Geovetenskap

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Robert Macfarlane utforskar i denna vackra bok en uråldrig men högst aktuell tanke: att floder inte bara är vatten i landskap utan levande väsen, värda att älskas, lyssnas till – och skyddas. Med sin karakteristiska poetiska stil tar Macfarlane med oss på tre storslagna resor: genom Ecuadors molnskogar, Indiens sargade vattenvägar och Kanadas vilda floder. Parallellt löper berättelsen om den stillsamma bäck som rinner nära hans hem – och genom hans liv. Har floden ett liv? utgör en fängslande väv av reseskildring, naturhistoria och idévärld. En bok som öppnar våra ögon, vidgar våra hjärtan och påminner oss om att människans öde sedan tidens början är sammanbundet med flodernas. Den brittiske forskaren Robert Macfarlane anses vara en av vår tids allra främsta naturskildrare. Han har som författare blivit känd för sina poetiska och djupt reflekterande böcker om landskap, språk och människans relation till naturen. Hans verk, däribland Underland, har hyllats internationellt, blivit prisbelönta och översatta till många språk.

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Försöker du få andra att ställa om? Är du hållbarhetschef, regional utvecklare, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateg, organisationsutvecklare? Arbetar du på ett miljökontor, på en klimatorganisation, ett konsultbolag eller i en gräsrotsrörelse? Eller har hållbarhetsfrågorna helt enkelt hamnat på ditt bord, utan att du bad om det? 

Då är du vad vi kallar omställningsmäklare. Och den här boken är för dig. 

Omställningsmäklare mäklar omställning, som fredsmäklare mäklar fred.

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Det sideriska Amerika. Den rena cirkulationens lyriska karaktär i motsats till den europeiska analysens melankoli. Den omedelbara förbländningen i det vektoriella, det signalerande, det vertikala, det rumsliga. Ställd mot den kulturella blickens febrila distans. Obscenitetens glädje, den blottlagda obsceniteten, den uppenbara makten, simuleringens makt. Blicken! Den horisontella från bilen; den vertikala från flygplanet; den elektroniska från tele­visionen; den geologiska från öknarna; den »stereo­lytiska« från megastäderna; den transpolitiska från maktspelet, allt som strömmar från det maktmuseum som Amerika har blivit för världen.

Den franske filosofen Jean Baudrillard (1929-2007) reste till USA och nedtecknade sina intryck, tankar, analyser och observationer i boken Amerika (1986). Det är en filosofisk resedagbok, sociologisk betraktelse, en samling aforismer och kultur­spekulativ essä. Idag på många sätt lika aktuell som när den skrevs. 

Johan Öberg har översatt till svenska och i ett utblickande efterord av Daniel Pedersen beskrivs Baudrillards analys mot dagens situation.

Människan har en häpnadsväckande förmåga att utvinna och använda naturresurser. Genom årtusendena har detta varit ett tveeggat svärd: det har gjort våra liv rikare och bekvämare, menockså farligare och mer oförutsägbara. Historien om människan och naturresurserna är en berättelse om förbluffande upptäckter och geniala uppfinningar – men även om brustna visioner, politiska konflikter och globala miljöproblem.

Hur har vi blivit så beroende av att utnyttja naturresurser? Och hur ska det bli i framtiden? Teknikhistorikern Per Högselius skildrar naturresursernas roll genom världshistorien – från stenålderns experimenterande med vatten, ved och salt till vår tids kontroversiella utvinning av fossila bränslen, uran och sällsynta jordartsmetaller. Klart står att grävandet, huggandet och pumpandet har format människans väsen.

Eleverna i dagens grundskola är morgondagens beslutsfattare. De har livet framför sig och de kommer att få leva med de konsekvenser vårt sätt att leva idag får för vår planet. Därför är hållbar utveckling klart framskrivet i skolans styrdokument, men hur kan du som lärare undervisa för att ge eleverna förutsättningar för att verka för en mer hållbar framtid? 

Undervisning för hållbar utveckling handlar om alla de val vi gör och de beslut som vi fattar i vardagen. Den lyfter fram vårt ansvar för såväl nuvarande som framtida generationer samt hur våra relationer till andra människor och till naturen kan bli mer rättvisa och hållbara. Undervisningen handlar om komplexa frågor som inte har några enkla och entydiga svar, och kännetecknas därför av att vara kreativ och att arbeta nära verkligheten.  

I den här boken finns ett antal undervisningsexempel, både från undervisning i ämnen, från ämnesövergripande undervisning och från samverkan med externa aktörer i närsamhället. Boken ger lärare och lärarstudenter underlag och redskap för reflektion och samtal genom att presentera ett antal didaktiska modeller utifrån olika perspektiv på undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningsvis kan den inspirera till att tänka längs hittills oprövade vägar. 

Karin Hjälmeskog är docent i didaktik vid Uppsala universitet.

David Kronlid är docent i etik och lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.

Lolita Gelinder är lektor i pedagogik vid Mälardalens universitet.

Linda Wilhelmsson är lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet. 

Hur ska vi gemensamt kunna använda och samtidigt vårda världens resurser på ett för framtiden hållbart sätt? Det framstår allt mer som mänsklighetens verkliga ödesfråga.

I sin epokgörande bok Allmänningen som samhällsinstitution (Governing the Commons) analyserar Elinor Ostrom de situationer där människor gemensamt använder resurser. Ostrom utmanar de uppfattningar som bara ser två lösningar på "allmänningens tragedi": privatisering eller statlig reglering. Hon visar att människor genom frivillig organisering kan skapa livskraftiga institutioner som förmår att förvalta ömtåliga och knappa resurser. Ostroms teori har räckvidd och relevans långt utöver de sammanhang hon studerar.

Allmänningen som samhällsinstitution har sedan den publicerades 1990 blivit ett standardverk för samhälls­vetare och fått allt större spridning bland miljöintresserade forskare i alla discipliner. Samtidigt med att boken för första gången gavs ut på svenska 2009 blev Elinor Ostrom historisk när hon som första kvinna fick priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I bokens inledning presenterar professor Lennart J. Lundqvist Ostroms bidrag till den hållbara utvecklingens problem.

Korallernas planet är en personlig och initierad skildring av korallreven och deras betydelse för både människor och miljö.

Koraller är några av planetens viktigaste arkitekter och byggmästare. De har inte bara byggt upp de färgsprakande och artrika korallrev vi ser i naturfilmer eller när vi snorklar i tropikerna på semestern. De finns dessutom i gotländska raukar och i dopfunten på Drottningholms slott. I Sverige finns det ett litet hotat men levande korallrev, på hundra meters djup utanför Kosteröarna på den svenska västkusten.

Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men medan vi människor har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, har korallerna halverats på samma tid. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att 99 procent av världens korallrev förväntas att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.

Vilka är bovarna i dramat? Är det för sent att göra något åt problemen? Hur gör forskarna för att ställa diagnos och komma på vilken medicin som behövs för att rädda reven?

Fredrik Moberg är korallrevsforskare och hållbarhets-expert. Han debuterade med Den uppfinningsrika planeten (2021).

»Det är ren lycka, ja eufori, att läsa Skogen av Anne Sverdrup-Thygeson. Inte bara på grund av det underbara materialet (jag trodde aldrig att skogen skulle rymma så mycket), utan också för att hon är en sällsynt god berättare. Du måste bara köpa den här boken, den borde vara obligatorisk i varje hem.« Dagbladet

»Brännande aktuellt om skogen. Skogen är, precis som Anne Sverdrup-Thygesons tidigare böcker, ett praktverk.« Aftenposten

Så fridfull och samtidigt så överraskande, myllrande och märklig. Skogen fascinerar på djupet. Norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygeson har skrivit ett flertal kritikerrosade och storsäljande böcker om naturliv och ekologi. Nu kommer Skogen på svenska. Boken har nominerats till det stora litteraturpriset Brageprisen 2023. 

Det här är en bok om skog; skogsnatur, artmångfald och människor; om spännvidden från det minimala perspektivet av en insekts korta liv som levt i sin helhet under en barkbit till de milsvida vidderna av landskap där vår exploatering av skogar har format kulturer och samhällen under hundratals år. Det är en bok om överraskande interaktioner och märkliga arter, en bok om hur kunskapen om naturen och natursyn har förändrats genom generationerna. Om var vi kommer ifrån och var vi står idag.

Genom att väva samman ekologi, historia, politik och kultur till en övergripande berättelse ger Anne Sverdrup-Thygeson oss läsare en inblick i ett djupt fascinerande ekosystem och ger oss en viktig grund för att förstå vilken roll skogen spelar i dagens natur- och klimatkris.

Anne Sverdrup-Thygeson är professor vid Norges biovetenskapliga universitet (NMBU) i Ås, Norge, samt vetenskaplig rådgivare för Norges Institut for naturforskning NINA. Hon har en doktorsexamen i naturvårdsbiologi och föreläser om naturvård och skogens biologiska mångfald. Hennes forskning fokuserar på insektsekologi. Hon har tidigare bland annat skrivit böckerna Insekternas planet (2019) och På naturens axlar (2021).

Fler pressröster om boken: 

»En både rörande och personlig presentation av människans förhållande till linjär och cirkulär tid, till skogens mysterier och de våldsamma krafterna som formar både trädens och våra egna liv.« Stavanger Aftenposten

»Skogen är den bästa bok jag har läst om naturens förvandlingar till följd av handlingar utförda av människor under loppet av några generationer.« Klassekampen

»Anne Sverdrup-Thygesons enorma faktakunskap åtföljs lyckligtvis av genuin förundran. Skogen är hennes fjärde bok, och bygger på en både lekfull och begriplig sammanställning av den enorma kunskapsbas som författaren besitter från sitt arbete som professor i biologi.« Stavanger Aftenblad

»Texten, som kompletteras med njutbara foton och välgjorda teckningar, är mycket faktarik, lättbegriplig och intresseväckande. Författaren delar välvilligt med sig av sin stora kunskap och och sina personliga tankar och upplevelser i skogen. Boken är av stort värde för en bred allmänhet.« Bibliotekstjänst

»Anne Sverdrup-Thygeson bjuder på ett formidabelt skogsbad när hon går på djupet med Skogen.« Femina

»Med sin djupa kunskap och sitt målande språk lyckas Anne Sverdrup-Thygeson skapa närhet till flora och fauna. Det rikt illustrerade och välskrivna praktverket Skogen skildrar skogen som rum för många hotade arter och ett ställe för vila, inspiration och rika naturupplevelser.« Hela Gotland

»Skogen är späckad med fascinerande berättelser om alla filurer som har skogen som hem.« Göteborgs-Posten

»Kärleken till naturen bultar starkt i norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygesons Skogen, där hon berättar personligt och vackert om sitt eget liv och om träden och det vilda landskapet.« M Magasin

»Anne Sverdrup-Thygeson är en välrenommerad norsk biologiprofessor och samtidigt en underhållande berättare. Hennes bok om skogen är en myllrande livfull skildring av arter, vidder, historia och samtid att förundras över.« Magasinet Gård & Torp

»Att läsa denna sakprosa är en ren njutning, och alla som älskar att vistas i naturen och utforska skogarna kommer att förstå mig. Den är så balanserad och genomtänkt, en enhörning inom sin genre. Rekommenderas varmt! Betyg 5/5.«  Hjortronhyllan

»Boken är lätt att sträckläsa, mycket tack vare alla målande liknelser och metaforer. Anne Sverdrup-Thygeson vill att fler ska se att skogen är så mycket mer än trä. Jag vågar lova att en hel del nog tittar på skogen med andra ögon efter att ha läst hennes bok.« Forskning & Framsteg

"Ett viktigt ramaskri, personlig, välskriven" - Svenska Dagbladet

Maja Alskog Bredberg är journalisten som tog steget in i näringslivet för att göra skillnad. Som prisbelönt PR-strateg jobbade hon med storbolagens hållbarhetsarbete, minglade bland makthavare på Rivieran och klättrade i karriären.  

Men på en alptopp i Davos fick hon nog. När det blev tydligt att det storskaliga förändringsarbetet för en bättre värld - som företagen pratade så vitt och brett om i reklamen - mest var tomma ord. Och hon hade hjälpt till att sprida det.  

Det blev början på en resa. Bort från kommersen, stressen och konsumtionen, tillbaka till en natur som hon aldrig hunnit lära känna. Tillbaka till dårörten, till mirabellen, till svartkålens krusning.  

TILL VÄXTEN är en berättelse om vårt samhälles besatthet av ekonomisk tillväxt och skeva idéer om framgång. Den handlar om dyra handväskor, smutsiga händer och hur de färska tomaterna rullar ner på våra svenska tallrikar, oavsett säsong. Om de papperslösa arbetarna i Europas köksträdgård Almería - en växthusstad av plast i södra Spanien, stor nog att synas från rymden. Om marknadens logik och daggmaskens incitament. Om kunskap som gått förlorad och att lära sig odla på nytt. Den handlar om jorden, denna förunderliga värld som pågår precis under oss, som föder oss och som vi alla ska återvända till.  

Det är en skildring full av inre och yttre konflikter, på vägen från maktens finrum till leriga åkrar och gödselhögar. Ledd av insikten att ett litet frö rymmer mer kraft än vilken börs-vd som helst.

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten lades åt sidan för andra intressen. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig - panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet. Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade.

I Tjernobylkatastrofen berättar Simon Olsson om den ödesdigra natten då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi, inte minst i Sverige, lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att turister söker sig till den övergivna staden Prypjat och den förbjudna zonen, som också skildrats i skönlitteratur, spel och tv-serier.

Svenska våtmarker har gjort en lång resa, från älskade slåttermarker till bespottade träsk – och vidare till att plötsligt komma ut som klimathjältar. Boken skildrar denna historiska utveckling i form av en nutida resa mellan högmossar och lökgrodsvatten, rikkärr och rättegångssalar. I samtal med aktivister, forskare, bönder, byråkrater, biologer och Sveriges mest idoga våtmarkstrampare. Allt i jakt på kärnan – våtmarkernas hjärta.

"Våtmark" är Naturskyddsföreningens årsbok 2024 och en reportagebok om den blöta grunden för mänsklighetens överlevnad, och om hur den svarta storken blev av med jobbet som budbärare från dödsriket. Om varför en stor andel av Sveriges bäckar ligger levande begravda under betonglock, varför hemlöst vatten blir farligt och varför man ska vända när man ser klyvbladsvitmossan.

”En av årets viktigaste naturböcker som inte bara förklarar vad en våtmark egentligen är utan också varför det har blivit en sådan stridsfråga om våtmarker, det har med klimatet att göra. Anna Froster har ett fantastiskt språk och man sugs in i berättelsen om myrar, grunda sjöar och sumpskogar, ungefär som när man fastnar med stövlarna i en myr och inte kan komma loss. Serierna av fotografier på olika våtmarker över hela landet av Roine Magnusson och Patrik Larsson gör att boken stundtals känns filmisk.”

Naturmorgon i P1

"… på totalen flyger hennes gestaltning av sakkunskaper oftare än den trampar vatten. Hon skriver med äkta kärlek till allt levande som trivs bäst i våta landskap."

Expressen

"Jag har i många år uppskattat Anna Frosters formuleringskonst och kunskap i reportage och artiklar i tidningarna SkogsEko och Svensk Natur. Med mycket kunskap och underbar humor levandegör hon djur och natur i ord. I 'Våtmark' har hon dessutom stöd av fotografen Roine Magnusson som med sina landskapsbilder skildrar våra blöta rikens mångfacetterade karaktär; från alsumpskogar till vidsträckta mossar utan vare sig träd eller vattenblänk."

Göteborgs-Posten

"Det fina med 'Våtmark' är Anna Frosters närmast poetiska språk … Fotograferna Roine Magnusson och Patrik Larsson måste också nämnas. De bidrar med stämningsfulla bilder i denna rikt illustrerade faktabok."

Borås tidning

"'Våtmark' kommer att uppskattas av alla naturintresserade människor, men borde kanske framför allt läsas av beslutsfattare."

Norra Skåne

"Froster har gjort ett gediget arbete med boken, och läsaren får verkligen lära känna våtmarkerna och hur vårt förhållande till dem har förändrats genom historien. …Texterna ackompanjeras av massor av härliga och stämningsfulla fotografier tagna av Roine Magnusson och Patrik Larsson. Helhetsbetyg: 4"

BTJ

”Den blandar målande beskrivningar av olika sorters våtmarker och djupdykningar i deras klimatpåverkan med vad som närmast kan beskrivas som kärleksförklaringar till naturtypen. Boken skapar verkligen en längtan efter grodleken i april och att få se myrmark till horisonten, men också en förståelse för våtmarkernas komplexitet.”

Natursidan

"… helhetsintrycket blir att detta är en mycket behaglig bok att läsa trots sitt allvarliga budskap. Vi får hoppas att Anna Froster fortsätter att ge oss liknande berättelser om vår natur i framtiden!"

Anser

"Det här är en viktig bok i ett viktigt ämne och jag kan inte annat än att uppmana – Läs den! … Förutom det rika innehållet är det en mycket vacker bok som även innehåller en mängd högklassiga fotografier som anknyter till ämnet."

Grus

Att elda med ved är ett härligt sätt att värma sitt hem. Och om det sker på rätt sätt så är det både smart och miljövänligt. I den här inspirerande boken finns allt du behöver veta om att välja ved, tända på bästa sätt och få energin i bränslet att bli till mesta möjliga värme. Här finns också oväntade och kul tips. Det här är handboken för alla som har kamin, öppen spis, kakelugn, vedspis eller vedpanna!

Intresset för att elda växer stadigt – i Sverige finns nu nästan 1,8 miljoner registrerade eldstäder.

Många har hundra år på nacken och en massa charm medan andra är nya, designade och supereffektiva.