Hanks, offers a global perspective on the field and encourages comparative analysis both chronologically and geographically.

As the first collection to draw together early modern gender and political culture, this book is the perfect starting point for students exploring this fascinating topic.

»Populärhistorisk pärla om ett ovanligt framgångsrikt par.« Svenska Dagbladet»Underhållande, god populärvetenskap.« Ystad Allehanda»Svante Norrhem åter visat att han är en kunnig och habil arkivforskare som dessutom har en mycket god förmåga att skriva intresseväckande och läsvärt. Man ser med förväntan fram emot hans nästa bok.« Karolinska förbundets årsbokDet här är historien om 1700-talets mest omtalade, avskydda och avundade par Christina och Carl Piper. De ansågs vara makthungriga, intriganta och giriga. Carl, en av Karl XII:s närmaste män, dog som rysk krigsfånge efter slaget vid Poltava.

Christinas sällsynta affärsbegåvning gjorde henne till en mäktig industri- och jordägare. Som änka investerade hon i verksamheter från Torndedalen i norr till Skåne i söder. Flera av de släktegendomar hon instiftade har bevarats och finns kvar, bland annat Ängsö i Västmanland och Christinehof i Skåne.Svante Norrhem är professor i historia. Han har även skrivit boken Kvinnor vid maktens sida Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

In the 1630s, France persuaded Sweden to fight on its side against the Holy Roman Emperor in the vicious, prolonged war between Protestant and Catholic states. Both countries goal was to limit the Empire s expansion, and the Swedes needed funds. Under the 1631 agreement, Sweden received French subsidies of about 400,000 Swedish riksdaler every year for five years a vast sum. This agreement was the first in a long line of deals between France and Sweden until 1796, which meant 166 years of intermittent support. In some years French subsidies amounted to a startling 20 per cent of the Swedish national budget. But how did the two countries manage to remain allies despite their abiding mutual mistrust?

The historian Svante Norrhem charts the patterns of relations between the two countries in this wide-ranging study. With his skilful command of the international archival material he examines the reasons for the pact and the mutual dependency it led to. Norrhem discusses the motives and effects of the French subsidies. What about Sweden s honour, for example? To be so dependent on another state could signal that it was less than scrupulous In the end, the collaboration also had a profound impact on the Swedish state and society, and to some extent on France politics, territory and reputation were all at stake

In the 1630s, France persuaded Sweden to fight on its side against the Holy Roman Emperor in the vicious, prolonged war between Protestant and Catholic states. The 1631 agreement was the first in a long line of deals between France and Sweden until 1796, which meant 166 years of intermittent support. In some years French subsidies amounted to a startling 20 per cent of the Swedish national budget. But how did the two countries manage to remain allies despite their abiding mutual mistrust?

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvarsförmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?