Krig och försvar

Carl von Clausewitz berömda verk Om kriget utkom första gången på 1800-talet. Clausewitz bygger sina reflektioner över kriget framför allt på Napoleontiden, men lyckas ändå vara tidlös och allmängiltig.

Om kriget är ett av de mest betydelsefulla verk om krig och krigföring som har skrivits; omistligt och ständigt citerat, trots sina 200 år. Tankegångarna i boken har plockats upp inte bara av militärer utan också av politiker, företagsledare och marknadsstrateger.

"En enastående bok om en enastående man" – The Telegraph

"Fairweather lyckas kombinera gedigen faktainsamling med lättillgänglig prosa" – Svenska Dagbladet

"i alla avseenden imponerande" – Göteborgs-Posten

"Utomordentligt engagerande" – BTJ

När Nürnbergrättegångarna avslutades 1946 dömdes flera av historiens största nazistförbrytare till döden. Men även efter rättegången förblev hundratusentals kollaboratörer på fri fot. Det ville Fritz Bauer, åklagare och homosexuell jude från Tyskland, ändra på.

Efter att ha levt i exil i Danmark och Sverige återvände Bauer till hemlandet efter kriget, fast besluten att tvinga sina landsmän att konfrontera sin mörka historia.

I denna välresearchade bok berättar journalisten och författaren Jack Fairweather historien om åklagaren Bauers juridiska strid med nazistiska krigsförbrytare – något som även kom att bli en strid mot ett Tyskland som bestämt sig för att begrava det förflutna. Det är berättelsen om en man som satte sig själv åt sidan i kampen för rättvisa, i ett försök att få förövarna av Förintelsen avslöjade och ställda inför rätta – inklusive en av huvudarkitekterna bakom Auschwitz, Adolf Eichmann.

Med utgångspunkt i nyligen avklassificerade historiska dokument och exklusiva intervjuer med nyckelpersoner erbjuder Fairweather en unik inblick i efterkrigstidens Västtyskland.

Åklagaren är ett svidande porträtt av en nation som reste sig ur fascismens ruiner, och berättelsen om en man som ägnade sitt liv åt att få sitt folk – och världen – att möta sanningen.

I Vägen till fred i Europa diskuterar den ­ameri­­kanske nationalekonomen Jeffrey D. Sachs hur Europa kan bygga fred och ­välstånd för alla kontinentens invånare.

Han beskriver Västeuropas och Rysslands förgiftade relationer under 200 år: hur dessa gång på gång har lett till krig och ­förödelse och hur denna onda cirkel kan ­brytas.

Han presenterar en plan för hur Ukrainakriget kan få ett ­avslut.

Han ger förslag på hur en ny utrikes- och säkerhets­politik för ­Europa kan utformas.

»Konsekvenserna av detta långvariga förakt för ­ryska säkerhetsintressen är nu synliga med brutal tydlighet. Kriget i Ukraina, den kollapsade kärnvapenkontrollen, Europas energi- och industrikriser, Europas nya kapprustning, EU:s politiska fragmentering och Europas förlust av strategisk autonomi utgör inga tillfälligheter. De utgör de acku­mulerade kostnaderna för två århundraden av europeisk vägran att ta Rysslands säkerhetsintressen på allvar.« Jeffrey D. Sachs

Jeffrey D. Sachs är nationalekonom och professor vid Columbia ­University. Han tillbringade över 20 år som profes­sor vid Harvard University, där han erhöll sina kandidat-, magister- och doktorsexamina. Han har erhållit över 40 hedersdoktorat och bland hans ­senaste utmärkelser finns 2022 års Tang Prize i hållbar utveckling, Legion of Honor genom dekret av Frankrikes president och Order of the Cross från Estlands president.

Professor Sachs är ordförande för FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar och rådgivare i hållbarhetsfrågor till ­generalsekreterare ­António Guterres. Tidigare har han varit ­spe­cialrådgivare till tre FN-generalsek­reterare.

Professor Sachs har utgivit bland annat följande böcker:

Poland s Jump to the Market ­Economy (1994)

Development Economics (1997)

Macroeconomics in the Global Economy (2003)

The End of Poverty: Economic Possibilities for Our Time (2005)

Common Wealth: Economics for a Crowded Planet (2008)

The Price of Civilization: Reawakening American Virtue and Prosperity (2012)

To Move the World: JFK s Quest for Peace (2014)

Building the New American Economy: Smart, Fair, and Sustainable (med Bernie Sanders, 2017)

A New Foreign Policy: Beyond American Exceptionalism (2018)

The Ages of Globalization: Geography, Technology, and Insti­tutions (2020)

Ethics in Action for Sustainable Development (2022)

New York Times har kallat Jeffrey D. Sachs för »förmodligen världens mest betydelsefulla nationalekonom«.

Time Magazine har kallat honom »världens mest kände nationalekonom« och två gånger utnämnt honom till en av världens 100 mest inflytelse­rika opinionsbildare.

Economist rankade i en undersökning Sachs som en av de tre mest inflytelserika nu levande nationalekonomerna.

"mycket fascinerande läsning" BTJ

För över ett sekel sedan började den nybildade bolsjevikregeringen att skicka sovjetiska medborgare utomlands som spioner. De fick lära sig att anta falska identiteter som utländska aristokrater, köpmän och studenter. Med tiden utvecklades verksamheten till världens mest ambitiösa underrättelseprogram.

Många länder använder hemliga agenter, men KGB gick längre än någon annan de lade åratal på att träna sina spioner i språk och sociala koder och skickade ut dem på uppdrag som kunde pågå i årtionden.

Under andra världskriget infiltrerade de fiendens linjer och mördade högt uppsatta nazister. Senare, under kalla kriget, levde de som sovande agenter i väst, redo att aktiveras vid behov. Vissa lyckades utföra spektakulära operationer, medan andra avslöjades eller knäcktes av det dubbelliv de tvingades leva. Shaun Walker gestaltar framväxten av denna institution från insidan från Sovjetunionens tidiga dagar fram till Putins invasion av Ukraina.

Illegalisterna är en spännande berättelse om underrättelseverksamhet på global nivå och skildrar samtidigt en pågående och dold del av Rysslands historia. Samtidigt som Putin idag öppet sneglar på Sovjetunionens metoder och man från Moskva fortsätter att förse världen med underjordiska agenter, är den här berättelsen kanske mer aktuell än vi vågar föreställa oss.

"Illegalisterna är en mycket fascinerande läsning med många detaljer och samtidigt en genomgång av 1900-talets europeiska och ryska historia. Språket är enkelt och boken lättillgänglig." BTJ, Kent Lidman

"en så utsökt och spännande genomgång i ämnet att du kommer sortera boken intill John Le Carré i hyllan (...). Walker skriver skickligt fram de mörka psykologiska sidorna av uppdraget och hur dessa samspelade med den kommunistiska diktaturen. (...) Walkers bok, flyhänt översatt av Ola Nilsson, är inte bara resultatet av åratal i olika arkiv. Han har intervjuat pensionerade spioner, även en ung man rekryterad av sin egen far, som aldrig tidigare berättat sin historia. De ingående skildringarna av liv och äventyr på de femhundra sidorna är också sådant som man mest skulle svälja i en Le Carré-roman." Göteborgs-Posten, Hynek Pallas

Den största utmaningen i katastrofer, kriser och krig är att få det civila samhället att fortsätta fungera. Det genomsnittliga kriget varar i drygt tre år och det är inga andra än vi som kommer att hålla i gång samhället under den tiden. Vi behöver därför kunna fortsätta göra vad vi gör varje dag.

Ett krig kommer inte nödvändigtvis att ändra den roll du har. Men det kommer att innebära större påfrestningar och ökade krav på dig, både yrkesmässigt och privat. Frågan vem du är när kriget kommer handlar om hur du behöver vara som person för att bättre kunna möta dessa ökade påfrestningar.

Det är mänskligt att söka enkla svar på komplexa problem, men den här boken kommer inte att vara någon Ikea-manual eller checklista för exakt hur du ska agera i alla situationer. Den kommer dock att avliva seglivade myter och ge dig värdefull kunskap som gör de faktiska påfrestningarna mer hanterbara.

David Bergman är överstelöjtnant, doktor i psykologi och forskare vid Försvarshögskolan. Han har tidigare givit ut Stridens psykologi – Konsten att döda och överleva och fyra thrillers som utspelar sig i militär miljö.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig till en bred publik – både till den som vill förstå hur samhället påverkas av kriser och till den som söker konkreta strategier för att hantera extrema situationer. Sammanfattningsvis är det en aktuell och insiktsfull bok som lyfter fram vikten av psykologisk motståndskraft i kris.”Ida Larsson, BTJ-häftet nr 6, 2025

"utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av de hot Sverige står inför i dagens försämrade säkerhetsläge. Helhetsbetyg: 5." - BTJ, Bibliotekstjänst

Det finns en skuggvärld där krig sedan länge utkämpas med mer än soldater. Hur hänger en präst i Västerås ihop med bolaget som bygger Putins kärnvapen? Vad är kopplingen mellan tidningen Nya tider och Wagnergruppens avlidne ledare Jevgenij Prigozjin? Och varför har ryska staten köpt fler och fler fastigheter vid strategiska knutpunkter runt om i Sverige?

Från desinformationsnätverk, infiltration och skapande av frontorganisationer, till sabotageaktioner och systematiskt utnyttjande av inhemska konflikter för att så splittring, visar Patrik Oksanen i Rysslands hemliga krig mot Sverige att morgondagens strid redan är här.

Boken är en unik kartläggning av Kremls osynliga grepp om vårt medvetande. Hur förbereder vi oss för framtiden när fienden redan etablerat sig på vår bakgård?

VINNARE AV STORA FACKBOKSPRISET 2024

“Sällan om någonsin har försvarsfrågan behandlats på ett samtidigt lika initierat och tillgängligt sätt.”Juryns motivering

"En välbehövlig uppsträckning. Må den finna sina läsare i tid."Göteborgs-Posten

"Har svårt att lägga ifrån mig denna. Det är ett stycke unik folkbildningslitteratur och högoktanigt bränsle i debatten om det svenska försvaret." Försvarets Forum

”En högaktuell, läsarvänlig och folkbildande bok. Betyg 5/5.”BTJ

Sveriges säkerhetspolitiska läge är idag det sämsta sedan andra världskriget. Hotet är inte bara större än tidigare, det är också radikalt annorlunda. Vi ska inte bara kunna stå emot militära angrepp utan också försvara oss mot spioner, desinformation, hackerattacker och ekonomisk krigföring.

Frågan om hur vi bäst försvarar Sverige är lika gammal som riket, men kräver nya svar. I och med Rysslands aggression, ökad geopolitisk konflikt och vårt Natointräde har nedrustning vänt till upprustning. Risken är dock att vi, de nya miljarderna till trots, gör för lite, för långsamt och i fel riktning.

I Försvaret av Sverige förklarar Oscar Jonsson hur Sverige bör försvaras och vad Ukraina lär oss om det moderna kriget. Samtidigt som det finns stora brister har vårt land alla förutsättningar – resurser, kompetens och teknologi.

*

Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Jonssons expertområde är rysk krigföring. Han har tidigare jobbat på Försvarsmaktens Högkvarter och varit chef för Center for the Governance of Change vid IE University. Han är också kolumnist i Dagens Nyheter. Försvaret av Sverige är den fristående uppföljaren till Hotet från Ryssland, som kom ut 2023.

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 överraskade en hel värld. Sveriges regering, som hade valt att ignorera varningssignalerna, fick stå och se på när Finland snabbt tog sikte på Nato. Den svenska säkerhetspolitiken rasade samman. På bara några veckor tvingades Magdalena Andersson leda Socialdemokraterna genom ett plågsamt farväl till den militära alliansfrihet som varit Sveriges hållning i över tvåhundra år. Högt över havet skildrar Sveriges dramatiska omsvängning och skakiga väg till Natomedlemskap. Med historiska fördjupningar och unika inblickar i politikens mötesrum bjuder de prisbelönta journalisterna Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg på samtidshistoria av bästa märke.

"Högt över havet är en triumf för den politiska journalistiken, och en skämskudde för politiken"

Niklas Ekdal, Dagens Nyheter

”Högt över havet har alla förutsättningar att bli ett standardverk. För politiskt intresserade är inifrånskildringen av Sveriges väg bort från alliansfriheten en bladvändare. Det är spännande, angeläget och välskrivet."

Patrik Kronqvist, Svenska Dagbladet

"En fantastisk och mycket annorlunda bok om politiska skeenden."

Widar Andersson, Folkbladet

Medias rapporter om samtida krig spänner från anonyma cyberangrepp till machetebeväpnade miliser. I Konflikt (Conflict, 2023) ger den amerikanske generalen David Petraeus, tidigare överbefälhavare i Afghanistan och Irak, och den brittiske historikern professor Andrew Roberts en sammanfattande analys av världens krig och väpnade konflikter sedan andra världskriget. Teknik och taktisk förmåga är faktorer i deras framställning, men än mer betydande är ledares förmåga att urskilja det strategiskt viktiga, att formulera rimliga mål, att agera förnuftsmässigt och att inse betydelsen av faktorer som moralisk helgjutenhet, informationsövertag, vilseledning och politiska aspekter. Här återknyter författarna till Clausewitz konstaterande att krig är en fortsättning på politiken, men med andra medel.

Inte minst har författarnas analys bäring på kriget i Ukraina. Rysslands militära och politiska ledarskap har hittills brustit i praktiskt taget alla de förmågor och egenskaper som är avgörande, konstaterar Roberts och Petraeus.

General David Petraeus är en pensionerad amerikansk general och är för närvarande partner i ett ledande investeringsbolag samt ordförande i dess Global Institute. Han har tidigare tjänstgjort trettiosju år inom den amerikanska militären, tjänstgjort som chef för CIA och doktorerat vid Princeton University. Han är för närvarande seniorforskare och universitetslektor vid Yale University och är en framträdande kommentator när det gäller samtida säkerhetsfrågor, militära utvecklingar och internationella relationer.

Andrew Roberts är en internationellt välkänd biografiförfattare och historiker. Hans har skrivit ett flertal prisbelönade böcker, däribland Masters and Commanders (2009), The Storm of War (2011) och Leadership in War (2019) och Churchill: walking with destiny (2018). Roberts är för närvarande gästprofessor vid institutionen för krigsstudier vid King's College, London, samt Roger and Martha Mertz Visiting Research Fellow vid Hoover Institution vid Stanford University.

I Europas dystra framtid utreder den amerikanske statsvetaren John J. Mearsheimer några grundläggande frågor om Ukrainakriget.

Vad är krigets orsaker?

Vart är kriget på väg?

Hur kommer kriget att sluta?

Vad blir krigets konsekvenser – för Ukraina, Europa och den globala maktbalansen?

»Ukrainakriget har fått katastrofala konsekvenser för Ukraina. Det har förgiftat relationerna mellan Europa och Ryssland för överskådlig framtid. Det har gjort Europa till en farligare plats. Det har vållat ­allvarlig ekonomisk och politisk skada i Europa och svårt ­sargat de transatlantiska relationerna. Detta väcker oundvikligen frågan: Vem är ansvarig för ­detta krig? Denna fråga kommer inte att försvinna inom den närmaste tiden, utan kommer förmodligen att bli mer aktuell när skadorna blir mer uppenbara för fler människor.« JOHN J. MEARSHEIMER

John J. Mearsheimer är professor i statsvetenskap vid University of ­Chicago. Han tog examen vid militärakademin West Point 1970 och tjänstgjorde i fem år som officer i det amerikanska flyg­vapnet. Därefter började han studera statsvetenskap vid Cornell University 1975 och tog sin doktors­examen 1980.

Professor Mearsheimer har utgivit bland annat följande böcker: 

The Tragedy of ­Great Power Politics (2001, 2014).

The Israel Lobby and U.S. Foreign Policy (med ­Stephen M. Walt, 2007), översatt till 24 språk. 

Why Leaders Lie: The Truth about Lying in International ­Politics (2011), översatt till tolv språk.

The Great Delusion: Liberal Dreams and International ­Realities (2018), översatt till fem språk. 

How States Think: The Rationality of Foreign Policy (2023).

På svenska utkom 2015 Vems fel är Ukrainakrisen? (med ­Michael McFaul och Stephen Sestanovich, Karneval förlag), som består av fyra ­artiklar ur Foreign Affairs. Professor Mears­heimers föredrag »Why is ­Ukraine the West s Fault?«, som grundar sig på hans bidrag i den boken, har haft 30 ­miljo­ner ­visningar på Youtube och över 20000 kommentarer ­(Chi­cagouniversitetets kanal: https://youtu.be/JrMiSQAGOS4).

Om sig själv skriver professor Mearsheimer:

»Framför allt är jag en teoretiker inom internationella relationer. Mer ­specifikt är jag realist, vilket innebär att jag tror att stormakterna dominerar det internationella systemet och att de ständigt konkurrerar med varandra om säkerheten, vilket ibland leder till krig.

Även om jag har ägnat mitt liv åt forskning har jag också engagerat mig i aktuella politiska debatter. Till exempel var jag en av de mest ­uttalade motståndarna till Irakkriget 2003 innan det bröt ut, och jag har varit djupt ­involverad i den ­offentliga debatten om konflikterna i Gaza och Ukraina. ­Jag är fast övertygad om att samhällsvetenskapliga teorier är ovärderliga för att utforma och ana­lysera utrikespolitik.«

I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera?

I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.