Visar resultat för..."bokförlaget korpen"

Det sägs att man ska vara sig själv. Men vad betyder det egentligen?

Att vara sig själv låter enkelt. För många av oss är det allt annat än enkelt. Självet är nämligen inte något färdigt som bara väntar på att upptäckas. Det formas i relation till andra människor, till kulturens värderingar, samhällets normer och de historiska villkor vi lever under.

I Konsten att vara sig själv undersöker Emma Engdahl hur vi blir till som oss själva genom kärlek och erkännande, skam och självmedvetenhet, arbete och konsumtion, begär, autenticitet och framträdande. Med hjälp av tänkare som Mead, Goffman, Elias, Foucault, Iris Marion Young, Eva Illouz och Raewyn Connell följer boken självet som en social och historisk process: från våra första försök att knyta band och bli sedda till vår tids krav på självuttryck, synlighet och ständig självformning.

Hur blir vi de vi är? Vad krävs för att känna oss som oss själva? Och vad händer med självet i en tid då det inte längre tycks räcka att vara någon, utan också blivit nödvändigt att framträda som någon? I denna grundligt omarbetade utgåva av Konsten att vara sig själv återvänder Emma Engdahl till bokens grundfrågor i ljuset av ny forskning och ett samhälle som förändrats i grunden.

Resultatet är en tankeväckande bok om självets villkor i mänsklig gemenskap – och om varför konsten att vara sig själv aldrig är så enkel som den låter.

Emma Engdahl är professor i sociologi och författare. Under lång tid har hon forskat och skrivit om självet, känslorna och människans sociala tillblivelse. I hennes arbete möts sociologisk skärpa och existentiell nyfikenhet, med särskilt fokus på hur vi formas av våra relationer, vår samtid och våra försök att förstå vilka vi är.  Bland hennes senaste böcker märks Konsten att vara mänsklig (2024) och Lektioner i kärlek (2025).

Vad innebär det att vara människa? Med Tomas Tranströmers diktvärld som klangbotten och med utblickar mot nutida författare, mot olika tanketraditioner och vetenskapliga upptäckter, närmar vi oss i En oväntad glänta denna fråga. 

Boken knyter an till dagsaktuella utmaningar som vi står inför vad gäller ohälsa och klimathot. Den berör på många sätt Världshälsoorganisationens arbete med existentiell hälsa, som handlar om hur vi förhåller oss till livet, men som länge har stått i skuggan för de mer mätbara aspekterna av hälsa. 

Kanske kan Tomas Tranströmer och bokens andra följeslagare och existentiella reflektioner hjälpa oss att nå en stillhet, reflektera över vad som är väsentligt och vidga ramen för vår tillvaro. Kanske kan de också hjälpa oss att utmana våra invanda bilder av hälsa, som alltför ofta är förknippade med skuld, prestation, en slitsam kamp för att uppnå ett idealtillstånd. 

Boken uppmanar oss att i stället se på hälsa som att hantera livet, med dess glädjeämnen och besvikelser, sår och återhämtning, sjukdomar och åldrande. Och att leva med en ödmjukhet för vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Anders Rosengren är läkare och professor vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat med att förena litteratur, existentiella traditioner och medicin för att belysa olika aspekter av hälsa och existens. Det har rönt stor uppmärksamhet, och i forskningssatsningen Livsstilsverktyget, som han startade 2016 för att kombinera vetenskap med existentiella frågor, deltar idag över 100 000 människor. Anders Rosengren har tidigare utkommit med boken Hela livet (2021).

Vad är egentligen en folkkyrka? Varifrån kommer tanken på att Svenska kyrkan skulle vara en folkkyrka? Har folkkyrkan någon framtid? Oklarheten om dessa frågor är stor. Vi lever i en tid av folkkyrkoförvirring.

Svaren hittar man emellertid inte i statistikens siffror. För att förstå vad en folkkyrka är krävs i stället teologi och social fantasi – folkkyrkoteologi och folkkyrkosocialitet.

Bengt Kristensson Uggla tar i denna bok oss med på en resa in i folkkyrkans värld. Den börjar med ett återbesök hos Einar Billing, som i sin klassiker Den svenska folkkyrkan (1930) kopplade samman frågan om den universella nåden med människolivets mångfald. 

Därefter vidareutvecklas folkkyrkoteologin med hjälp av Gustaf Wingren, som förskjuter perspektiven från socknen till skapelsen och från folkkyrkliga objekt (som sockenkyrkan) till teologisk optik (tolkning) – och gör folkkyrkoteologin till en fråga om människoblivande. 

Efter en serie reflexioner om varför pandemierfarenheter kan lära oss något viktigt om mänskans socialitet, skisserar författaren slutligen en teologisk grammatik för en folkkyrklig socialitet där religionens osynlighet och kyrkomusiken visar vägen mot en folkkyrka utanför oss själva . 

Bokens titel är hämtad från Lars Ahlin: Alla bekänner vi i handling att det som uppehåller vårt liv alltid ligger utanför oss. Vi är dömda till ett oupphörligt utanför. Ingen slipper undan det fantastiska.

Den glada vetenskapen är en av Friedrich Nietzsches vackraste och mest personliga böcker.

Den är ett mikrokosmos av allt det som Nietzsche brukar förknippas med: aforismer och storslagna diskussioner av filosofiska problem, etik och kunskapsteori, reflektioner om konst och Guds död, den eviga återkomsten och Zarathustra.

"Oaktat sina ursinnigheter är den mera samtida än de flesta böcker som råkar vara skrivna nu."  (Horace Engdahl, DN)

Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold.

Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet.

De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten.

Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden.  

Christer Mattsson är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism.

Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.

Med utgångspunkt i sina grundbegrepp "socialitet" och "responsivitet" fortsätter Johan Asplund i denna bok diskussionen från Det sociala livets elementära former.

I denna bok kretsar resonemanget främst kring den mest elementära formen av maktutövning: mikromakten. Denna nakna form av makt utövas ansikte mot ansikte av individuella aktörer och leder närmast till ren underkastelse. Boken rymmer också reflektioner kring maniskt beteende, gåvoinstitutionen och rituella förolämpningar. Och därtill en storartad betraktelse över asocial pratsamhet.

Johan Asplund (1937-2018) var var en av förra seklets mest inflytelserika svenska samhällsvetare. han var professor i socialpsykologi vid Köpenhamns universitet, i kultursociologi vid Lunds universitet samt innehade en personlig professur vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

De senaste åren har kritiken mot marknadsskolan blivit allt hårdare. Det svenska skolsystemet ifrågasätts av opinionsbildare och politiker från alla ideologiska inriktningar och från skolans professioner och fackförbund. 

Det finns egentligen bara en grupp som fortfarande försvarar de expanderande skolkoncernernas rätt att verka fritt på skolmarknaden: koncernernas ägare och deras intresseorganisationer.

Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans är några av marknadsskolans främsta kritiker. Balans tar sin utgångspunkt i hur skolans medarbetare påverkas av den politiska styrningen av skolan. De har i återkommande granskningar visat hur styrningen leder till ökad arbetsbelastning för lärare. 

I sin förra bok, De expansiva, beskrev Marcus och Åsa skolkoncernernas tillväxt och hur den påverkar arbetsvillkoren för den kommunala skolans lärare och elever. Nu är de tillbaka med De gränslösa som problematiserar de nätverk som finns mellan före detta politiker som äger skolor, före detta politiker som bedriver lobbying för att bevara marknadsskolan och nuvarande politiker som bestämmer över skolan. 

Väljarna och lärarna är emot vinstdrivande skolor. Ändå har det hittills varit omöjligt att skapa en politisk majoritet för förändringar av skolsystemet. Enligt flera svenska forskare kan det bero på att det finns starka ekonomiska intressen som lobbar mot väljarnas vilja. I De gränslösa levereras fall efter fall som visar att forskarnas uppfattning är korrekt.

Den ö som kallas Hisingen var i forna dagar en ögrupp. Än finns spår av den tidens öbor: en hällmålning i Tumlehed, en långdös i Svensby, fornborgar på bergstoppar som då var egna öar. Med landhöjningens hjälp fogades öarna så småningom samman.

I hundratals år sträckte sig riksgränsen mellan Sverige och Norge över Hisingen. Samma gräns delar än idag ön mellan Västergötland och Bohuslän. Men exakt var går gränsen egentligen? Frågan visar sig mer komplicerad än man kan ana. Den blir utgångspunkt för Martin Ahlstedts vandringar och utforskande av Hisingen och dess historia.

Hisingen är en stor och brokig ö. Här finns idag allt från ren landsbygd, med jordbruk, hästar och skog, till stadspuls, fabriker, industrier, och höghus- och villaområden om vartannat. Som ett helt land i miniatyr.

Hisingen - ön i gränslandet passar lika bra som sällskap under upptäcktsfärder på Hisingen som hemma i läsfåtöljen.

Erhöll utmärkelsen Årets Göteborgsbok 2023.

Martin Ahlstedt (f. 1979) är gymnasielärare i svenska och engelska. Han växte upp på Hisingen, i bohuslänska Backa. Hisingen - ön i gränslandet är hans första bok.

Ebba Lönnroth föddes Lagercrantz. Hennes mamma Agnes är en huvudperson i kusinen Agnes von Krusenstjernas romancykel Fattigadel. Båda drabbades av den manodepressiva sjukdom som kan spåras tillbaka till Ebbas morfars morfar Erik Gustaf Geijers hustru.

Ebbas morfar var landshövingen och Riksdagens talman Hugo Hamilton, känd för sina trollverser. Olof Lagercrantz var hennes lillebror och Lis Asklund hennes lillasyster.

Hon var ett högt begåvat kulturbarn, som blev ett offer för dåtidens patriarkala ordning.

Hon fick aldrig chansen att förverkliga sina drömmar efter att ha fött fyra barn med akademiledamoten Erik Lönnroth och blivit hemmafru. Hon övergavs av Lönnroth och drabbades av djupa depressioner.

Trots dåliga odds tog hon akademiska examina och blev högt älskad hjälpklasslärare och skapare av barnteater.

Vad var det som fick tiotusentals judar att flytta från Ryssland och Östeuropa till jordbrukskollektiv i Palestina, en fattig region i det turkiska imperiet, under slutet av 1800-talet och början av förra seklet?

Vad väckte den judiska nationalkänslan i en tid av assimilation, sekularisering och modernisering?

Judarnas nationalkänsla riktades mot Israel, det historiska judiska landet som spelat en huvudroll i judisk teologi och historia. Efter två tusen år som minoritet i Europa och Ryssland ledde utvecklingen till att ett återuppbyggande av det judiska hemlandet i Palestina blev ett alternativ att sträva efter för många unga judar.

Många i deras generation lämnade ortodoxi och traditionellt judiskt liv bakom sig. Medan en grupp blev sionister reste de flesta västerut, till Nordamerika och Västeuropa. Andra anslöt sig till folkrörelser där judisk kultur var lika viktig som socialismen.

Konkurrensen med araberna var närvarande från början av det judiska återvändandet till Palestina. Två folk som gjorde anspråk på samma land utvecklades sida vid sida, med olika förutsättningar och visioner. Ändå fanns det en vilja att samarbeta och också samexistera. Men historien ledde till en annan utveckling och konflikter som aldrig blev lösta.

Denna bok skildrar framväxten av sionismen och identifierar möjligheter till fredlig samexistens, även om historiens sår är djupa och kanske kommer att ta generationer att läka.

Som författare och skribent i Judisk Krönika och dagspress är Anders Carlberg aktiv i debatten om Israel-Palestina och sionism sedan början av 1980-talet. I sin förra bok När lojaliteten prövas (2013) skildrade han Israels demokratiska utmaningar med utgångspunkt från universella värderingar, men också i förhållande till en identifikation med det judiska folket och dess prövningar.

Anders Carlberg är ekonom och arbetar med regionala utvecklingsfrågor i Västra Götaland. Under perioden 19982008 var han ordförande i Judiska församlingen i Göteborg. Han är född 1958.

Lektioner i kärlek är en bok för dig som vill förstå vad det innebär att älska inte bara i rus och romantik, utan i vardag, kris och stilla återvändande.

Med teoretisk skärpa och poetisk närvaro rör sig sociologen Emma Engdahl genom kärlekens skiftningar: flirt, dejt, förälskelse, långvarig närhet och sprickorna vi ibland går vilse i. 

Boken bygger på aktuell forskning, existentiell teori och psykologisk kunskap, och innehåller också praktiska vägvisare för den som vill möta kärleken med större mod och fördjupning.

Lektioner i kärlek är ingen manual utan en följeslagare. Ett samtal att fortsätta leva med.

Ett vackert litet flickebarn med mörk kalufs föds 1420 på studentområdet i Padua norr om Florens. ­ Kommer skandalen leda till att kvinnor förbjuds på universitetet?

I hennes omedelbara närhet finns de tre studentkamraterna Cusanus, Toscanelli och Cesarini. Den förste gav oss en ­ modern vetenskapssyn. Den andre ritade Christofer Columbus kartor. Den tredje räddade ­ påven från att ersättas av ett kyrkomöte.

Vi får följa Mariola, hennes dotter Lucrezia och hennes dotterdotter Caterina Sforza genom 1400-talets avgörande händelser, vilka kom att påverka hela Europas utveckling. Bankväsendet med multinationella företag, humanismen, utbildningsväsendet, konst och kultur, ingenjörskonst och arkitektur, kosmologi och filosofi. Alla dessa områden utvecklades i en rasande takt i Italien med centrum i Florens, när Europa gick från Medeltid till Renässans.

Få perioder i europeisk historia framstår idag som lika levande och dynamiska som senmedel­ tiden och den ­ begynnande renässansen, den era som vilade i pest­epidemiernas och lego­knektarnas skugga, då de härskandes makt ännu var för svag för att kuva människors tankar och initiativ. Om denna epok har Per Starke skrivit en fascinerande bok.

Dick Harrison

En spännande och bildande roman som håller ihop filosofi och passion. Gång på gång utmanas det beräknande förnuftet av insikt och vishet. Dessutom givande att läsa 1400-talets historia ur kvinnors perspektiv! Den som inte ser sina rötter i historien har svårt att ta sig an framtiden.

Antje Jackelén

Vilken fantastisk bred kunskap om 1400-talet, Italien, Florens, konsten och konstnärerna och inte minst den radikala teologin, då och idag! Och kyrkosyn därtill! För blinkningarna mot dagens situation är väl inte bara något som jag vill läsa in utan också något medvetet? En kulturroman som kanske liknar Nina Burtons bok om ­ Gutenberg men bredare i anslaget.

K.G. Hammar

Per Starke har studerat teologi, med inriktning mot religionsfilosofi och idéhistoria. Han har därefter gjort en chefskarriär inom diverse branscher: IT, forskning och utbildning, rehabilitering, hotell och vård. Idag arbetar han som chef inom Svenska kyrkan med ansvar för samverkan och digitalisering. Han skriver på en romanserie om Europas historia från 1400-talet fram till idag. Den florentinska liljan skildrar 1400-talets Europa, Erövringen 1500-talet och Stormaktstid ledsagar oss genom det svenska 1600-talet.

Arnold Nordén från Bovallstrand (1902–1984) arbetade som fiskare fram till sitt femtonde år, då han bytte fisket mot studier i Lund och Göteborg. Så småningom blev han lärare, samtidigt som han forskade och beskrev sin barndoms kultur och språk vid Bottnafjorden.

I fem decennier bidade Nordéns 700-sidiga manuskript sin tid. Här hade han nedtecknat det språk som talades runt Bottnafjorden, med ortnamnshistoria, minnen av personer och händelser och med egna teckningar. Fiskelägen och öar utmed Sotenäset och norrut, mot Hamburgsund och Havstenssund, skildras också.

Ett svunnet Bohuslän rymmer en tredjedel av Nordéns manuskript. Hans egna illustrationer kompletteras här av nutida drönarfoton tagna av flygfotografen och konstnären Per Pixel Petersson.

Arnold Nordén (1902–1984), född i Bovallstrand och senare bosatt på Öarne, Svenneby. I slutet av 1910-talet skickades fiskaresonen Arnold till Lund för gymnasiestudier. Därefter följde högskolestudier i Göteborg i geografi och historia och sedan även nordiska språk. Tack vare sina akademiska studier stod han på en god grund för att samla, dokumentera och analysera information om sin hembygd och dess språk.

Melodiernas spår är en bok om popmusik. Om de alternativa gemenskaper som förverkligas när sånger och berättelser hamnar tätt intill det verkliga livet. Musiken blir ett avstamp, en teckensammanblandning, en känsloyra.

 I 18 kapitel vandrar Magnus Haglund genom sextio år av popproduktioner och stilistiska förvandlingar, från The Beatles till The Embassy, från Abba till Solange. I en kombination av barndomsminnen, konkreta möten med artister och låtskrivare, psykogeografiska utflykter och collageartade sammanställningar, blir pophistorien cirkulär snarare än linjär. Jacques Derrida slår följe med Scritti Politti i sökandet efter den söndrade lyckan. Och Loranga fortsätter att skruva upp volymen när det är popsånger på radion.

Melodiernas spår är den andra boken i en essätrilogi som inleddes med Tecknen finns överallt (2023). Upplägget är detsamma, 18 texter i tre avdelningar med sex essäer i varje.

Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker och har tidigare skrivit böcker om Åke Hodell och Wilhelm Stenhammar, ljudkonstens historia och situationismens betydelse för sättet att avläsa och förstå Göteborg. 

Donald Trump och Vladimir Putin har givit ansikten åt dagens globala och konservativa nationalism, som känns igen på auktoritärt styre och motvilja mot mångfald. De har stödtrupper på många håll. De ignorerar, stänger ute eller ockuperar andra. 

Maktlösheten växer hos många. Författarna i denna bok är emellertid hoppfulla. Vi som vill ha rättvisa är fler och när vi samarbetar är vi starkare. Vi kan göra motstånd, forma allianser och utveckla alternativ. Breda geografiska utblickar och politiska analyser med exempel från Asien, Afrika och Latinamerika, men även från Europa och Sverige ger läsaren kunskap och redskap för solidarisk politik.

Trettiosex forskare och sakkunniga skriver om internationell solidaritet och motstånd mot den globala konservativa nationalismen. De visar att världen egentligen är full av hopp.

Medverkar gör: Sven-Eric Liedman, Olle Törnquist, Lars Rudebeck, Anders Sjögren, Vegard Bye, Inga Näslund, Eva Hansson, Kristian Stokke, Arild Engelsen Ruud, Einar Braathen, Andrés Rivarola Puntigliano, Martin Sandgren, Marianne Millstein, Odd Karsten Tveit, Nils Butenschøn, Selma Sofia Forfod Yssen, Mohammad Fazlhashemi, Omar Sheikhmous, Helena Lindholm, Aase Mygind Madsen, Elinor Odeberg, Staffan Laestadius, Stefan de Vylder, Benedicte Bull, Einar Braathen, Anna Sundström, Oscar Ernerot, Pierre Schori, Mikael Leyi, Lina Stenberg, Ulf Bjereld, Ruben Wågman, Maria Nyberg, Ulf Carmesund, Elfva Barrio samt Per Wirtén.

De två ynglingarna Carl Carlsson Gyllenhielm och Axel Oxenstierna var grannar och båda var kära i den vackra Anna Åkesdotter från Tidö. När Carl drog det längsta strået och friade till Anna reste Axel utomlands för att studera. Men när Axel kom hem igen satt Carl fängslad i Polen och Anna gick ensam hemma på Tidö. Skulle Carl någonsin komma tillbaka? Om inte; skulle Axel då kunna få en ny chans? 

Triangeldramat som utspelade sig på sätesgårdarna Tidö, Sundbyholm och Fiholm påverkade inte bara kärlek och relationer i högadeln, utan kom att bli en bas för vänskap och konflikter under femtio års utveckling av svensk politik och religionsförståelse. I centrum är kvinnor i maktens närhet. Anna Åkesdotter, dottern Christina, dotterdottern Agneta Horn och hennes båda döttrar Anna och Brita. Samtliga befann sig i den yttersta maktens närhet, men genom deras ögon ser vi den svenska stormaktstiden kanske något annorlunda.

Stormaktstid är en vindlande historisk roman om politiska ledare vars begär efter makt och pengar döljs bakom populistisk retorik och lögner. Välfärden för den vanliga människan har liten betydelse. Per Starkes berättelse om den svenska stormaktstiden under 1600-talet är en fristående fortsättning på hans romanserie om Europas historia fram till idag. Den tidigare utgivna Erövringen skildrade 1500-talet och Den florentinska liljan skildrade 1400-talet.

Per Starke är född och uppvuxen i Göteborg. Han har studerat teologi och idéhistoria. Hans böcker och föreläsningar innehåller tankeväckande paralleller till vår egen samtid och vill rusta oss med redskap för en hoppfullare framtid. Per Starke har också givit ut Generalsekreteraren, en fackbok skriven i form av en skröna om Dag Hammarskjöld och om utvecklande ledarskap.  

Sökandet efter det unikt mänskliga fascinerar. Vi har en stark längtan efter att förstå oss själva, efter att avkoda det som gör människan till inte bara människa, utan just mänsklig. 

Emma Engdahl tar oss med på en personlig jakt efter svar hos en mängd olika tänkare som gett henne aha-upplevelser och väglett henne i livet. Bland tänkarna finner vi bland andra Hanna Arendt, Epiktetos, Michel Foucault, Jürgen Habermas, Axel Honneth, bell hooks, Luce Irigaray, Simone Weil, Emmanuel Levinas, Charles Taylor och många andra.

Konsten att vara mänsklig är ett rum där tänkare från filosofin, sociologin och psykologin kan mötas i trätomålets form. Det är nämligen inte alltid som de håller med varandra om vad som gör människan mänsklig. Det innebär inte nödvändigtvis att någon av dem har fel, snarare att vi har en hel del att lära av att låta deras tänkande samsas inom pärmarna för en och samma bok.

Stora tankar om liv, död och meningen med allt samsas med snippa-domen, otrohetsdebatt och högst vardagliga utmaningar som att sömnlös sträcktitta på teveserier. Den eviga dikotomin mellan förnuft och känsla får sig en rejäl törn, och läsaren kan förbereda sig på att se världen och sig själv med nya ögon.  

Emma Engdahl är utbildad klassisk balettdansös vars karriär tog en oväntad vändning efter en allvarlig trafikolycka. Idag är hon professor i sociologi på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning kretsar kring frågor om de sociala villkoren för människans känslor, förnuft och självutveckling. Sedan hon disputerade på doktorsavhandlingen A Theory of the Emotional Self (2004) har hon bland annat publicerat böckerna Konsten att vara sig själv (2009) och Depressiv kärlek: En social patologi som kom ut på svenska 2016, på engelska 2018 och på arabiska 2023.

I november 1969 placerades tvåhundra polsk-judiska flyktingar på Marstrand, för att bo på ön under vinterhalvåret och lära sig svenska. De hade blivit fördrivna från sitt hemland, där de levt i generationer, och började sina nya liv på en kall och ödslig klippö.  

Vissa hade överlevt Förintelsen, andra hade vuxit upp efter kriget utan att känna till sin judiska bakgrund. Polens antisemitiska kampanj blev en chock som förändrade allt.  Anna Grinzweig Jacobsson var själv en av flyktingarna, då sex år gammal och för liten för att kunna minnas. Nu, femtio år senare, har hon närmat sig sin historia genom att söka upp de andra och låta dem berätta.

Vad var det egentligen som hände i Polen? Hur kändes det att hamna på just Marstrand, den första platsen i Sverige där judar blev tillåtna att bosätta sig på 1700-talet? Hur blev livet i det nya landet?  

Resultatet är en rösternas väv där både de som flydde och de som tog emot tar plats. Handlingen utspelar sig också på svenska ambassaden i Warszawa, där ambassadören förde en lång och trägen kamp för att få svenska myndigheter att ta emot de polska judarna. Flykten till Marstrand är en levande berättelse om traumatiska och okända händelser med stark koppling till samtiden.  

Anna Grinzweig Jacobsson föddes 1963 i Wroclaw, Polen. Hon är teknologie doktor i fysik, skribent och leder Judiska salongen i Göteborg. Flykten till Marstrand är hennes bokdebut.

Efterord av historikern Dariusz Stola.  

Så ska en plågsam historia berättas! Osentimentalt men med drabbande detaljer och sinne för det absurda. Genom intima vittnesmål och med historikerns kalla blick på maktbeslut.  (Maciej Zaremba)  

Gripande vittnesmål som tar sig under huden, om ett dolt kapitel av Förintelsens mörka efterspel i Europa, och som skickligt vävs ihop med det diplomatiska spelet bakom den svenska flyktingpolitiken. En viktig skildring som alla bör läsa.  (Helena Trus)   

Ett berättande som med lätt hand ritar viktiga linjer från stora världshändelser, rakt in i Göteborgs lokalhistoria.  (Björn Werner)   

Polsk historia, judisk historia men också svensk historia! En viktig berättelse om hur plågsamt lång tid det tog att öppna den svenska gränsen för jagade judar 1968.  (Svante Weyler)   

Det är synnerligen intressant att ta del av de här människornas öden och detta skede av Polens och Sveriges historia som inte är så känd.  (Peter Handberg)   

Våren 1986 gick Anders Olsson och Pia Svensson sista terminen på Journalisthögskolan i Göteborg. Bara några dagar efter att statsminister Olof Palme mördades fick de en fråga från Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg om att kartlägga arbetet på sex av landets nyhetsredaktioner, minut för minut, timme för timme, som en del av institutionens medieforskning.

På två veckor intervjuade de sextio journalister som arbetade den ödesdigra natten: på Arbetet, Sydsvenskan och Kvällsposten i Malmö och på Expressen, Hallands Nyheter och Borås Tidning. Samtliga tidningar lyckades få med den mest dramatiska nyheten i landets historia i alla eller åtminstone några av sina upplagor.

I ett längre efterord berättar Bo Bernhardsson hur Arbetet rapporterade och bedrev nyhetsarbetet om Palmemordet. Det handlar inte minst om den hatpropaganda som Olof Palme utsattes för och som utgjorde bakgrund till mordet. En tidsbild som också blir en kommentar till det hat och de hot som sprids i dagens digitala offentlighet.

"Jag har nästan fyrtio år efteråt talat med några av dem på Arbetet som gjorde jobbet då. Jag har också bytt några ord med Ingvar Carlsson som fick lov att ta över partiledarskapet och statsministerrollen när Palme mördats. Samtalen och den här texten handlar inte om vem som mördade Olof Palme – men om stämningar och kampanjer som kan ha bidragit till mordet, oberoende av vem som höll i vapnet."

ur Bo Bernhardssons efterord

Istomin lever i en nära framtid präglad av hot och osäkerhet. I en tillvaro som faller isär försöker han skapa sin egen ordning. Men familjen splittras. Krig hotar. Hans mamma tar honom med sig långt bort och steg för steg blir hans liv en vandring in i det okända.

Pål Börjesson har skrivit en uppväxtskildring förlagd till en framtid som känns både bekant och främmande. En dystopi om en familj i sönderfall, om det som inte låter sig förstås, och om hoppets märkliga förmåga att överleva.

Pål Börjesson debuterade 2013 med den uppmärksammade romanen Gallus, som nominerades till både Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset för årets bästa debut. Istomin är hans andra bok.

Skymningsglöden handlar om konstnärerena i den värmländska Rackenkolonin. Det är en skildring av artonhundratalets skymningsblåa nationalromantik i nedgångens stund.

Skymningsglöden handlar om konstnärsförbundare med stora ideal. Om kvinnor i skuggan av stora män. Om kärlek och fattigdom. Om en värlmländsk förtrollad sjö.  Om den stora epoken i svensk konsthistoria skildrad genom namn som Gustav och Maja Fjæstad, Björn Ahlgrensson, Christian Eriksson, och den minst kände: Alfred Ekstam. 

Det börjar i Paris och slutar i Mangskog. 

Skymningsglöden är en helgjuten och färgstark roman. ( ) I Skymningsglöden finns åtminstone två utomordentligt väl gestaltade kärlekshistorier vilkas litterära vikt balanserar all konsthistoria. Därför är detta inte bara en bok för den som särkilt intresserar sig för glansperioden inom svenskt landskapsmåleri. Peter Lenken har ur ett rikt källmaterial – brev, dagböcker, intervjuer och gamla klipp – skapat en hybridroman som i sig är ett konstverk, en levande panoramabild över familjelivets armod och glädjeämnen där sjöarna och bergen är som vackrast. Drömmar och slit.

(Fredrik Sjöberg, Svenska Dagbladet)

Peter Lenken är född 1949 i Arvika. Journalist på Göteborgs-Posten i 33 år, de femton sista som krönikör på nyhetsredaktionen. Därefter frilans i skilda tidningar, bl.a. Svenska Dagbladet. Han har skrivit en rad böcker. Hans första roman var den prisbelönade Skymningsglöden (2006). År 2021 kom hans roman om Gustaf Fröding, Se drömmaren! 

Motstånd är ett socialt fenomen som innebär att makt undermineras. Motstånd framträder i många olika former i våra samhällen, i vardagen såväl som i världspolitiken, i dramatiska revolutionära samhällsförändringar, såväl som i former som uppfinningsrikt maskerar motståndet som lathet eller dumhet . En del motstånd är våldsamt och växer ur ideologiska sammanslutningar, exempelvis självmordsbombare eller gerillakamp. Annat är fredligt, rent av humoristiskt, eller som uttryck för ett kreativt bändande av stela regler eller begränsande design, något individer kan göra utan att tillhöra någon som helst organisation. Ibland skapar motståndet konstruktiva alternativ, nya sätt att leva, öppningar för ett mer rättvist samhälle. Samtidigt är motstånd aldrig automatiskt bra eller  effektivt utan är flera saker samtidigt och beror av sin kontext, sin relation till makt. 

Motstånd - en introduktion erbjuder en svensk introduktion till detta växande forskningsområde för studenter, forskare och alla som är intresserade av samhällskonflikter. Boken tar upp olika teoretiska perspektiv som illustreras med exempel från skilda kontinenter och kontexter. I boken medverkar några av Sveriges främsta forskare som skriver inom sina expertområden. Redaktörerna för boken är grundare av det internationella forskarnätverket  Resistance Studies .

Kleptokrati är när en stats högsta företrädare använder sin ställning för korrupt berikning, ett förhållande som vanligtvis förknippas med diktaturer. I Den kungliga kleptokratin visar Thomas Lyrevik att detta även sker i dagens demokratiska Sverige.

Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat kassakista. De har lyckats undgå eller sätta sig över lagar och regler, offentlig insyn, kontroll och varje form av ansvarsutkrävande. Ensamrätten till landets högsta befattning innebär att Bernadotter i tvåhundra år systematiskt tillskansat sig pengar, tjänster, egendom, avgifts- och skattefriheter som inte bara gagnat en hel släkts materiella välfärd. I det dolda har också en mångmiljardförmögenhet byggts upp som faller ut den dag familjen inte längre är statsbärande.    Den svenska arvmonarkin är ett kleptokratiskt system som bygger på manipulativa metoder. Trots hundra år av demokrati är det kungliga stöldstyret inte bara orubbat det har till och med stärkts under nuvarande statschef.

I denna unika kartläggning visas i detalj och för första gången hur detta släktberikningssystem är uppbyggt.

Thomas Lyrevik har bland annat varit statssekreterare i Kulturdepartementet, departementsråd på Finansdepartementets budgetavdelning och arbetat i Statsrådsberedningen.

I denna bok undersöks kulturvård som universitetsämne och samhällspraktik, liksom relationen däremellan.

Kulturvård år ett relativt ungt akademiskt ämne som under en kort tidsperiod har utvidgats med nya professionsinriktningar. Var står ämnet idag? Bokens författare hävdar att kulturvård kan bidra med perspektiv och metoder som krävs för att samhället ska kunna hantera framtidens stora utmaningar.

Kulturvård borde vara centralt i debatten om hållbar utveckling och framtidens samhällsbyggande. Det borde vara en självklar del i arbetet med cirkulär ekonomi, där återanvändning av befintlig bebyggelse är ett självklart fokus. Det handlar om att på ett begripligt sätt tala om relationen mellan kulturvård, kulturarv och kulturmiljö.

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Christer Gustafsson, Lars-Eric Jönsson, Eva Löfgren, Ingrid Martins Holmberg, Caroline Owman, Britta Roos och Ola Wetterberg.

Leon Weintraub föddes den 1 januari 1926 i det judiska fattigkvarteret i Lódz . I december 1939 tvingades familjen att bege sig till det av tyskarna upprättade Getto-Litzmannstadt. Han överlevde koncentrationslägren Auschwitz-Birkenau, Gross-Rosen, Flossenbürg och Natzweiler-Struthof.

Efter kriget studerade Leon Weintraub medicin i Göttingen och blev specialist i obstetrik och gynekologi på den första kvinno- och förlossningskliniken i Warszawa. Han kom till Sverige 1969 på grund av den polska kommunistregimens antisemitiska kampanj som tvingade flertalet judar att emigrera.

I denna bok berättar han om sitt liv för den polska journalisten Magda Jaros.

Den som inte blir rörd av Leon Weintraubs berättelse om sitt liv har ett hjärta av sten. Men det var nog egentligen inte för att röra våra hjärtan som Leon beslöt sig för att tacka ja till den polska journalisten Magda Jaros fråga om han inte kunde tänka sig att sätta sig ner jämte henne för att berätta. Det är han liksom för rationell för. Det var för att hålla minnet vid liv.

ur Svante Weylers förord

Att gå ut med sin hund är inte bara att röra på benen. Det innebär också att öppna sig och genomströmmas av den omgivande världen; att sätta igång stärkande processer i ben, lungor, hjärta och hjärna. Samt, inte minst, att skapa och fördjupa en vänskap med den sällskapande varelsen.

I denna bok skildras utegåendets mekanismer, ägaransvar i glädje och sorg, lärorika hundhemligheter och den livsberikande kärlek som kan uppstå mellan hund och människa.

Kulturforskaren Johan Fornäs skildrar i Jag går ut med min hund den gränsöverskridande kärleken mellan djur och människa. Med schipperkehunden Kim som exempel och samtalspartner ger han inblickar i såväl gåendets filosofi som arternas gemenskap.  

Johan Fornäs är sedan 2019 professor emeritus, pensionär och husse till Kim Nestor. Han har skrivit många olika texter om musik, kultur och medier, däribland Moderna människor: Folkhemmet och jazzen (2004), Kultur (2012) samt självbiografin Strömningar: Ett liv bland andra (2022).

Hernán Cortés och Bartolomé de Las Casas var ungefär lika gamla, studerade i samma stad och var bland Amerikas första äventyrare. De reste i Columbus fotspår för att erövra mark, guld och ära. Den förra utvecklades till en av historiens grymmaste erövrare, den senare till urfolkens ivrigaste försvarare. 

Med hjälp av Hernán Cortés, tolken Malintzin och deras gemensamma son, mestisen Martin, ledsagas vi genom 1500-talets Europa, i en värld som är betydligt större än man anat. I Europa ledde det spanska imperiet kampen för den sanna katolska tron gentemot schismatikern Luther. I Amerika omvände spanjorerna urfolken med svärd och grundlade ett slaveri med oanade proportioner.

Européerna uppfattade sig för första gången som världens herrefolk. Tyvärr ett herrefolk som kännetecknades av intolerans, makt, penningbegär och en patriarkal kultur. Resultatet blev massakrer av ursprungsbefolkningen och en katastrofalt försämrad situation för den nya kontinentens kvinnor.

Erövringen är en fristående fortsättning på  Den florentinska liljan av samme författare. Båda böckerna ingår i en serie om Europas historia från 1400-talet fram till idag.

Per Starke är född och uppvuxen i Göteborg. Han har studerat teologi i sju år, med inriktning mot religionsfilosofi och idéhistoria. Han har därefter gjort en chefskarriär inom diverse branscher: IT, forskning och utbildning, rehabilitering, hotell och vård. Idag arbetar han som chef inom Svenska kyrkan med ansvar för samverkan och digitalisering.

Hans debutroman Den florentinska liljan är en bildningsroman om 1400-talets Europa. Erövringen är en fristående uppföljare som ledsagar oss genom 1500-talet. Per Starke har också givit ut Generalsekreteraren, en fackbok, skriven i form av en skröna om Dag Hammarskjöld och utvecklande ledarskap.