Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvarsförmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvarsförmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet.

I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvarsförmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen.

Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?