Birger Grahn – författare

När Kerstin Olofsdotter och hennes make Pehr Israelsson Käck med familj år 1757 drog till lappmarken och tog upp ett nybygge i Glommersträsk kom de att bli de första nybyggarna i Arvidsjaurs socken. I socknen hade fram tills dess endast funnits samisk befolkning. Under de närmaste åren kom flera nybyggare att etablera sig och ge upphov till många av de byar som idag finns isocknen/kommunen.

Kerstin Olofsdotter var författarens ana (förmoder) liksom flera av andra första nybyggare i byarna i Arvidsjaurs socken. Efter många år av släktforskning har han under senare år sammanställt ett antal böcker med olika aspekter på släktens historia. Här har författaren nu valt att belysa Kerstins andra make, Pehr Israelsson Käck, eftersom det finns mycket material dokumenterat om honom och att han är känd som förste nybyggaren i Arvidsjaurs socken.

Viktig källa är Arvidsjaurs Häradsrätts Domböcker. Andra källor redovisas i slutet av boken. Där faktauppgifter saknas har förf. tillåtit sig att fritt fabulera ihop berättelsen till vad som kan ses som en faktaroman.

Alla personer som nämns i boken (med enstaka undantag) är verkliga personer med så långt möjligt korrekta biografiska uppgifter

Ett av många spännade nybyggaröden som berättas från kolonisationen av Arvidsjaurs socken handlar om ”Kullern” Hans Aronsson, född 1803.

Förutom Kullerns imponerande nybyggargärning med ett antal nybyggen, kom han även i samtida tidningsnotiser, i samband med sitt försvinnande och död, att kallas ”processmakare”. Hur var det egentligen med antalet nybyggen, och varför drog han från ett ställe till nästa? Var det borgarna i Piteå som med sina betalningskrav ställde honom på bar backe? Och hur var det med processandet inför rätten?

För att söka svar på dessa frågor har författaren gått igenom domstolsprotokoll och protokoll från sockenstämmor från tiden för Hans Aronssons vuxna liv, och renskrivit dessa handskrifter till mer läsbar text, vilka återges i denna bok.

Det handlar om en man av säregen kraft och förmåga. Trots svidande fattigdom försörjde han en familj med sju barn, varav flertalet sedermera skaffade egna familjer som gav ättlingar i många led, vilket den omfattande ättlingalistan i slutet av boken vittnar om.

Texten i denna bok utgörs av renskrifter ur Domböckerna vid Arvidsjaurs tingslags häradsrätt. Domböckerna utgör ett mycket omfattande material, och därför måste någon form av begränsning ske. Urvalet utgörs här i huvudsak av personer som är kopplade till familjen Grahn/ Norman i Granbo och dem närstående personer.

Tidigare har författaren även givit ut böckerna "Bouppteckningarna berättar", “Giftmordet i Glommersträsk 1824” och “Kullern – Hans Aronsson. Nybyggare och processmakare i Lappmarken”. Dessa böcker utgörs också i huvudsak av material från samma Domböcker.

I själva verket är det arbetet med dessa tidigare böcker som visat på hur mycket intressant material som ytterligare finns till gängligt här i dessa gamla domböcker. Ofta kan det vara i samband med mindre smickrande omständigheter som en person aktualiseras inför rätten, men av och till rör det sig om registrering av insyningsprotokoll, köpeavtal, testamenten, etc.

Bland personer som har föranlett särskilt många anteckningar återfinner vi förste nybyggaren i Arvidsjaurs socken Pehr Israelsson Käck, Glommersträsk samt nybyggarna Abraham Sjödin och dennes far Anders Ersson, Pjesker , liksom brodern Erik Johan Andersson. Här finns också klockarna Anders Lehnman från Laijnejaur och dennes son J. P. Lehnman, Renvallen samt ett mycket omfattande material avseende kyrkoherden Pehr Edin (d.y.) i Arvidsjaur.

Läsningen av dessa dokument ger en inblick i hur livet kunde te sig för nybyggarna och andra boende i lappmarken under 1700-1800-talen.

Allt sedan förf. fastnade för släktforskning för tjugo år sedan har utforskandet av anorna fortsatt och fördjupats. För att dokumentera sin forskning har förf. ställt samman en rad böcker. Redan från början var nyfikenheten riktad mot morfar Gustaf Norman. Hans bakgrund var okänd för nu levandeättlingar. Redan vid de första besöken på släktforskarlokalen i Luleå uppenbarades Gustaf Bernhards bakgrund.

Trots en start i livet under mycket torftiga omständigheter lyckades Gustaf Bernhard genom intensivt arbetet, svett och möda, samt genom förmågan att fånga tillfällen som kom inför honom, tillsammans med hustrun Hulda, bygga upp en tillvaro och en familj som blev framgångsrik för många. Förf. som är barnbarn till Gustaf och Hulda har med fascination följt spåren av deras livsväg, och där verkliga spår saknats med ödmjukhet försökt fylla i med tankar om hur det eventuellt hade kunnat vara. En faktaroman i spåren av en fascinerande nybyggare i Norrbottens inland.

”Ja ja, det är väl mest släktregister och en hel del krig i Gamla testamentet. Och så förstås skapelsen och syndafloden med Noa och arken. Vem bryr sig egentligen?”Men hallå! Gamla testamentet är en helig skrift för tre stora världsreligioner, judendomen, kristendomen och islam. Även om dessa har fått ”modernare” tillägg i form av Talmud och Mishna för judarna, Nya testamentet för kristna och Koranen för muslimer, så har ingen av dessa religioner tagit avstånd från Gamla testamentet som helig urkund.Fyra religioner eller mytologier av större betydelse för sina respektive tider och folk har konfronterats i Sverige under överskådlig tid. De kristna missionärerna på 800-900-talen mötte hårt motstånd från ett folk som ingalunda var gudlöst. De hade bara andra gudar än den ende som predikades av missionärerna.Och när nitiska präster under 1600-1700-talen med bryska metoder skulle omvända samerna från deras "avgudadyrkan", hade samerna sedan lång tid tillbaka en väl utvecklad mytologi och gudalära, om än inte i nedskriven form. Senare tiders mer omfattande invandring till Sverige från länder som domineras av muslimskt troende har aktualiserat möten mellan islam och kristendom, som genom historiens gång tagit sig olika mer eller mindre krigiska former, alltifrån korstågen och fram till vår tid.Så länge trosföreställningarna är privata och verkar tröstande för troende, sörjande eller förtvivlade, må det vara fritt för var och en att ta till sig eller skapa sig uppfattningar om tillvaron i denna och eventuellt andra existerande världar. Men när man låter trosföreställningar och dogmer som utgår från dessa skrifter utgöra underlag för förtryck av andra, och ibland även motivera våldsamheter, terrordåd, mord och krig, får frågan en annan dignitet. Då blir det nödvändigt att granska de bakomliggande urkunderna och utsätta dem för kritisk belysning, något Birger Grahn gör i denna bok.

Efter mer än 10 års, i perioder intensivt, släktforskande har ett omfattande material insamlats och det börjar kännas svårt att överblicka alla personer och släktled. Jag har därför velat få en annan typ av överblick och vill här lyfta fram i ljuset de personer om vilka det finns andra noteringar än enbart (i förekommande fall) födelse- och/eller dödsdatum, samt om och när de varit antecknade som ägare av ett visst hemman. Därför har jag valt att börja "från början" och att redogöra för våra äldsta kända anor och att sedan kapitelvis följa olika grupper såsom prästerna, birkarlarna, köpmännen, hantverkare/smeder, ordningsmaktens representanter fram till och med samerna och nybyggarna i inlandet, som alla varit mina och mina syskons anfäder och anmödrar – kort sagt våra anor.

När man läser denna krönika måste man alltså komma ihåg att det finns ytterligare en rad personer (i själva verket flertalet) i mitt släktregister, som varit våra anor, som odlat jorden och fört släktet vidare, utan att de tagits med i denna bok. De här utvalda personerna är intressanta såtillvida att de förutom att ha odlat jorden även haft andra uppdrag eller positioner som gett avtryck i olika register eller dokument. Ibland kan det vara mindre smickrande sammanhang som orsakat att de finns med i registren, men jag har inte sett någon anledning att försköna verkligheten. Det som har skett har skett, och var och en får själv ta ansvar för sitt liv och leverne, vare sig man lever eller är död.

För mig har arbetet med detta material gett en spännande inblick i gamla tiders levnadsvillkor och även hos mig väckt ett intresse för vår svenska och norrbottniska historia som tidigare varit tämligen svalt. Jag har därför inlett de olika avsnitten med ibland rätt grundliga beskrivningar av tiden och situationen som anorna levde under – tämligen frimodigt kopierat från olika angivna källor, vilket förhoppningsvis gör krönikan intressant för bredare kretsar även utanför min släkt.