Militär strategi

VINNARE AV STORA FACKBOKSPRISET 2024

“Sällan om någonsin har försvarsfrågan behandlats på ett samtidigt lika initierat och tillgängligt sätt.”Juryns motivering

"En välbehövlig uppsträckning. Må den finna sina läsare i tid."Göteborgs-Posten

"Har svårt att lägga ifrån mig denna. Det är ett stycke unik folkbildningslitteratur och högoktanigt bränsle i debatten om det svenska försvaret." Försvarets Forum

”En högaktuell, läsarvänlig och folkbildande bok. Betyg 5/5.”BTJ

Sveriges säkerhetspolitiska läge är idag det sämsta sedan andra världskriget. Hotet är inte bara större än tidigare, det är också radikalt annorlunda. Vi ska inte bara kunna stå emot militära angrepp utan också försvara oss mot spioner, desinformation, hackerattacker och ekonomisk krigföring.

Frågan om hur vi bäst försvarar Sverige är lika gammal som riket, men kräver nya svar. I och med Rysslands aggression, ökad geopolitisk konflikt och vårt Natointräde har nedrustning vänt till upprustning. Risken är dock att vi, de nya miljarderna till trots, gör för lite, för långsamt och i fel riktning.

I Försvaret av Sverige förklarar Oscar Jonsson hur Sverige bör försvaras och vad Ukraina lär oss om det moderna kriget. Samtidigt som det finns stora brister har vårt land alla förutsättningar – resurser, kompetens och teknologi.

*

Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Jonssons expertområde är rysk krigföring. Han har tidigare jobbat på Försvarsmaktens Högkvarter och varit chef för Center for the Governance of Change vid IE University. Han är också kolumnist i Dagens Nyheter. Försvaret av Sverige är den fristående uppföljaren till Hotet från Ryssland, som kom ut 2023.

För första gången någonsin berättar här en agent som arbetat för den svenska underrättelsetjänsten om sina uppdrag på fältet, från det vardagliga informationsinhämtandet till livsfarliga operationer mot terrorister. Här finns allt som ingår i klassiska spionskildringar - telefonavlyssning, kodade meddelanden, hemliga möten och inbrott - men också brevbomber, rån, flygplanskapningar, kidnappningar och kontakter med terroristorganisationernas innersta kretsar och besök i deras träningsläger. Detta är en unik och spännande berättelse och samtidigt ett stycke viktig nutidshistoria som skildrar mindre kända sidor hos dåtidens vänsterrörelser.  

De ska ju ändå dö har fått sin titel efter ett citat av Wadie Haddad, dåvarande operationschef för PFLP, när han berättade om ett kommande attentat för författaren.  

GUNNAR EKBERG levde under en period med skyddad identitet men kunde sedermera verka öppet inom reklambranschen i Malmö.

"Sansad, detaljerad, cool." Aftonbladet  

"ett vittnesbörd över en vansinnig tid" Göteborgs-Posten  

"Ekberg har god koll på de snåriga konflikterna inom tidens vänster" Dagens Nyheter  

Den sista lögnen är en granskande reportagebok om Estonia-katastrofen och dess efterspel. Boken visar hur konspirationsteorier kring olyckan har formats och spridits, och avslöjar kopplingar till en rysk påverkansoperation riktad mot väst.

Den 28 september 1994 sjönk M/S Estonia i hårt väder på Östersjön. 852 människor, de flesta av dem svenskar, miste livet. Det är den största fredstida fartygskatastrofen i Nordens historia, ett nationellt trauma som vägrar läka.

Det här är en bok om vad som faktiskt hände den natten. Men det är också en historia som aldrig tidigare berättats – om mannen bakom de konspirationsteorier som lett till att Estonia fortfarande är ett öppet sår.

I Den sista lögnen: Estonia och den ryska spionens arv kartlägger Patrik Oksanen och Andreas Edevald en rysk påverkansoperation mot väst. Samtidigt är det berättelsen om ett liv i Rysslands tjänst, om en underrättelseofficer som i årtionden har världen som arbetsfält medan han klättrar allt högre i hierarkierna. På vägen möter vi svenska myndigheter som låter sig förledas, och prisbelönta journalister som går vilse i konspirationernas mörker.

Nu avslöjas sanningen om den ryska spionens arv.

Patrik Oksanen är författare, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och hybridkrig. Tidigare har han bland annat skrivit den internationellt uppmärksammade boken Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante, 2025).

Andreas Edevald har tidigare varit diplomat i Kina och Ukraina, och är idag verksam som senioranalytiker på en myndighet. Den sista lögnen är hans första bok.

"Välbehövligt om Estoniakonspirationerna" Mattias Göransson, Magasinet Filter

"Patrik Oksanen och Andreas Edevald har skrivit ett nytt standardverk om svensk nutidshistoria. ( ) Författarna skriver så pass flyhänt att man inte vill lägga boken ifrån sig. Det är ett populärvetenskapligt reportage som för tankarna till historikern Peter Englunds prosa. ( ) Om svensk journalistik ska göra skäl för sitt namn borde Den sista lögnen tilldelas Guldspaden, då det är en genuin kartläggning av hur Sverige faktiskt gick på en lögn som planterades av främmande makt." – Fokus

"mycket fascinerande läsning" BTJ

För över ett sekel sedan började den nybildade bolsjevikregeringen att skicka sovjetiska medborgare utomlands som spioner. De fick lära sig att anta falska identiteter som utländska aristokrater, köpmän och studenter. Med tiden utvecklades verksamheten till världens mest ambitiösa underrättelseprogram.

Många länder använder hemliga agenter, men KGB gick längre än någon annan de lade åratal på att träna sina spioner i språk och sociala koder och skickade ut dem på uppdrag som kunde pågå i årtionden.

Under andra världskriget infiltrerade de fiendens linjer och mördade högt uppsatta nazister. Senare, under kalla kriget, levde de som sovande agenter i väst, redo att aktiveras vid behov. Vissa lyckades utföra spektakulära operationer, medan andra avslöjades eller knäcktes av det dubbelliv de tvingades leva. Shaun Walker gestaltar framväxten av denna institution från insidan från Sovjetunionens tidiga dagar fram till Putins invasion av Ukraina.

Illegalisterna är en spännande berättelse om underrättelseverksamhet på global nivå och skildrar samtidigt en pågående och dold del av Rysslands historia. Samtidigt som Putin idag öppet sneglar på Sovjetunionens metoder och man från Moskva fortsätter att förse världen med underjordiska agenter, är den här berättelsen kanske mer aktuell än vi vågar föreställa oss.

"Illegalisterna är en mycket fascinerande läsning med många detaljer och samtidigt en genomgång av 1900-talets europeiska och ryska historia. Språket är enkelt och boken lättillgänglig." BTJ, Kent Lidman

"en så utsökt och spännande genomgång i ämnet att du kommer sortera boken intill John Le Carré i hyllan (...). Walker skriver skickligt fram de mörka psykologiska sidorna av uppdraget och hur dessa samspelade med den kommunistiska diktaturen. (...) Walkers bok, flyhänt översatt av Ola Nilsson, är inte bara resultatet av åratal i olika arkiv. Han har intervjuat pensionerade spioner, även en ung man rekryterad av sin egen far, som aldrig tidigare berättat sin historia. De ingående skildringarna av liv och äventyr på de femhundra sidorna är också sådant som man mest skulle svälja i en Le Carré-roman." Göteborgs-Posten, Hynek Pallas

72 minuter. Så lång tid tar det från den första upptäckten av ett avfyrat nordkoreanskt kärnvapen med slutmål Washington DC till dess att stora delar av civilisationen ligger i ruiner. Vapnet som skulle innebära slutet på de stora världskrigen har utvecklats till ett monster bortom mänsklig kontroll. Den ömsesidiga terrorbalansen är så pass skör att allt kan raseras av ett missförstånd, eller en enda impulsiv statschef.

Här erbjuds en unik inblick i det kärnvapenmilitära etablissemanget. Den amerikanska journalisten Annie Jacobsen har utforskat teknologierna, säkerhetssystemen, planerna och riskerna. Minut för minut skildrar hon det potentiella händelseförlopp som inga världsledare vill tala öppet om – men som när som helst kan bli verklighet.

Annie Jacobsen är journalist och pulitzerprisnominerad författare till en rad uppmärksammade böcker. Kärnvapenkrig har blivit en omdiskuterad bästsäljare i USA.

Med förord av Martin Kragh.

Alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning, öppet och i hemlighet?

- Hur gick det egentligen till när spionen Stig Wennerström avslöjades, greps och dömdes? Och varför hemlighölls detta?

- Hur såg sovjetiska KGB på den svenska underrättelsetjänsten?

- Hur såg den sovjetiska krigsplanläggningen ut gentemot Sverige? Och vad var det som gjorde att Sovjet betraktade Sverige som ett hot?

- Vad hände när FRA avlyssnade nedräkningen till kärnvapenkriget, tio mil från Gotlands kust - verkligheten bakom Jakten på Röd oktober?

- Vad innebar 1970-talets vänstervåg ur underrättelsetjänstens perspektiv? Vem stod till slut på vems sida? Under Vietnamkriget? Avseende Kuba och de Sovjetstödda befrielserörelserna i Latinamerika och södra Afrika?

- Vilken roll spelade den svenska underrättelsetjänsten för Baltikums frihetskamp under det kalla krigets kaotiska slut?

- Hur var det egentligen med den främmande undervattensverksamheten under 1980-talet? Och varför avstod Sverige från att köpa sovjetiska miniubåtar när vi på 1990-talet hade den möjligheten?

Författaren Michael Fredholm, med en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten, öppnar nu dörrarna till en sluten värld.

Ministeriet för statssäkerhet, allmänt känt som Stasi, var Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst. År 1980 hade organisation vuxit till den största underrättelseverksamheten i världen, räknat per capita, och omfattade en rad olika funktioner relaterade till säkerhet, övervakning och förtryck. På samma gång övergripande och detaljerat berättas här historien om Stasi, en fruktad men också högst professionell underrättelseverksamhet, från rötterna efter andra världskrigets slut till det officiella inrättandet 1950 och den formella nedläggningen 1990. Författaren undersöker diktaturens mekanismer och hur det dagliga livet i DDR påverkades av den omfattande övervakningen och misstänksamheten. Boken har blivit något av ett standardverk och översatts till ett flertal språk.  

JENS GIESEKE är chef för forskningsavdelningen för "Kommunism och samhälle" vid centret för samtidshistoria i Potsdam.

"oumbärlig för var och en som vill förstå hur kontrollstaten DDR fungerade" Jan Christensen, Göteborgs-Posten  

"ett standardverk i ordets bästa bemärkelse och en påminnelse om att verkligheten ibland är mer intrikat och intressant än dikten" Fredrik Persson-Lahusen, Aftonbladet  

"mycket läsvärd skildring [...] flera intressanta aspekter av den gigantiska övervakningsapparaten" Linus Hellman, Skaraborgs Allehanda 

Carl von Clausewitz berömda verk Om kriget utkom första gången på 1800-talet. Clausewitz bygger sina reflektioner över kriget framför allt på Napoleontiden, men lyckas ändå vara tidlös och allmängiltig.

Om kriget är ett av de mest betydelsefulla verk om krig och krigföring som har skrivits; omistligt och ständigt citerat, trots sina 200 år. Tankegångarna i boken har plockats upp inte bara av militärer utan också av politiker, företagsledare och marknadsstrateger.

I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera?

I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.

Uppdragstaktik har ofta lyfts fram som en nyckelfaktor bakom de tyska framgångarna i krigen mellan 1866 och 1945. Denna studie granskar hur uppdragstaktik verkligen tillämpades i den tyska armén 1935–1945, med fokus på skillnaden mellan reglementenas föreskrifter och praxis under fältförhållanden. 

I det första kapitlet utvecklas en modell för uppdragstaktik baserad på reglementen och utbildningsföreskrifter. Det andra kapitlet visar, genom exempel från preussiska och tyska operationer från enhetskrigen fram till västfälttåget 1940, att den praktiska tillämpningen ofta innebar betydande utmaningar. I det avslutande kapitlet används modellen för att analysera tillämpningen av uppdragstaktik vid tre divisioner på östfronten under 1942.

Resultatet nyanserar den etablerade bilden: stram ledning hade en större betydelse än vad som tidigare lyfts fram och lägre chefers självständighet och initiativkraft berodde i hög grad på divisionschefens sätt att leda. Boken visar också attvarken förståelsen för eller tillämpningen av uppdragstaktik var så enhetlig i tyska armén såsom den ofta framställts.

En guide till det svenska försvaret under kalla kriget, det största försvar Sverige någonsin har haft. Det var ett försvar som var påtagligt närvarande i hela landet och som genomsyrade hela samhället. Hur såg den svenska krigsplanläggningen egentligen ut? Hur skulle mobiliseringen av uppemot en miljon soldater ha fungerat? Hur bedömde Sverige hoten? Och vad hade hänt om kriget verkligen kommit?

Boken är en sammanfattning av ett tjugoårigt forskningsprojekt om Försvaret och det kalla kriget (FoKK), initierat av Försvarshögskolan, Krigsvetenskapsakademien och Örlogsmannasällskapet. Projektet inleddes efter försvarsbeslutet år 2000, vilket innebar en nedläggning av det stora svenska invasionsförsvaret från det kalla kriget. I det läget framstod det som mycket angeläget att dokumentera och utforska det största försvar Sverige någonsin haft. Projektet avsågs täcka det militära försvaret över hela dess bredd: säkerhetspolitisk grund, strategisk inriktning, operativ verksamhet, taktik och organisation, försvarspolitik och försvarsindustri.

Mer än femtio böcker har producerats och givits ut inom FoKK-projektet. För att denna kunskapsmassa ska bli lättare tillgänglig för framtida forskare och andra brukare avslutas nu projektet med denna sammanfattande volym som en vägledning till de olika böckerna i serien. Författarna är ledande forskare och militärer med egen erfarenhet av det svenska försvaret under kalla kriget. Deras erfarenheter och kunskaper är värdefulla för Sverige och landets nya roll i Nato.

En höstkväll 2014 rullade en svart bil med tonade rutor in framför Karlbergs slott. Den nytillträdde försvarsministern fick bud om att en främmande ubåt befann sig i Stockholms skärgård. Kort därpå inledde marinen en ubåtsjakt kallad underrättelseoperation Örnen. Vem var det egentligen som testade vem?

Peter Hultqvist var Sveriges försvarsminister under en period av stora omvälvningar i Europa och världen. Ryssland inledde ett storskaligt krig mot Ukraina, vilket krävde en total förändring av svensk försvarsmakt. Tanken att Sverige försvaras bäst i internationella insatser skrotades. Bygget av det nationella försvaret ställdes i centrum.

Boken berättar från insidan om hur det gick till när Sverige gick med i Nato. Den skildrar maktens korridorer och sammanträdesrum. Den ger även inblickar i villkoren för den svenska försvarsindustrin och hur komplicerade de internationella samarbetena egentligen är.

Stasi, historiens kanske mest effektiva politiska polis, vakade över medborgarna i DDR i fyra årtionden.

Med över en kvarts miljon medarbetare kunde Ministeriet för Statssäkerhet, Stasi, hålla varje vrå av det östtyska samhället under ständig bevakning. I den kommunistiska diktaturen DDR övervakade Stasi allt och alla, kartlade människors liv, fängslade, förhörde, åtalade, dömde, verkställde fängelsestraff och avrättningar.

Journalisten Daniel Rydén berättar om en vardag som präglades av övervakarens ständiga närvaro. Om angivare som kunde finnas i affären, i lunchrummet eller till och med hemma vid köksbordet. Om avhoppare som lockades tillbaka över järnridån till en säker död av sina egna barn. Om människoöden som varit både offer och förövare i Stasis rullor.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Är Sverige säkert nu, efter inträdet i Nato? För att kunna besvara den frågan behöver andra frågor först diskuteras: Vad är säkerhet och osäkerhet? Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Och varför tillåts vissa att tala om säkerhetspolitik men inte andra?

I den här antologin medverkar ett tjugotal forskare i statsvetenskap, krigsvetenskap, freds- och konfliktforskning och genusvetenskap med texter som förklarar Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natoansökan. Skribenternas bidrag sätter även de senaste årens förändringar i ett historiskt sammanhang. De diskuterar dessutom vilka konsekvenser en förändrad säkerhetspolitik och ett svenskt Natomedlemskap kan komma att få, och klargör vilka frågor som inte får tappas bort framöver. De olika texterna breddar idén om vad säkerhet är och vad som kan behöva säkras. Förhoppningen är att bidra till en mer djuplodande och demokratisk säkerhetspolitisk analys och debatt.

Redaktör för antologin är Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.