Militära operationer

I Vägen till fred i Europa diskuterar den ­ameri­­kanske nationalekonomen Jeffrey D. Sachs hur Europa kan bygga fred och ­välstånd för alla kontinentens invånare.

Han beskriver Västeuropas och Rysslands förgiftade relationer under 200 år: hur dessa gång på gång har lett till krig och ­förödelse och hur denna onda cirkel kan ­brytas.

Han presenterar en plan för hur Ukrainakriget kan få ett ­avslut.

Han ger förslag på hur en ny utrikes- och säkerhets­politik för ­Europa kan utformas.

»Konsekvenserna av detta långvariga förakt för ­ryska säkerhetsintressen är nu synliga med brutal tydlighet. Kriget i Ukraina, den kollapsade kärnvapenkontrollen, Europas energi- och industrikriser, Europas nya kapprustning, EU:s politiska fragmentering och Europas förlust av strategisk autonomi utgör inga tillfälligheter. De utgör de acku­mulerade kostnaderna för två århundraden av europeisk vägran att ta Rysslands säkerhetsintressen på allvar.« Jeffrey D. Sachs

Jeffrey D. Sachs är nationalekonom och professor vid Columbia ­University. Han tillbringade över 20 år som profes­sor vid Harvard University, där han erhöll sina kandidat-, magister- och doktorsexamina. Han har erhållit över 40 hedersdoktorat och bland hans ­senaste utmärkelser finns 2022 års Tang Prize i hållbar utveckling, Legion of Honor genom dekret av Frankrikes president och Order of the Cross från Estlands president.

Professor Sachs är ordförande för FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar och rådgivare i hållbarhetsfrågor till ­generalsekreterare ­António Guterres. Tidigare har han varit ­spe­cialrådgivare till tre FN-generalsek­reterare.

Professor Sachs har utgivit bland annat följande böcker:

Poland s Jump to the Market ­Economy (1994)

Development Economics (1997)

Macroeconomics in the Global Economy (2003)

The End of Poverty: Economic Possibilities for Our Time (2005)

Common Wealth: Economics for a Crowded Planet (2008)

The Price of Civilization: Reawakening American Virtue and Prosperity (2012)

To Move the World: JFK s Quest for Peace (2014)

Building the New American Economy: Smart, Fair, and Sustainable (med Bernie Sanders, 2017)

A New Foreign Policy: Beyond American Exceptionalism (2018)

The Ages of Globalization: Geography, Technology, and Insti­tutions (2020)

Ethics in Action for Sustainable Development (2022)

New York Times har kallat Jeffrey D. Sachs för »förmodligen världens mest betydelsefulla nationalekonom«.

Time Magazine har kallat honom »världens mest kände nationalekonom« och två gånger utnämnt honom till en av världens 100 mest inflytelse­rika opinionsbildare.

Economist rankade i en undersökning Sachs som en av de tre mest inflytelserika nu levande nationalekonomerna.

"Det räcker med att läsa första kapitlet "Epicentrum" så är du fast." Aftonbladet

I augusti 2021 faller Kabul i talibanernas händer. Den svenska ambassaden evakueras hastigt under dramatiska omständigheter. Kvar lämnas alla lokalanställda afghaner och tolkar. Om talibanerna får tag på dem är deras liv i fara.

Situationen blir snart politiskt och moraliskt ohållbar och Sverige inleder en operation för att föra ut sina lokalanställda. Obeslutsamhet, trassel med tillstånd och tolkning av lagar samt en pandemi gör processen både krånglig och utdragen, och en grupp civila säkerhetsoperatörer tvingas ta täten.

För varje timma minskar möjligheten att ta sig ut ur Afghanistan, och utanför Kabuls flygplats sitter tiotusentals desperata människor fast i ett kokande folkhav. Samtidigt är en självmordsbombare från Islamiska staten på väg mot flygplatsen.

Robert Karjel har intervjuat alla som deltog i Sveriges insats och upplevde den inifrån – från ministrar och ambassadörer till ljusskygga specialförband och lokalanställda afghaner. Ut ur Kabul är ett dokument som skildrar det djupa mänskliga lidande som uppstod när Sverige lämnade Afghanistan.

»Best History Book of the Year.« The Times

»Antony Beevor kan konsten att litterärt gestalta historien. Hans nya bok om ­slaget i Arnhem är brutalt bra.« Johan Croneman, Dagens Nyheter

»Väl värd att rekommendera som motgift mot en alltför ljus och förvriden bild av andra världskrigets utdragna slutskede ... en fullmatad bok som aldrig blir tråkig.« Dick Harrison, Svenska Dagbladet

»Beevor briljerar ... Antony Beevor visar att han är både flyhänt och pålitlig som författare. Läsare som gillat hans tidigare böcker blir inte besvikna.« Tidskriften Militär Historia

Nytt storverk av den ledande militärhistorikern Antony Beevor.

Söndagen den 17 september 1944 luftlandsattes 10 000 allierade fallskärmssoldater bakom de tyska linjerna i Nederländerna. Målet var att säkra den viktiga bron över Rhen vid Arnhem, tillsammans med andra strategiska mål. Men Hitlers styrkor var avsevärt större än man räknat med, och kampen mot klockan blev ett faktum.

Antony Beevor, tidigare brittisk officer, är vår tids ledande militärhistoriska författare. I sin nya bok, Arnhem: Tysklands sista seger, berättar han om den dramatiska operationen. Med inlevelse skildrar han fallskärmssoldaternas allt mer desperata situation samt de tyska belägrarnas och civilbefolkningens erfarenheter av de hårda striderna.

Antony Beevors böcker Stalingrad, Berlin, Andra världskriget och D-dagen har alla sålt i stora upplagor runtom i världen, varav en halv miljon bara i Sverige.

Under några dramatiska dagar i oktober 1973 såg det ut som om staten Israel skulle gå under. Anfallet från arabvärldens då ledande nationer, Egypten och Syrien, kom överraskande för israelerna. Mitt under en storhelg gick två egyptiska arméer över Suezkanalen. Den välplanerade kanalövergången, operation Badr, räknas som en milstolpe i den egyptiska historien.

Sovjetunionen hade sedan 1970 kraftigt ökat sitt militära stöd och rustat särskilt Egypten till tänderna. Den sovjetiska krigsmaterielen var den allra senaste och tillsammans med den följde sovjetiska rådgivare i stort antal.

I kriget led båda sidor förödande förluster, innan FN trädde emellan. Krigslyckan hade då hunnit vända till israelernas favör. Det blev en komplicerad insats där Sverige spelade en central roll.

Det svenska FN-förband som sattes in för att skydda den bräckliga vapenvilan hade även ett hemligt uppdrag: Samla in vad ni kan av sovjetisk toppmodern materiel från slagfältet och skicka hem allt till Sverige! En av de svenskar som deltog i både den synliga och den dolda underrättelseverksamheten var Wilhelm Agrell.

"Jag förstår att jag sitter i ett pansarfordon som sprängs, och väntar en evighetslång millisekund på det första glödheta och rakbladsvassa splittret."

Det här är en sann berättelse om författarens tid som FN-soldat under Bosnienkriget – hans version av en svensk bataljons kamp för att rädda civilbefolkningens liv. En våldsam kamp som inte bara fördes mot krigsförbrytare, utan ibland också mot de egna: FN, den svenska regeringen och storpolitiska intressen. Vi får möta de små människorna i verklighetens Bosnien. Och de unga svenska FN-soldaterna som blir allt mer hårda, cyniska och omdömeslösa av att ständigt vistas nära döden. 

Kronologiskt får vi följa Magnus Ernströms inre och yttre resa under ett halvår. Gripande skildras den kamp som utspelade sig när den svenska bataljonen hindrades från att ta sig in i Bosnien. Slobodan Miloševic gör allt för att hitta undanflykter, liksom den bosnienserbiske gränskontrollanten ”King of the Bridge”.

Ett halvt år, ett helt liv är en ovanlig ögonvittnesskildring i romanform om det fasansfulla kriget i forna Jugoslavien i början på 1990-talet.

"Det räcker med att läsa första kapitlet "Epicentrum" så är du fast." Aftonbladet

I augusti 2021 faller Kabul i talibanernas händer. Den svenska ambassaden evakueras hastigt under dramatiska omständigheter. Kvar lämnas alla lokalanställda afghaner och tolkar. Om talibanerna får tag på dem är deras liv i fara.

Situationen blir snart politiskt och moraliskt ohållbar och Sverige inleder en operation för att föra ut sina lokalanställda. Obeslutsamhet, trassel med tillstånd och tolkning av lagar samt en pandemi gör processen både krånglig och utdragen, och en grupp civila säkerhetsoperatörer tvingas ta täten.

För varje timma minskar möjligheten att ta sig ut ur Afghanistan, och utanför Kabuls flygplats sitter tiotusentals desperata människor fast i ett kokande folkhav. Samtidigt är en självmordsbombare från Islamiska staten på väg mot flygplatsen.

Robert Karjel har intervjuat alla som deltog i Sveriges insats och upplevde den inifrån – från ministrar och ambassadörer till ljusskygga specialförband och lokalanställda afghaner. Ut ur Kabul är ett dokument som skildrar det djupa mänskliga lidande som uppstod när Sverige lämnade Afghanistan.

"Mer stake i fredsfittor än i alla stridspittar... men trots den något utmanande titeln är det en lågmäld och personlig berättelse." Aftonbladet

Natten till den 24 februari 2022 invaderar ryska trupper Ukraina och kriget många fasat för blir verklighet. Sveriges riksdag beslutar att skicka vapen till Ukraina och att höja försvarsanslagen till rekordnivåer. En debatt om ett svenskt Natomedlemskap drar i gång - och de som försöker nyansera och bredda perspektiven hånas och misstänkliggörs. En av dem är Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hon hamnar mitt i stormens öga.

Agnes sista tid som ordförande blir omtumlande. Hon är oftast en ensam kritisk röst i mediedebatter om Nato och pressas hårt, både av journalister och på sociala medier. Privatlivet präglas av oron för makens familj och vänner som är kvar i Ukraina och att en ukrainsk flyktingfamilj flyttar in.

Det vi får läsa är fragment av ett större skeende i ett uppdrag med övergripande mål. I boken skymtar uppdraget inifrån, nedbrutet till några av de tusen enskildheter som ständigt utspelar sig. Det är ögonvittnesskildringar, men i efterhand. För i realtid handlade det inte om någon berättelse. Då stod allt på spel, som det ju alltid gör i realtid. I sitt förord skriver Peter Tillberg att vi med hjälp av berättelser från när det militära yrkeskunnandet prövas kan utveckla vår "förståelse, fantasi och föreställningsförmåga". Militär utbildning och träning syftar ju bland annat till att öva upp en beredskap att möta det man inte känner till. Mycket måste sitta i kroppen, i gruppkänslan, i moralisk instinkt. Men kan man också reducera själva det okända bli bättre orienterad, lära sig se mer? I det skarpa läget kommer ju ingen situation att träda fram och berätta för oss hur den ska uppfattas eller vilka krafter som jäser under ytan. Där är vi till sist bara hänvisade till vår egen förmåga att se, vårt omdöme. Att utbilda sitt omdöme måste gå vägen över de konkreta erfarenheterna. Frågan är bara hur mycket vi kan lära av andras? En uppenbar förutsättning är förstås att de som har något att berätta de kunniga, de erfarna också berättar. Mindre uppenbart är kanske att den mindre erfarna måste ha förmågan att knyta något av det till sig. Och det blir lite speciellt med erfarenhet som har utpekandet, vinken och berättelsen som form. Där måste man öva.

På kvällen den 27 oktober 1981 går en sovjetisk ubåt på grund i Gåsefjärden i Blekinge ­skärgård.

Morgonen därpå upptäcks den av fiskare som kontaktar närliggande örlogsbas i Karls­krona.

Därefter inleds den kanske mest dramatiska utrikes­politiska krisen i modern svensk historia.

Tre statliga utredningar och många böcker och artiklar har publicerats om U 137, men utan att kunna bringa klarhet i de centrala frågorna kring grundstötningen.

Var det ett avsiktligt intrång i militärt syfte av Sovjetunionen? Var det en felnavigering?

Ingetdera, menar Ola Tunander.

- I Naviga­tions­experten ­presen­terar han en tredje för­klaring till den mystiska grundstötningen som bygger på flera nya fakta:

- U 137 försökte köra längre upp på grundet, inte komma loss ifrån det!

- Amerikansk militär var på besök på Karlskrona örlogsbas när det blev känt att en ubåt stod på grund i Gåsefjärden.

- Den högste sovjetiske officeren ombord på U 137, han som hade ansvarat för ubåtens navigering, blev aldrig förhörd.

- Stabschefen Karl Andersson hävdar i en intervju som aldrig tidigare publicerats att U 137 hade »chartrats« för att påverka den svenska opinionen.  

Ola Tunander är research professor emeritus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge. Under flera år ledde han PRIO:s program för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har skrivit en rad böcker om ubåtar i svenska vatten, bl.a. Hårsfjärden Det hemliga ubåtskriget mot ­Sverige (2001) och Det svenska ubåtskriget (2019). Han har även publicerat en stor mängd artiklar i internationella facktidskrifter. Åren 2000-2001 var han civil expert i den av regeringen tillsatta Ubåts­utredningen.

"Den sovjetiska ubåten hade gått i yt­läge i mörkret med dundrande diesel­motorer djupt inne på svenskt vatten, till och med inne i skärgården. Det föreföll obegripligt att detta skulle ha varit en medveten inträngning.

Sam­tidigt är dessa vatten mycket svår­navigerade och ubåtens manövrer var till synes så skickligt genomförda att även en felnavi­gering föreföll obegriplig. Ubåten hade gått in genom en smal fjärd med exakt riktig kurs. Om den hade gått med bara en grads fel kurs hade den gått på grund långt tidigare.

När Karl Andersson gick ombord på ubåten hade en tysktalande äldre ­officer ombord, kommendör Josef Avrukevitj, sagt: 'Ich bin der Navigations­experte/Jag är ­navigationsexperten.' Det framstod som om han hade en viss humor, en viss självironi, men låg det något mer i detta?

Karl Andersson frågade sig: Var detta en medveten inträngning? Varför hade ­ryssarna i så fall inte använt sig av en segelbåt eller fiskebåt och satt en svensk flagga på den? En ubåt är det sämsta flytetyget. Den skulle avslöjas direkt, sade han.

­Varför går man in med en ubåt i en fjärd som är så grund att man inte kan dyka och så smal att man har svårt för att vända.

Det är något som inte stämmer." OLA TUNANDER

Sommaren 1788 avseglar Gustav III från Stockholm med en mäktig flotta, spänningen är hög mellan konungen och adeln, missnöjet pyr bland officerarna. Rysslands intriger mot den svenska kungen har tilltagit samtidigt som han med franskt stöd byggt upp en imponerande flotta. Krig bryter ut. Men vilka var orsakerna? Var det bara Gustav III:s maktambitioner som det ofta har beskrivits? Var det verkligen ett renodlat svenskt anfallskrig eller inleddes det för att förebygga en rysk aggression? Och vem sköt egentligen det första skottet? Krigsförberedelserna omgärdades av ett stort hemlighetsmakeri eftersom det fanns gott om kungamotståndare och ryska spioner i det svenska toppskiktet. Claes Rainer har på ett föredömligt sätt gått tillbaka till dåtidens brev och dagböcker för att vända upp och ned på den historieskrivning som tidigare har präglats av Gustav III:s fiender. Han låter ögonvittnen med egna ord beskriva dramatiken i de största sjöslagen i Östersjöns historia. Det är en rafflande och medryckande historia som skapar en ny bild av Gustav III som krigarkung omgiven av bittra fiender.

Claes Rainer är historikern och processjuristen som genom sin forskning i 1700-talets brev, dagböcker och memoarer har skapat en nyanserad bild av en dramatisk tid i Sveriges historia. I första boken om Lovisa Ulrika har Claes kombinerat sin bakgrund som historiker med den analytiska förmåga han har utvecklat under sina många år som ombud i domstolsprocesser. Det var intresset för hans egen familjs historia på 1700-talet som ledde till boken om Lovisa Ulrika, då det gick att följa en av hans anfäder till Lovisa Ulrikas resa till Sverige 1744 och upptäcka en av Sveriges mest fascinerande drottningar. Lovisa Ulrika belönades med 2021 års Axel Hirsch pris av Svenska Akademien och har följts av böcker om Sofia Magdalena och Gustav III:s ryska krig.